Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trendelenburg, Kaspar - Trendelenburg, Friedrich Adolf - Trendelenburg, Friedrich - Trene - Trengganu - Trenkwald, Joseph Mathias - Trenningshult - Trent - Trent-affären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
665
Trendelenburg-Trent-affären
barnförlossningskonsten i Stockholm, utnämndes
1781 till stadsläkare i Karlshamn, fick 1786
professors titel samt blef 1787 lärare vid
barnförloss-ningsanstalten i Malmö, med åliggande
att undervisa och examinera barnmorskor för hela
Skåne. Bland T:s skrifter må nämnas Underrättelser och
praktiska råd för allmänheten att rätt och förnuftigt
vårda haf vande, barnaföderskor etc. (1803; 2:a
uppl. 1841) och Undervisningsbok för barnmorskor
(1813; 2:a uppl. 1843). B. T-dt.
Trendelenburg. 1. Friedrich Adolf T., tysk filosof,
f. 1802 i Eutin, d. 1872 i Berlin, där han
verkat som professor sedan 1833. Han kritiserade
skarpsinnigt Hegel och Herbart och påverkades själf
mest af Aristoteles. Han utvecklade en organisk
världsåskådning, enligt hvilken världsprincipen
var en ändamålsbestämd, konstruktiv "rörelse",
af hvilken så väl den yttre verkligheten som dess
motbild, tankens inre värld, ledes. Genom sina
undersökningar af enskilda begrepps utveckling
gaf han ett betydelsefullt uppslag till ett
nytt sätt att behandla filosofiens historia. T:s
hufvud-arbete är Logische untersuchungen (1842;
3:e uppl. 1870). Monografier öfver T. ha skrifvits
af Bonitz (1872) och Bratuscheck (1873); jfr ock
Lieber-mann, "Der zweckbegriff bei T." (1889), och
Buchholz, "Die ethischen grundgedanken T:s" (1904). -
2. Friedrich T., den föregåendes son, kirurg,
f. 1844 i Berlin, blef med. doktor 1866, kirurgie
professor i Kostock 1875, i Bonn 1882 och i Leipzig
1895. Skrifter: Erkrankungen und operationen am halse
(1880), Verletzungen und chirurgische erkrankungen
des gesichts (tr. 1886) samt en mängd smärre afh. om
operationer i luftväggarna, om högläge af bäckenet vid
vissa operationer, om operation för åderbråck m. m.
1. S-e. 2. B. T-dt.
Trene, å i södra Slesvig, flyter i västlig riktning
från den lilla Træsö i Angel och mottager vattnet
från Sankelmarksö, hvarpå den under växande bredd
rinner först mot s. och sedan mot v., tills den faller
ut i Eider vid Frederiksstad.
E. Ebg.
Trengganu, malajisk tributstat på östra kusten
af Malakkahalfön, mellan brittiska malajstaten
Kelantan (se d. o.) i n. och brittiska kronkolonien
Straits settlement i v. och s. 15,500 kvkm. 154,035
inv. (1911). Hufvudstad är Kuala Trengganu, vid
kusten, med omkr. 14,000 inv. Om landets natur-
och kulturalster samt statsrättsliga ställning
se Malajiska skyddsstaterna. Hufvudexportvaror
äro torkad fisk, tenn- och volframmalm, kopra och
svartpeppar. Regelbunden ångbåtsförbindelse med
Singapore.
H. W-k.
Trenkwald [-valt], Joseph Mathias, österrikisk
målare, f. 1824 i Prag, d. 1898, studerade för Ruben
i Prag och behandlade till en början ämnen ur bömiska
historien samt illustrerade Heines "Buch der Heder",
uppehöll sig efter 1856 fem år i Rom, bildade sig
efter de äldre italienarna och utförde pennteckningar
till Tysklands historia. Efter sin återkomst till
Wien egnade han sig hufvudsakligen åt religiöst
måleri. Från 1865 var han direktör för akademien
i Prag och blef 1872 professor i Wien. Arbeten af
honom finnas i kyrkor i Prag och Wien, i Trieste samt
äfven på berget Athos, i k. målningsgalleriet i Wien
och andra museer. Han utförde bl. a. den praktfulla
bönbok,
som kejsaren förärade Pius IX vid dennes jubileum.
