Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquemada, Antonio de - Torr. - Torrackumulator - Torraka - Torra metoden - Torra vägen - Torr brand - Torr dekatur - Torrdestillera - Torr dimma - Torrdocka - Torre - Torre, el bachiller Alfonso de la - Torre, José Gerardo Hervás y Cobo de la - Torre, Della - Torrearsa, Vincenzo Fardella - Torre de Cerredo - Torre del casale - Torre del Greco - Torre dell' Annunziata - Torrelement - Torre maggiore - Torrens - Torreon - Torre Pellice - Torres, Luiz Vaz de - Torres Amat, Felix - Torresani, Karl Ferdinand Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
439
Torr.-Torresani
440
tek, och El ingenio, 6 juego de marro, de panta
ö damas (1547), som kom på inkvisitionens index
1677. T. är intagen i Spanska akad:s "Catålogo
de autoridades de la lengua". Se "En-sayo de una
biblioteca espanola de libros raros y curiosos".
1-2. Hj. H-t. 3. Ad. H-n.
Torr., vid växtnamn förkortning för nordamerikanske
botanisten John Torrey (se denne).
Torrackumulator, elektrot., en ackumulator (se
d. o.), där man för att hindra vätskan att stänka
omkring sökt genom vissa tillsatser binda densamma
till en geléartad massa (Schoop, Jungner). Några
praktiska resultat ha emellertid icke vunnits.
A. E-m.
Torraka, zool. Se Kackerlackor.
Torra metoden, vid etsning. Se
Akvatintagravyr; vid behandling af kaffe se d. o., sp. 539.
Torra vägen kallas metoden att utdraga metaller
ur deras malmer genom smältning, i motsats
till våta vägen, då metallerna utdragas på
kemisk väg genom malmens upplösning i något
lösningsmedel och metallens utfällande ur detta.
C. A. D.*
Torr brand, patol. Se Brand, sp. 1440.
Torr dekatur. Se Dekatera 2.
Torrdestillation. Se Destination.
Torr dimma, meteor. Se Solrök.
Torrdocka. Se Docka 5.
Torre, nord. myt. Se Goe. – Torremånad. Se Goe.
Torre [tå’-], el bachiller Alfonso de la, spansk
författare, d. 1461, utgaf otaliga can-ciones,
dezires, coplas m. m. och Vision deleitable
de la filosofia y artes liberales, ett slags
filosofisk-allegorisk roman, som eg. är
en medeltidsencyklo-pedi på ren och vacker
kastiljanska. Se Rivade-neiras "Biblioteca de
autores espanoles", bd 36. T. är intagen i Spanska
akad:s "Catålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.
Torre [tå’-], José Gerardo Hervås y C öbo de la,
spansk författare. Se Pitillas.
Torre [tå7-], D el l a, släkt. Se T hur n och Thurn
und Taxis.
Torrea’rsa, Vincenzo Fardella, markis di,
italiensk statsman, f. 1808 på Sicilien, d. 1889,
var generaltullinspektor i Palermo, deltog i 1848
års revolution, blef ordf. i öns parlament samt
förste och utrikesminister, men måste i jan. 1849 fly
till Sardinien. I juni 1860 var han en kortare tid
Garibaldis statssekreterare på Sicilien, blef 1861
medlem af Italiens deputeradekammare, notificerade
s. å. i Stockholm och Köpenhamn det nya konungariket
Italien och blef led. af senaten, hvars president
han var 1870-75.
Torre de Cerredo [tå’- -there’då], bergstopp (2,678
m.) i Kantabriska bergen, Spanien. Se Europa,
Peñas de, sp. 1095.
Torre del casale [tå’-], stad. Se Temesa.
