- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
245-246

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i allmänhet i roterande ångtrummor, och får
därefter ligga utbredd för afsvalning, innan den
förpackas, hvilket sker i lådor eller kaggar af trä,
i bleck- eller impregnerade pappaskar eller i paket
(karduser). På grund af detta senare förpackningssätt
kallas röktobak ofta kardustobak. Fabrikationen i
Sverige handhas numera af Svenska tobaksmonopolet
(se d. o.), och detta sträfvar efter att förbättra
fabrikatet, så att detsamma kan konkurrera med de
utländska, särskildt de engelska, sorterna, hvilka
anses vara högst i kvalitet. Vid tuggtobaks-
l. spinntobaksfabrikationen används så godt
som uteslutande kentuckytobak; i obetydlig grad
dessutom virginia- och svensk tobak. Liksom vid
cigarrfabrikation fuktas tobaken med sås och stripas,
d. v. s. hufvudnerven borttages. I såsen ingår en
mängd ämnen egnade att göra tobaken hållbar och
hålla den fuktig. De hela bladen, "täckbladen",
snos eller spinnas (numera merendels maskinmässigt),
och snoddens eller strängens tjocklek bestämmes
af den mängd småtobak, "inlaga" som inspinnes i
de snodda täckbladen. Därefter såsas strängen och
torkas för att efter ytterligare såsning slutligen
skäras i vissa längder, rullas i rullar eller flätor
och förpackas i kistor, kaggar, lådor eller askar af
bleck eller impregnerad papp. Ibland undergår tobaken
äfven upphettning under samtidig hoppressning. Detta
gäller i synnerhet för en särskild form af tuggtobak,
den s. k. rökstången, en hårdt hoppressad kaka
af lösa såsade tobaksblad inlagda i ett helt
täckblad. Rökstången liksom öfrig tuggtobak används
äfven till rökning. Tuggtobaksfabrikationen är f. n. i
Sverige en utdöende industri. Folk slutar med att
tugga tobak och börjar i stället tugga snus, hvilket
bruk på senare år alltmer utbredt sig. Om tillverkning
af cigarrer, cigarretter och snus se dessa ord.

Importen från utlandet af olika slags tobak i medeltal
för 5-årsperioden 1910–14 och år 1917 framgår af
följande tablå:
Medeltal 1910–1914 År 1917
Kvantitet i kg. Värde i kr. Kvantitet i kg. Värde i kr.
Obearbetad tobak Blad 3,148,622 4,827,754 3,560,180 8,166,149
Stjälk 1,306,587 359,666 1,209,056 584,128
Arbetad tobak Cigarrer o. cigarrcigarretter 168,247 2,029,557 112,065 1,798,262
Cigarretter 266,002 2,760,828 33,955 437,914
Karfvad 69,982 295,106 42,307 196,749
Snus 1,121 3,108 143 534
Spunnen 7,695 26,631 737 3,296
Annan 2,904 6,842 553 2,548


Antalet tobaksfabriker i Sverige (1916), samtliga
tillhörande A.-b. Svenska tobaksmonopolet, var 26 med
4,290 arbetare och 63,748,103 kr. salutillv.-värde,
hvaraf för 735,640 kg. cigarretter 21,823,026 kr.,
för 5,825,731 kg. snus 18,574,447 kr. och för 147,8
mill. cigarrer och cigarrcigarretter 15,539,687 kr.

De svenska tullsatserna å tobak äro f. n. (1919) 2
kr. för oarbetad tobak, 7 kr. för cigarrer, 5 kr. för
cigarretter, 3,50 kr. för karfvad och 2,50 för annan
arbetad tobak, allt per kg. Det för importerad tobak
1914 erlagda tullbeloppet 7,387,609 kr. var 12,5
proc. af hela rikets tulluppbörd, 1917 var beloppet
5,724,088 kr.

Ett underbart drag i mänsklighetens kulturhistoria
är onekligen tobakens oemotståndliga utbredning
som njutningsmedel, helst hvarje förbrukare däraf
nogsamt vet, att de första försöken att begagna tobak
(till rökning eller tuggning) visst icke medföra
någon känsla af njutning, utan tvärtom ett mer eller
mindre svårt illamående, som har en viss likhet med
"sjösjukan"; till svindelkänsla, kväljningar och
kräkningar sällar sig ibland äfven diarré. Dessa
obehag öfvervinnas emellertid snart. Tobaksbruket
blir sedan småningom ett behof, och vanan vid
detsamma kan endast med svårighet och stor försakelse
bortläggas. Många rökare uppge, att för njutningen
af tobaksrökning smaksinnet och luktsinnet ensamma
äro otillräckliga: äfven synsinnet måste härvid
tagas i anspråk. Ställer man så till, att man ej
kan se röken och elden från sin cigarr eller pipa,
har man icke någon riktig glädje af rökandet. –
Tobaken är ett gift för alla djuriska organismer (med
undantag för vissa skalbaggar, som utan olägenhet
kunna förtära densamma), och med tobaksrök kan man
därför t. ex. döda bladlöss på växter samt hålla bien
på afstånd, då man sköter om deras samhällen eller
svärmar. Som läkemedel har denna giftiga drog i våra
dagar spelat ut sin roll. Ett måttligt och försiktigt
bruk af tobak som njutningsmedel torde väl ej medföra
några nämnvärda faror. Att dess missbruk däremot ej
kan aflöpa ostraffadt, är ju uppenbart. Jämförelsevis
ofarligt är snusandet; dock få nog de fleste gamle
snusare i sin kroniska näskatarr känna följderna
af sin osed. Att det måste vara högst skadligt för
hälsan att ständigt uppblanda den för kroppens ekonomi
särdeles
viktiga saliven med saft från "bussen" eller
"mulbänken", bör vara lätt insedt. Den tobakstuggare,
som sväljer ned saliven, blir lättare lidande än
den, som spottar ut densamma. Ett omåttligt rökande
framkallar i regel en kronisk svalgkatarr, som ger
sig till känna i synnerhet om morgnarna, då rökaren
är tvungen att hosta och harkla för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free