(G-g N.)
Trenningshult, kronopark i Marks revir af Västra
öfverjägmästardistriktet, Älfsborgs län, har bildats
af gamla kronoallmänningen Trenningshult, som genom
k. beslut 1837 fördelades på vissa hemmansegare
i Gäsene härad, men jämlikt k. br. 7 febr. 1862
därefter återköptes till kronan. 1910 utvidgades
kronoparken med viss del af kronoegendomen
Åsen med Svenstorp. Areal 875 har (1915).
S-r.
Trent, en af Englands största floder, står genom
flera kanaler åt skilda håll i förbindelse med
andra flodsystem (såsom Mersey och Thames) samt
vattnar de bördigaste trakter (Stafford-, Derby-,
Nottingham- och Lincolnshire), hvilkas många städer
den förenar med hvarandra. Den uppstår på 153 m. höjd
vid Thursfield i norra Staffordshire, vid södra
sidan af det 336 m. höga Mow Copt, flyter först
mot s. förbi Hanley, Stoke och Stone. fortsätter
därefter mot s. ö., ö. och n. ö. förbi Burton, där
den, 188 km. från mynningen, blir segelbar, samt
flyter sedan förbi Nottingham och Newark. Därifrån
flyter den mot n. förbi Gainsborough och förenar
sig slutligen vid Burton on Strather, 26 km. v. om
Hull, med den från Yorkshire kommande Ouse (se
d. o. 1) samt bildar med denna ett väldigt, omkr. 60
km. långt æstuarium, Humber (se d. o.). T. är 240
km. lång och har ett flodområde af 10,300 kvkm. De
förnämsta af dess tillflöden äro (fr. v.) Dove,
gränsflod mellan Stafford- och Derbyshire, Derwent,
som uppstår ö. om Stockport i Derbyshire, samt Idle,
som tillhör Nottinghamshire. Bland de från Trent
utgående kanalerna märkes främst Grand Trunk-kanalen
(se d. o.), som möjliggör båttrafik midt genom
England mellan Nordsjön och Irländska sjön.
(H. W-k.)
Trent-affären, en ryktbar folkrättslig konflikt
mellan England och Nord-Amerikas förenta stater
under nordamerikanska inbördeskriget (1861-65). Två
diplomatiska agenter för konfedererade staterna,
J. M. Mason (se d. o.) och J. Slidell (se d. o.),
med uppdrag att i England och Frankrike verka för
sydstaternas sak, hade i Habana inskeppat sig på
brittiska postångaren "Trent", som emellertid på väg
mellan nämnda då spanska hamn och brittiska hamnen,
Nassau på Bahamas-öarna 8 nov. 1861 hejdades af
amerikanska kryssaren "San Jacinto" under befäl af
kapten Ch. Wilkes i nordstaternas flotta. Mason
och Slidell öfverfördes på kryssaren och fördes
till Boston; "Trent" fick fortsätta resan. Detta
öfvergrepp mot den neutrala sjöfarten framkallade
i England, där sympatierna för sydstaterna voro
stora, en våldsam förbittring, och brittiska
regeringen kraf de i en energiskt hållen not de båda
sydstatsagenternas omedelbara frigifning och rätt för
dem att fortsätta sin resa. För större eftertrycks
skull af-sändes samtidigt en gardesbrigad till Canada,
och Londonpressen förde ett mycket krigiskt språk. I
Amerika däremot hyllades Wilkes för sin bedrift, och
de brittiska militära åtgärderna uppjagade starkt
folkstämningen. Drottning Viktorias gemål, prins
Albert, verkade i England med stor energi för den
farliga konfliktens utjämnande, och i ett af honom
författadt bref från drottningen till pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
