Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torfkol - Torflånefonden - Torfmark - Torfmosse - Torfmossejordarter - Torfmull - Torfmullsklosett - Torfmullspudrett - Torfmurar - Torfpapp - Torfpudrett - Torfpulver - Torfsjöån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Torf lånefonden-Torfsjöän
386
använda bränntorfven. Retortkolningen, hvarpå en
mängd olika patent uttagits, sker kontinuerligt,
och därvid användas de afgående, ej kondenser-bara
gaserna till bränsle vid fabrikationen,
hvarjämte man försöker tillgodogöra sig de
uppstående destillationsprodukterna, torftjära och
gasvatten. Ur den förra kan man nämligen utvinna
gasolja, kreosotolja, karbolineum, paraffin och
asfaitbeck och ur gasvattnet ammoniak, ättiksyra och
metylalkohol. Trots ganska lyckade resultat med de
nyare torfkolningsmetoderna har retort-kolningen dock
ännu icke fått någon allmän användning, beroende på,
att de ur torfven framställda biprodukterna blifvit
för dyra och ej före kriget kunnat konkurrera vid
rådande marknadspris. Den metod, som i Tyskland
visat sig mest ekonomiskt bärkraftig, har varit
den Hoering-Wielandtska, efter hvilken en fabrik
uppförts och varit i gång flera år i Elisabethfehn
i Oldenburg. I vårt land ha på sista tiden med
framgång kolnings-försök utförts med torf för
statens järnvägars räkning i Aminoffska kolugnen,
urspr, konstruerad af ingenjör H. Aminoff i Mora för
träkolning. Likaså har torfkolning egt rum i en af
bergsingenjör B. Gyllenram i Huskvarna konstruerad
ugn, hvarvid de brännbara gaserna användts till vissa
ändamål i Huskvarna vapenfabrik. Ett bolag har bildats
1918 med stort aktiekapital för anläggning i södra
Sverige af kolningsugnar efter Wielandts system. Af
maskinberedd svensk torf framställdt torfkol visade en
hållfasthet parallellt med fiberriktningen af 1/a-1/io
af träkolets, men vinkelrätt med fiberriktningen 3-5
gånger så stor som hos träkol. Hektolitervikten hos
torfkol var 28-35 kg. Detsamma är således mycket
tätare än träkol, som väger blott omkr. 14 kg. per
hektoliter. Kalorimetriska värmevärdet hos milkolade
torfkol från Koskivara och Yxenhult uppgick till
7,100-7,200 värmeenheter per kg. och skenbara
specifika vikten till 0,52-0,66.
Våtkolad torf är genom upphettning af våt torf
dy under tryck delvis kolad torf. Processen
afser att genom förstöring af torfvens kolloider
underlätta utpressningen af vatten och erhålla en
jämn bränsleprodukt med högt värmevärde samt kunna
drifva fabrikationen snart sagdt året om oberoende af
väderleksförhållandena. Metoden utexperi-menterades
i Sverige af M. Ekenberg och A. Larsson, hvarefter
ett engelskt bolag fortsatte därmed och vid Dumfries
i Skottland anlade en försöksfabrik, som dock vid
krigets utbrott ännu ej kommit i kontinuerlig
drift. En del af produktionen brikette-rades,
hvarjämte en del, nämligen de gröfre partiklarna,
förbrändes till kraftgas, hvarvid samtidigt ammoniak
tillvaratogs som svafvelsyradt salt. Äfven separatorns
uppfinnare G. De Laval arbetade de sista åren af
sin lefnad på en metod att framställa våtkolad torf,
och efter hans död har arbetet därmed fortgått och
en försöksfabrik uppförts vid Stafsjö. Experimenten,
som understödts med statsmedel, ha ännu ej (maj 1919)
slutförts, så att fabriken kunnat komma i kontinuerlig
drift. Meningen är att tillverka dels briketter,
dels pulver af den våtkolade och torkade torf
produkten. Ett prof af varan visade ett kalorimetriskt
värmevärde af 6,248 värmeenheter pr kg. H. v. F.