Torre del Greco [tå’- -grēkå], stad uti italienska
prov. Napoli vid Neapels golf och järnvägen
Neapel–Salerno samt spårväg från Neapel, s. v. om
Vesuvius’ fot (se karta vid art. Neapel). 39,525
inv. (1911). Staden är byggd hufvudsakligen af lava
och ligger på en lavaström, som 1631 förstörde 2/3
af den äldre staden. Äfven eruptionerna 1737, 1794,
1861 och 1872 samt jordskalfvet 1857 förorsakade stor
skada. Hamn. Hafsbad. Befolkningen idkar fiske
(tonfisk, ostron, sardiner, men i synnerhet
koraller), och omgifningarna äro ryktbara
för sin förträffliga frukt och sitt vin.
(H. W-k.)
Torre dell’ Annunziata [tå’- del annontsiāta],
stad uti italienska prov. Napoli, vid Neapels
golf, ö. om Torre del Greco (se karta vid
art. Neapel), nära Pompeji och vid järnvägen
Neapel–Salerno samt spårväg från Neapel. 31,175
inv. (1911). Hamn. Fiske och kusthandel samt järnverk
och tillverkning af vapen, papper och makaroner m. m.
(H. W-k.)
Torrelement. Se Galvaniskt element, sp. 668.
Torre maggiore [tå’- maddjåre], stad i italienska
prov. Foggia (Apulien) på södra sidan af kustfloden
Fortore. 12,520 inv. (1911). Tillverkning af
olja, tegel m. m. Fordom fanns där ett berömdt
benediktinkloster.
H. W-k.
Torrens, Lake [lei’k tå’rəns], saltsjö utan aflopp
i Syd-Australien, mellan 30° och 32° s. br., på
omkr. 50 km. afstånd från hafvet (Spencerviken)
och 30 m. höjd. Sjön synes vara stadd i långsam
uttorkning, är om sommaren grund, men sväller
starkt under regntiden och har kala sandstränder
med dynbildning. Längden är i n.–s. omkr. 200 km.,
den öst-västliga bredden i allmänhet blott 25–30
km. Vattnet i sjön uppges i äldre tider ha varit
nästan alldeles sött.
(H. W-k.)
Torreón [-å’n], stad i den mot Texas gränsande
mexikanska staten Coahuila, distriktet Viesca, 1,140
m. ö. h. 34,270 inv. (1910). Under inbördeskriget
1914 (mellan anhängare af och motståndare till
presidenten Huerta) föremål för strider mellan de
kämpande parterna.
H. W-k.
Torre Pellice [tå’-pelli’tje], naturskönt belägen
stad i nordvästra Italien, prov. Torino, vid
Pellice (som genom Chisone afrinner till Po) och
T.–Turin-järnvägen. Omkr. 6,000 inv., nästan alla
fransktalande valdenser. T. är valdensernas andliga
centrum. Sidenindustri.
Torres [tå’-], Luiz Vaz de, spansk sjöfarande. Se
Torres’ sund.
Torres Amat [tå7- -ma7t], Felix, spansk lärd och
präst, f. 1772 i Sallent (Barcelona), d. 1847 i
Madrid, verkställde en bibelöfversättning till spanska
(l:a uppl. 1823-26, 2:a 1832), som anses vara af
bestående värde. Hans Apuntes para una disertaciön
sobre la lengua y poesia catalana och Noticia
sobre los trovadores catalanes y sobre un antiguo
cancionero de la Academia del Gay saber de Barcelona
äro oumbärliga källor för studiet af katalansk
litteraturhistoria; af stort värde är likaledes T :s
Memorias para ayudar d jormar un dic-cionario critico
de los escritores catalanes etc. (1836). T. var
led. af Spanska och Historieakademien, och hans namn
är upptaget i Spanska akad:s "Catålogo de autoridades
de la lengua". Ad. H-n.
Torresani, Karl Ferdinand Franz, friherre von
Langenfeld di Camponero, österrikisk författare,
f. 1846 i Milano, d. 1907, skref friska och
vederhäftiga berättelser från offi-cerslifvet (Aus der
schönen wilden leutnantszeit, 1889; 5:e uppl. 1904)
m. m. Gesammelte schriften började ges ut 1907. Se
R. M. Werner i "Voll-endete und ringende" (1900).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
