- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
141-142

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tisserand, Francois Felix - Tisserands - Tissierografi - Tissla-tassla - Tissot, Simon André - Tissot, Pierre Francois - Tissot, Claude Joseph - Tissot, Charles Joseph - Tissot, James Joseph Jacques - Tissot, Victor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

indragning i solsystemet genom planeters inverkan. Bland
hans större och betydelsefullaste arbeten må
nämnas Mémoire sur le développement de la fonction
perturbatrice dans le cas où l’inclinaison mutuelle
des orbites est considérable; application aux
perturbations sur Pallas par Jupiter
(i "Annales
de l’observatoire de Paris"; 1880) och Sur la
théorie de la capture des comètes périodiques

(1889), publiceradt i den af T. 1884 uppsatta
tidskr. "Bulletin astronomique", som blifvit en af
vår tids förnämsta astronomiska tidskrifter. T:s
till mycket stort antal uppgående skrifter utmärkas
genom beundransvärd klarhet och exakthet. I synnerhet
är detta fallet med hans mest bekanta arbete, den
mycket högt skattade klassiska läroboken Traité de
mécanique céleste
(4 bd, 1889–96). Han utgaf äfven
en Recueil complémentaire d’exercices sur le calcul
infinitésimal
(1876; 2:a uppl. 1896). – T. var sedan
1892 led. af sv. Vet. akad.
K. B. (B-d.)

Tisserands [tissrã’], fr. Se Katarer, sp. 1263.

Tissierografi, ett af fransmannen Tissier
(1839) uppfunnet förfaringssätt för högetsning å litografisk
sten. Metoden används numera ej, utan har ersatts
af fotomekaniska framställningssätt. Jfr Litografi.
Fmn.

Tissla-tassla, förvrängning af Cassia
Fistula
. Se Cassia.

Tissot [-så], Simon André, schweizisk läkare,
f. 1728, d. 1797, blef med. doktor i Montpellier 1749,
bosatte sig i Lausanne och förvärfvade sig snart
stort anseende som författare och som en af sin
tids mest framstående praktiska läkare. 1780–83
innehade han lärostolen i medicinsk klinik i
Pavia. Som medicinsk skriftställare är T. mest
anmärkningsvärd genom sina epidemiografiska
arbeten och som en hufvudrepresentant för
den genom 1700-talets humanitetssträfvanden
framkallade populärt medicinska litteraturen. Stort
uppseende väckte särskildt hans bok L’onanisme ou
dissertation physique sur les maladies produites par
la masturbation
(1760). Här må nämnas äfven Avis au
peuple sur la santé
(1761), Santé des gens de lettres
(1766) och Maladies des gens du monde (1770). Af
hans populära skrifter äro några öfversatta till
svenskan. T:s samlade arbeten äro utgifna i 11 bd.
R. T-dt.

Tissot [-så], Pierre François, fransk
litteratör, f. 1768, d. 1854, hänfördes af 1789 års
revolutionära rörelse, men ogillade de våldsåtgärder,
till hvilka den ledde. Själf tjänade han revolutionens
sak, ehuru i en mindre bemärkt ställning, tills han,
liksom så många andra, anklagades för "modérantisme"
och häktades (1795). Sedan han åter blifvit frigifven,
måste han, för att kunna försörja sig och sin
familj, egna sig åt industriell verksamhet. Efter
18 fructidor år V (4 sept. 1797) fick han emellertid
ånyo anställning i statens tjänst, en tid inom
inrikesdepartementet och därefter i
finansdepartementet. Från den tiden sysslade han icke
mer med politik, utan hängaf sig åt litterära studier
och författarskap. 1810 blef han t. f. och 1813
ord. professor i romersk skaldekonst vid Collège de
France. Under det bourbonska konungadömet skildes han
visserligen från denna befattning (1821), men återfick
den efter julirevolutionen (1830). 1833 blef han
led. af Franska akad. T. utgaf bl. a. Souvenirs de la
journée du 1:er Prairial an III
(1799), Les bucoliques
de Virgile
(öfv. på vers, 1800), Trophées des armées
françaises depuis 1792 jusqu’en 1815
(1819), Études
sur Virgile comparé avec tous les poètes épiques et
dramatiques des anciens et des modernes
(1825–30),
Histoire de Napoléon (1833) och Histoire complète de
la révolution française
(1833–36).

Tissot [-så]. 1. Claude Joseph T., fransk filosof,
f. 1801, d. 1876 i Dijon, professor där 1838, var en
mycket produktiv och mångsidig filosofisk författare,
men hade otvifvelaktigt sin största betydelse genom
sina öfversättningar af Kants viktigaste arbeten (5
bd, 1830–43). – 2. Charles Joseph T., den föregåendes
son, diplomat, f. 1828, d. 1884, blef envoyé 1871
i Tanger och 1876 i Aten samt ambassadör 1880 i
Konstantinopel och 1882 i London. Han skref åtskilliga
arbeten om Afrika under romerska tiden och blef 1880
led. af Institutet.
1. S-e.

Tissot [-så], James Joseph Jacques, fransk
målare, f. 1836 i Nantes, d. 1902, var lärjunge
af Hippolyte Flandrin och Lamothe. Han målade
till en början genremotiv från 1400-talet under
påverkan af belgiern H. Leys med samma sträfvan,
som vi lärt känna i G. von Rosens ungdomsarbeten –
sträfvan efter arkeologisk trohet och upptagande
af gamla målares tekniska förfaringssätt (Fausts
och Gretchens möte
, 1861, Luxembourgmuseet). I
Paris och i London, dit han öfverflyttade 1875,
slog han sedan in på en helt ny riktning, blef den
moderna damens och salongselegansens framställare:
Damer i en park (Luxembourg), Ung dam i kyrkan,
Under blommande äppelträd
m. m. I pastell skildrade
han bl. a. i en serie af 15 stora blad Kvinnan i Paris
(1885). I dylika motiv liksom i kafé-, teater- och
balscener var T. modern realist. Hans tredje stadium
betecknas af hans orientaliska kompositioner, frukten
af studier i Österlandet, framför allt den omfattande
serien Jesu lif, framställdt i 350 akvareller (museet
i Brooklyn). På grundval af studier af det nutida
Palestina och dess folk söker han här rekonstruera
evangeliernas skildringar, söker största möjliga
lokaltrohet och historisk trovärdighet. Liknande
ämnen, som T. målade, behandlade han i mästerliga
etsningar.
G-g N.

Tissot [-så], Victor, schweizisk författare, f. 1845
i Fribourg, var länge utgifvare af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:02:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free