- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
197-198

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjernov, Viktor Michailovitj - Tjernozem - Tjernyi jar - Tjernysjev - Tjernysjev, Feodosij - Tjernsjevskij, Nikolaj Gavrilovitj - Tjernö - Tjertjen (Tschertschen) - Tjervonaja Rus - Tjesme - Tjesmenskij - Tjesskajabukten - Tjeti-minej - Tjetjentser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19?

Tjernozem-Tjetjentser

198

revolutionen (nov. s å.). Invald i konstituerande
nationalförsamlingen, gjorde T. (11 dec.) ett
fruktlöst försök att få den i funktion; han valdes
därefter vid dess första och enda sammanträde (18
jan. 1918) till församlingens president. Redan
följande natt sprängdes emellertid församlingen
af bolsjevikiskt sinnade matroser. T., som redan
förut af ett revolutionstribunal i Petersburg
fått mot sig utfärdad arresteringsorder för
"kontrarevolutionära handlingar" (tidningsangrepp
mot bolsjevikledarna Lenin och Trotzkij), nödgades
fly från hufvudstaden. Han innehade sedermera en tid
en framskjuten ställning inom antibolsjevikiska
motregeringar i östra Ryssland och Sibirien,
men kom snart som alltför radikal i delo med
den under amiral Koltjaks ledning rekonstruerade
antibolsjevikiska regeringen i Omsk och lär en
tid på dennas order ha hållits fängslad. T. är
en frasrik teoretiker; hans sträfvanden under
ministertiden för omedelbar kommunistisk jordreform
bidrogo endast att öka det kaos, ur hvilket
bolsjevikrevolutionen framgick. Splittring
inom det socialrevolutionära partiet minskade
sedermera ytterligare hans politiska inflytande.
V. S-g.

Tjernozem [tjernåsiå^], ry. Se Svarta jorden.

Tjernyi jar [tjä-], kretsstad i ryska guv. Astrahan,
på högra stranden af den där, mellan Tsaritsyn och
flodutloppet, mångförgrenade Volga. Enda mera använda
öfverfartsplatsen vid denna del af floden. Omkr. 6,000
inv. Fordom befäst. Inom kretsen T., men ö. om Volga
ligger den saltrika sjön Baskuntsjak (se d. o.).
H. W-k.

Tjerny’sjev [-Jeff], rysk släkt. Se Tjernisjev.

Tjerny’sjev [-Jeff], Feodosij, rysk geolog,
f. 1857, d. 1914, chef för ryska Geologiska kommittén,
utförde viktiga undersökningar i Ural, Timanområdet
och på Spetsbergen samt ledde expeditioner
genom Novaja Zemlja och Turkestan. Han var chef
för den ryska afdelningen af den svensk-ryska
gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen 1899-
1902. T:s publikationer omfatta i främsta rummet
den fossila faunan inom Rysslands karbon- och
devonlager. Hans hufvudverk är Die obercarbonischen
brachiopoden des Ural und des Timan. T. var ledamot
af kejs. Vet. akad. i Petersburg, korrespond. led. af
Geologiska föreningen i Stockholm, hedersled, af en
mängd vetenskapliga sällskap och hedersdoktor vid 5
universitet. E. E.

Tjernysjevskij [-Je’ffsky], Nikolaj Gavrilovitj, rysk skriftställare, f. 1828 i Saratov,
d. där 1889, fick en utmärkt uppfostran i hemmet
och vid Petersburgs universitet, där han 1855
skref en magisterafhandling om Konstens estetiska
förhållande till verkligheten, hvars ventilerande dock
förbjöds af undervisningsministern A. S. Norov. Sin
litterära verksamhet begynte T. redan 1853 och skref
i tidskr. "Sovremennik" 1855-57 några skarpsinniga
studier om den Pusjkin-Gogolska perioden. Han
öfvergick dock snart till politiskt och ekonomiskt
skriftställeri, under inflytande af Stuart Mill,
i samband med den ryska bondefrågans lösning. Kort
efter lifegenskapens upphäfvande blef "Sovremennik"
förbjuden, och T. inspärrades i Petropavlovska
fästningen (1862), där han tillbragte 2 år. Trots
brist på bevis om någon politisk förseelse dömdes
han till sibirisk deportation under

strängaste bevakning. Först 1883 fick han, bruten
till hälsan, tillstånd att återvända till Astrahan,
där han fördref tiden med att öfversatta Webers
världshistoria, och 1889 fick han flytta till
sin födelsestad. Först efter hans död fingo hans
tryckta skrifter åter offentliggöras, dock med
vissa undantag. Till hans bästa litteratur-kritiska
arbeten höra studierna om Tolstojs "Barndom"
och "Ungdom" samt krigsskisserna (från Krim och
Kaukasien). Redan under fängelsetiden i Petersburg
skref han den utopiska samhälls-och äktenskapsromanen
Sjto djelat? ("Hvad skall man göra? Berättelse om
nya människor", 1885). Trots sin okonstnärlighet
och naivt klumpiga komposition fick romanen en
utomordentlig betydelse, och trots den godlynta,
skenbart harmlösa tonen hade den ett ofantligt
inflytande på den revolutionära studentrörelsen och
var ända fram till 1900 strängeligen förbjuden. -
T:s Samlade skrifter utkommo 1905-06 i 10 dlr.
A-d J.

Tjernö. Se Tjärnö.

Tjertjen (Tschertschen), ort i Öst-Turkestan, i
sydöstra kanten af öknen Takla-makan (se d. o.),
n. om bergskedjan Altyn-tag samt vid Tjertjen-darja, som från detta berg till T. har nordligt
lopp, men sedan antar östlig riktning och slutligen
genom ett nät af mynningskanaler förlorar sitt vatten
i sanden och i Tjeggelikuj (v. om Lop-nor). Efter
T. har den ö. om Chotan-darja befintliga delen af
Takla-makan fått benämningen Tjertjenöknen. Se de
vid Hedin 5 anförda resebeskrifningarna. H. W-k.

Tjervo’naja Rus, ry., Röda Ryssland (se d. o.).

Tjesme. Se Tschesme,

Tje’smenskij. Se Orlov.

Tjesskajabukten, vik af Norra Ishafvet, mellan
halfön Kanin i v. och Timankusten (se d. o.) i
ö. Viken omges till större delen af lågländ tundra,
men på östra kusten höja sig öfver den flera
s. k. förberg till Timankedjan, nämligen Tjaizyn nos,
Barmin, Rumjanisjnoi och längst i n. ö. Svjatoj
nos. Norr om T:s mynning ligger ön Kolgujev.
H. W-k.

Tjeti-mine’j, ry., gamla kyrkoslaviska årskalendrar
med helgonbiografier o. d.

Tjetjentser, Tjetjener l. Tjetjer, ryssarnas
från tjerkesserna öfvertagna benämning på ett
nordkaukasiskt folk, som af georgierna kallas
khicter, af lesgerna misdsjeger, men
själfva kalla sig nachtsjuoi. De bebo inom Terekprovinsen
det s. k. Tjetjenja, sträckande sig mellan
Kaukasus i s., Terek i v. och n. samt ungefär till
42° ö. lgd. Dock är nordvästra hälften af detta
område till en del upptagen äfven af tjerkesser och
osseter i v., (tatariska) kumyker i n. och ryssar
i midten. Tjetjentsernas grannar äro i n. på andra
sidan Terek ryssar, i n. ö. kumyker, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free