- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
389-390

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torgau - Torgau-artiklarna - Torgaut - Torgdag - Torgerd Holgabrud (Helgabrud) - Torgils Knutsson - Torgny - Torgoter - Torgrim Torgrimsson - Torhamn (Torrum) - Torianit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

artiklarna, som utgjorde grunden till Augs-burgiska
bekännelsen (se d. o.). Trettioåriga kriget
tillfogade staden svåra lidanden. Bland minnesvärda
tilldragelser därunder må nämnas Johan Baners
(se denne) inneslutning i hans befästa läger
vid T. 1637. I Sjuåriga kriget, då T. var säte
för preussiska fältkrigsdirektoriet, blefvo
österrikarna under Daun vid Siiptitz nära T. 30
nov. 1760 slagna af preussarna under Fredrik II.

(H. W–k.)

Torgau-artiklarna. Se Augsburgiska bekännelsen.

Torgaut (hos Adam af Bremen kallad Thurgot
eller Thorgat), den förste biskopen af Skara,
d. 21 febr. (sannolikt) 1029 i Bremen, torde först
ha varit biskop i Tyskland, där han 1013 medverkade
vid invigningen af Unwan till hamburg-bremisk
ärkebiskop. Af denne sändes han sedan på begäran af
Olof Skötkonung till Sverige som missionär och tog
sitt säte i Skara. Han fyllde sitt värf med nit;
enligt Adam af Bremen vann han för kristendomen
götarnas båda folk (väst- och östgötar). Konung Olof
lät genom honom sända präktiga gåfvor till Unwan. Mer
än ett årtionde har han emellertid säkerligen icke
verkat i Sverige. Då han i sin missions ärenden
vistades i Bremen hos Unwan, skall han ha drabbats
af spetälska. Han begrofs i Bremens domkyrka.

K. B. W–n.

Torgdag, veckodag, på hvilken tillförsel och
försäljning af landtmannaprodukter (smör, ost,
grönsaker, fjäderfä o. s. v.) på salutorgen i städer
och köpingar ega rum. Bestämda torgdagar, vanligen två
i veckan, t. ex. lördag och onsdag, ha sedan gammalt
varit i bruk i olika kulturländer, äfven i Sverige,
och bibehållas ännu i smärre städer, mest med direkt
försäljning af varorna genom den landtlige producenten
själf, medan han i större städer alltmera ersattes
af mellanhänder (små och stora uppköpare), som i
bygderna hopköpa varor för att dagligen sälja dem på
torgen eller i saluhallarna. En allt vidsträcktare
detaljhandel i butiker syftar äfvenledes till att
göra särskilda torgdagar öfverflödiga.

Torgerd Holgabrud (Helgabrud). Se Holgabrud.

Torgils Knutsson. Se Tyrgils Knutsson.

Torgny (isl. þorgnyr) är ett namn, som enligt den
isländske historieskrifvaren Snorre Sturlasson burits
af flera medlemmar al en uppländsk lagmanssläkt. De
hade, säger Snorre i sina "Konungasagor", länge efter
hvarandra varit lagmän i Tiundaland. Mest bekant var
den Torgny lagman, som lefde under Olof Skötkonungs
och norske konungen Olof Haraldssons (sedermera kallad
den helige) tid. Mellan dessa konungar rådde ovänskap,
hvilken kloka och mäktiga män både i Sverige och i
Norge sökte bilägga. Då Västergötlands jarl, Eagnvald,
och Olof Haraldssons sändebud, Björn stallare och
Hjälte Skeggesson, begett sig till Uppsalatinget
1018 och där sökte förmå Olof Skötkonung till
förlikning med Norges konung samt till bekräftelse
härpå för Olof Haraldssons räkning anhöllo om svenska
konungadottern Inge-gärds hand, blef Olof Skötkonung
ytterst uppbragt, afslog anbuden med hårda ord och
hotade att drifva Kagnvald ur riket. Men Ragnvald jarl
understöddes af sin fosterfader, Tiundalagmannen
T., då en vördnadsvärd åldring, den visaste och
inflytelserikaste mannen i landet. Efter sveakonungens
yttrande reste T. sig och höll ett kraftfullt tal,
hvaruti han erinrade om de lyckliga härfärder i
östervåg, hvilka Sveriges förra konungar hade utfört,
utan att någon af dem hade varit så stör-modig,
att han icke lyssnat till sina mäns råd. Själf hade
T. fordom följt konung Erik Segersäll i många lyckliga
härfärder, och äfven Erik var tillgänglig för andras
råd. Den nuvarande konungen traktade däremot efter
Norge, hvilket ingen sveakonung förr eftersträfvat,
och läte ingen tala med sig annat, än det han själf
ville. Detta misshagade allmogen, som gärna skulle
följa konungen österut, om han ville återvinna de
riken hans förfäder där egt; men det vore böndernas
önskan, att konungen gjorde fred med Norges konung
och gifte honom med sin dotter Ingegärd. "Vill
du icke" - slutade T. - "göra det, som vi säga,
skola vi öfver-falla och dräpa dig och icke tåla af
dig ofred och olag. Så ha våra förfäder gjort, som
på Mulating kastade fem konungar i en källa, hvilka
varit öfver-modiga, såsom du nu är emot oss." På dessa
klara och tydliga skäl lät konungen förmå sig att ge
efter och lofvade att med norske konungen ingå fred
och förlikning samt ge honom dottern Ingegärd (se
d. o.) till äkta. Han bröt dock sedan sitt löfte. -
Då T. lagman är känd endast från Snorres berättelse,
då vidare denna tydligen innehåller flera osannolika
drag och i vissa punkter företer rena felaktigheter,
är det klart, att af Snorres skildring intet med full
visshet kan sägas vara historiskt riktigt. Å andra
sidan kan T:s tillvaro som historisk person icke med
skäl förnekas. Man får nöja sig med att hålla för
sannolikast, att en lagman T. i Tiundaland verkligen
existerat och att han spelat någon roll i striderna
mellan Olof Skötkonung och Olof Haraldsson. Det
är mycket antagligt, att denne T. på Uppsalatinget
hållit ett stort tal mot Olof Skötkonung, men den
form talet fått hos Snorre, kan icke vara historiskt
riktig. - I sagan om Styrbjörn Sveakämpe berättas om
en tydligen uppdiktad Torgny lagman (uppfattad som
fader till den på Olof Skötkonungs tid lefvande), en
gammal, nästan blind man, som följaktligen ej kunde
deltaga i striden mot Styrbjörn, men likväl bidrog
till segern genom rådet att mot den fientliga hären
drifva en mängd hästar och oxar, hvilka man parvis
sammanokat, sedan man beslagit oken med broddar
och spjutblad. De så utstyrda djuren åstad-kommo
stor manspillan i Styrbjörns här. - Äfven i Roes
saga omtalas den sistnämnde Torgny såsom vis och
rådklok. - Litt.: B. Nerman, "Torgny lagman" (i
"Arkiv f. nord. filol." 32), Jon Jönsson (ibid. 34),
0. A. Johnson i "Norsk hist. tidsskr." 1916.

Th. W.
(B. N–n.)

Torgoter. Se Kalmucker.

Torgrim Torgrimsson. Se Snorre gode.

Torhamn (Torrum), socken i Blekinge län, Östra
härad. 6,115 har. 2,927 inv. (1917). T. bildar med
Sturkö och Tjurkö ett pastorat i Lunds stift, östra
härads kontrakt.

Torianit, kem. miner., radioaktivt mineral af
sammansättningen (Th, U) O2, d. v. s. en isomorf
blandning af toriumoxid och uranoxidul. Förekommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:15 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free