Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tordenskjold, Peder - Tordesillas - Tordesillas - Tordmaaned - Tordmulen - Tord Pedersson - Tordsson, Olaf - Tordyflar - Tordylium - Toreador - Tore Biskopsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Tordesillas-Tore Biskopsson
372
lagda svenska örlogseskadern. För denna bragd blef
han Viceamiral. Visserligen misslyckades hans en
tid därefter företagna anfall på Göteborg - hvarvid
han kommenderade den största flotta han någonsin
haft under sitt befäl -, men hans tredje angrepp, 8
okt. (n. st.) s. å., var så mycket lyckligare. I skydd
af mörkret lyckades han smyga sig förbi Älfsborgs
fästning och strand-batterierna samt uppbrände eller
på annat sätt förstörde största delen af svenska
galäreskadern. - Efter freden (1720) gjorde T. en
resa till Tyskland, där han, vid nyss fyllda 29 år,
nära Hannover, i en duell ihjälstacks af öfverste
J. A. Stael von Holstein (se d. o. 3), som han utan
bevis öppet beskyllt för falskt spel. Han ligger
begrafven i en marmorsarkofag i Holmens kyrka i
Köpenhamn, och vid kyrkan finnes T:s staty (af
H. V. Bissen). Där såväl som på åtskilliga ställen
i Norge högtidlighölls 1890 tvåhundrade årsdagen af
hans födelse. Hans staty är rest äfven i Trondhjem
och Kristiania (mod. af A. Ender, af täckt 1901).
T. var en af de tappraste och skickligaste sjömän den
skandinaviska Norden frambragt, men någon stor amiral
hann han aldrig bli. Hans förmåga af beräkning stod
ej i rimlig proportion till hans oförlikneliga mod
eller underbara våghalsighet. Något stort sjöslag
vann han aldrig. Det är en oerhörd öfverdrift att
kalla honom "Nordens störste sjöhjälte". Däremot har
han - i början af sin bana långt ifrån älskad af
sitt manskap - blifvit en af Nordens populäraste
sjöhjältar genom en mängd på folket anslående
egenskaper och färdigheter och genom sina många
underbara äfventyr. Jfr C. P. Kothe, "P. T:s
omstaendelige livs og heldtelevnets beskrivelse"
(3 bd, 1747-50), A. Hammarskjöld, "Om T. och
svenskarna" (i "Hist. tidskrift" 1890 och 1891),
Carstensen och Liitken, "T." (2:a uppl. 1902),
och J. Börresen, "T. En karakterstudie" (1901). >
A.H-ld.*
Tordesillas [tårdesrljas], stad i spanska
prov. Valladolid (Gamla Kastilien), nära floden
Duero. Omkr. 3,600 inv. T. var ofta kungligt
residens. Fördrag 1494 (stadfäst af påfven
Julius II 1506) mellan Spanien och Portugal,
hvarigenom gränsen mellan dessa rikens utomeuropeiska
besittningar bestämdes till en linje 370 leguas v. om
Kap-Verdeöarna (hvad som låg ö. om denna linje skulle
tillhöra Portugal, hvad som låg v. därom Spanien).
(H. W-k.)
Tordesiilas [tårdesi^jas], spansk
historieskrifvare. Se Herrera y Tordesillas.
Tordmaaned 1. Tormaaned [-mån-], danska namnet
på mars månad. Tordmulen, zool. Se A le a. Tord
Pedersson Bonde, utvald ärkebiskop, härstammade på
fädernet från en släkt, som förde två hjorthorn i
skölden. Enär hans moder tillhörde Bondeätten, använde
han ofta för egen del tillnamnet Bonde och kallade
sig så redan 1437, då han inskrefs vid Leipzigs
universitet. Han blef där promoverad till artium
baccalaureus 1439; magistervärdighet synes han däremot
aldrig ha förvärfvat sig. Senast 1452 blef han dekan
i Linköping, hvarvid utan tvifvel hans förbindelser
med konung Karl Knutsson, en aflägsen frände
till hans moder, kommit honom till pass - dekana-tet
var nämligen patronelit under kronan. Samme
mäktige gynnare hade han att tacka för, att han
efter Jöns Bengtsson Oxenstiernas död (1467)
utsågs till ärkebiskop i Uppsala. På ett rådsmöte
i mars 1468 enades man på konungens tillskyndan om
att postulera T. till innehafvare af värdigheten,
och följande månad blef han af Uppsala domkapitel
vald, hvarefter han tog Staket i besittning
och inträdde i ärkebiskopsstolens ekonomiska
rättigheter. Emellertid lyckades han icke få sitt
val bekräftadt af påfven; denne utsåg i stället
Jakob Ulfsson (se d. o.) 18 dec. 1469. Innan denne
efter erhållen vigning hemkommit från Kom och hunnit
tillträda sitt ämbete, afled T., i slutet af maj
1470. Jfr E. Hildebrand, "Ärkebiskop Tord Pederssons
slägt" (i "Hist. tidskr." 1881). G. C-n. Tordsson,
Ola f. Se Olaf Tordsson. Tordyflar, Geotrupes,
zool., skalbaggssläkte af bladhorningarnas
(Scarabceidce) familj och dyng-baggarnas
(Coprophaga 1. Coprophagince) underfamilj. Liksom
öfriga till denna underfamilj hörande släkten äro
tordyflarna utrustade med graf ben (se Skalbaggar,
sp. 864), och deras täckvingar dölja fullständigt
bakkroppens öfver-sida. Kroppens omkrets är bredt
oval, öfversidan är starkt kullrig med tydligt
framträdande skutell. Inom Sverige finnas 6 arter
af 11-24 mm. längd. Till färgen äro de på undersidan
metallglänsande, violetta, blå eller gröna, öfversidan
är antingen svart, vanligen med grön eller blå
sidokant på halssköld och täckvingar, eller ock
är hela öfversidan metallglänsande. Vanligast äro
Geotrupes stercorarius (se fig.), 16-24 mm., med
tydligt strimmiga täckvingar, samt G. silvaticus,
11-17 mm., med mindre tydligt
längdstrimmade, men något tvärskrynkliga
täckvingar. Medan de öfriga arterna lefva på
spillning, träffas de sistnämnda äfven på as
och på ruttnande svampar. Tordyflarna äro i
rörelse företrädesvis om kvällarna och flyga då
omkring lågt öfver marken för att uppsöka färsk
kreatursspillning. Under den utvalda spillnings-högen
gräfver sig tordyfveln en lodrät, ganska djup gång,
i hvilken den till sin egen föda magasinerar den
färska spillningen. Frampå hösten lägger honan
sina ägg i dylika under spillnings-högar gräfda
rör, som dock ej göras djupare än 3 cm. I bottnen
af hvarje rör lägges ett ägg. Där-ofvan f ylles
röret med spillning, hvarvid hannen hjälper till
att packa de gödselbördor, som af honan nedbäras.
G. A-z.
Tordy^ium, bot. Se Hasselquistia. Toreador
[tåreadår], sp. (af to’ro, tjur), urspr, beteckning
för tjurfäktare; ordet har nu kommit ur bruk
och ersatts med t or e ro. Jfr Tjurfäktning.
Ad. H-n. Tore Biskopsson (Thore Biskopssön),
norsk storman, d. 1317, son till ärkebiskop Haakon i
Nidaros, blef 1270 kunglig kansler och torde
således ha blifvit uppfostrad för det andliga kallet,
Tordyfveln Geotrupes stercorarius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