Torflånefonden, en för understöd åt torfindustri,
Tryckt den 1B/5 19
särskildt tillverkning af bränntorf, torfkol
och torf-strö, 1902 inrättad lånefond om l,5
mill. kr. Sedan riksdagen flera gånger beviljat ökade
medel till fonden, utgjorde det utlånade beloppet vid
början af 1919 ung. 2 mill. kr. och de till utlåning
disponibla medlen något öfver 5 mill. kr. Lån från
fonden beviljas med högst 2/3 af anläggningskostnaden
samt löpa med 4 proc. ränta och skyldighet att efter 4
år årligen afbetala V12 a^ beloppet. Enligt riksdagens
beslut 1918 får för samma företag ej beviljas
större belopp än 300,000 kr. för bränntorffabrik och
100,000 kr. för torfströfabrik. Vid lån fogas numera
skyldighet att efter torf-täkten iordningställa
torfbotten till åker, äng eller skogsbörd, där så
lämpligen kan ske. Låneansökningarna behandlas af
Landtbruksstyrelsen och Kommerskollegium gemensamt.
H. J. Dft.
Torfmark. Se Mosse, sp. 1196.
Torf mosse. Se Mosse, sp. 1196, och Torf.
Torfmossejordarter. Se Torf, sp. 380.
Torf mull. Se T orf strö.
Torfmullsklosett. Se Renhållningsväsen, sp. 1394.
Torfmullspudre^t, Torf pudre;tt. Se Latrin och
Renhållningsväsen, sp. 1394.
Torfmurar. Se Stängsel, sp. 590.
Torfpapp och Torfpapper framställas ur klent multnad
mosstorf antingen enbart eller i blandning med
mekanisk trämassa eller pappers-affall. Fabrikaten
ha hittills (maj 1919) ännu icke kommit öfver
försöksstadiet. n. v. F.
Torfpudre^t. Se T or f m u 11 s p u d r et t.
Torfpulver är ett pulverformigt bränsle, framställdt
genom krossning, ugnstorkning och fin-pulverisering
af lufttorkad bränntorf. Uppfinnaren, disponenten
Herman Ekelund (f. 1857) i Jönköping, afsåg med
detta förfaringssätt att genom den konstgjorda
torkningen göra tillverkningen delvis oberoende
af väderleksförhållandena och att äfven af mindre
torr råvara framställa en jämn och likformig
bränsleprodukt samt dessutom att få bränslet i
den form, att dess effekt på bästa möjliga sätt
utnyttjades vid förbränningen. Metoden har i stort
utex-perimenterats vid försöksfabriken vid Bäck
nära Ljungby. Den där erhållna produkten hade
en vattenhalt af 10-15 proc. och ett effektivt
värme-värde af 4,200-4,500 värmeenheter per kg. Vid
eldningsförsök, som utförts vid statens järnvägar,
har det visat sig, att 1,45 ton torf pulver motsvarat
i värmeeffekt l ton stenkol för lokomotiveldning. På
grund af detta gynnsamma resultat har för statens
järnvägars räkning uppförts en torfpulverfabrik vid
Hästhagen nära Vislanda för en beräknad årsproduktion
af 20,000 ton pulver, och meningen är att i första
hand tågen på statsbanesträckan Falköping-Nässjö skola
drifvas med sådant lokomotivbränsle. Ingenjörerna
von Porat och Odelstierna ha uttagit patent på
förändrad konstruktion af ugnar och anordningar för
pulver-framställning, och efter deras metod har en
stor pulverfabrik uppförts i Vakömyr nära Hökön. Utom
för direkt pulvereldning afse också både Ekelund
och von Porat-Odelstierna att brikettera en del af
produkten för hushållsbränsle. H. v. F.
Torfsjöån, kronopark i Volgsjö revir, Härnösands
öfverjägmästardistrikt, Västerbottens län, har
29 b. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
