Print (PDF) - On this page / på denna sida - Treskiftesbruk - Treskiftesböter - Treskillingsafgiften - Tre slag och ränna - Tres Marias, Las - Tres Montes - Trésor - Trespann - Tres Puntas - Tress - Tressan, Louis Elisabeth de la Vergne de - Tressler - Trestena - Tresterbrännvin - Trestle-works - Trestrukna oktaven - Tresviri - Tretalet - Tretalig - Tretalsväxter - Tretiak, Jozef - Tretiakov, Pavel Michajlovitj - Trettiondepenning - Trettionio artiklarna - Trettio tyrannerna - Trettioåriga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Treskiftesböter-Trettioåriga kriget
680
Östergötland, Värmland, Närke, Gottland och Öland samt
i vissa delar af Blekinge, Halland, Västergötland
och Dal, Gäfleborgs och Västernorr-lands del. Med
fortskridande uppodling af ängen till åker,
blef nödvändigt att från treskiftesbruk; som
icke lämnade annat foder än halm, of ver gå till
sådana växtföljder, hvari foderodling ingick, och
äfven af andra skäl har det gamla treskiftes-bruket
öfvergetts eller (särskildt i Tyskland) förbättrats.
H- J- Dft.
Treskiftesböter, jur., böter, som fördelas lika
mellan kronan, häradet eller staden, och måls-eganden
(Rättegångs!), kap. 32 § 1). Denna fördelning, som
i äldre rätt var den vanliga, förekommer numera
endast undantagsvis. Numera tillfalla böter i
regel kronan allena (Strafflagen kap. 2 §8).
V.Sgn.
Treskillingsafgiften. Se Sjukvårdsafgift.
Tre slag och ränna, ett bollspel. Se Bollspel,
sp. 1019-20.
Tres Marias, Las (Tres islas Marias, "de tre
Mariaöarna"), obebodd ögrupp i Stilla hafvet,
135 km. utanför Mexicos västkust, på omkr. 21° 30’
n. br. De tre största öarna, som ligga i n. v.-s. ö.,
heta Maria Madre (med ankarplats), Magdalena och
Cleofas. De tillhöra mexikanska territoriet Tepic.
II. W-k.
Tres Montes, Gap, sydvästligaste udden af den
stora chilenska halfön Taytao (46-47° s. br.) och
tillika sydligaste punkten af prov. Chiloé (se
d. o. 2). Söder därom vidtar territoriet Magalla-nes.
H. W k.
Trésor [-sår], fr., skatt, skattkammare.
Trespann. Se Spannkörning.
Tres Puntas [tres pantas], Gap, nordöstligaste
udden af argentinska territoriet (gobernacion) Santa
Cruz. Omkr. 30 km. s. ö. därom utskjuter i Atlanten
det i kartböcker stundom i st. f. Tres Puntas upptagna
Gap Blanco. H. W-k.
Tress (fr. tresse), platt fläta af smala silkes-eller
hårsnodder, guld- eller silfvertrådar o. s. v.
Tressan [-sä’], Louis Elisabeth de la Vergne de,
grefve, fransk skriftställare, f. 1705, d. 1783,
uppfostrades tillsammans med Ludvig XV, steg
sedermera högt på de militära befordringarnas
bana och blef hofmarskalk hos Polens f. d. konung
Stanislaus. T. invaldes 1781 i Franska akad. Han utgaf
bl. a. en öfv. af Ariostos ryktbara epos ("Roland
furieux", 5 bd, 1780) och Corps d’extraits de romans
de chevalerie (4 bd, 1782), ett med bifall lönadt
försök att göra medeltidens riddarromaner njutbara
för en nyare tid. T:s Oeuvres complétes utgåfvos i
10 bd 1822-23.
Tressler. Se Svärdsriddarorden, sp. 1342-43.
Trestena. Se Trästena.
Tresterbrännvin (af ty. trefster, utpressade
vin-drufvor), ett genom jäsning och destillation af
de sockerhaltiga rester, som erhållas efter drufvornas
utpressning vid vinberedningen, framställdt aromatiskt
brännvin. G- L-m.
Trestle-works [tre’sl wöks], eng., järnv.,
bockbyggnad, viadukter af sinsemellan försträfvade
träbockar ofta i flera "våningar". Denna konstruktion
har man i trärika trakter af Nord-Amerika användt i
stor utsträckning för att undvika
höga bankfyllnader. Ofta ersättas dessa
viadukter småningom med utfyllda bankar, i
den mån fyllnadsmaterial blir tillgängligt.
Fmn.
Trestrukna oktaven, mus. Se Oktav.
Tre’8Viri, lat. Se Triumvirer.
Tretalet. Se Talsymbolik.
Tretalig, bot. Se Blomma, sp. 753.
Tretalsväxter, bot. Se Monocotyledo-nese, sp. 927.
Tretiak, J ö z e f, polsk litteraturhistoriker,
f. 1841 i Volynien, blef 1885 filos, doktor vid
universitetet i Krakau och sedan professor i ryska
språket och litteraturen. Bland hans arbeten märkas en
stor monografi om Slowacki (1903 -05), essaysamlingen
Mickiewicz i Puszkin (1906) och en utförlig studie
om Bogdan Zaleski (1914). Hans smärre studier äro
samlade i Szkice litera-ckie (2 bd, 1896, 1901).
A-d J.
Tretiakov [-kåff], Pavel Michajlovitj, rysk köpman
och konstmecenat, f. 1832, d. 1898, grundlade
i förening med sin broder Sergjej det berömda
tretiakovska tafvelgalleriet i Moskva, Rysslands
största enskilda konstsamling (öfver 2,000 n:r). Det
skänktes jämte byggnaden till staden Moskva 1892.
A-d J.
Trettiondepenning. Se S t a d s j o r d.
Trettionio artiklarna, eng. The Artides
of religion, den engelska episkopalkyrkans
bekännelseskrift, författades och antogos under
drottning Elisabet. Sedan de på en synod i London
1562 vunnit kyrkligt erkännande, fingo de, efter
att ha öfversatts från latin till engelska, laga
kraft genom en parlamentsakt af 1571 samt intogos
i den engelska grundlagsförfattningen. "Artiklarna"
kommo till genom en revision af de under Edvard VI
af ärkebiskop Granmer och biskop Ridley författade
"fyrtiotvå artiklarna", en bekännelseskrift, som
till stor del var grundad på den augsburgiska
bekännelsen. De 39 art. närma sig ännu mer
än dessa 42 art. lutherska bekännelsen. Vid
deras utarbetande användes hufvudsakligen den af
lutherske teologen Brenz 1552 författade Conjessio
wiir-tembergensis. Hvad angår de båda skiljelärorna
mellan den lutherska och den reformerta kyrkan,
är nattvardsläran i de 39 art. en modifikation i
luthersk riktning af Gal vins nattvardslära, och
pre-destinationsläran är där likaledes framställd på
ett modifieradt sätt. Likasom denna bekännelseskrift
kan sägas hålla medelvägen mellan den lutherska och
den reformerta bekännelsen, söker den också hålla
medelvägen mellan den reformerta och den katolska
ytterligheten. De 39 art. kunna indelas i följande
grupper: läran om Gud och om Guds ord (l-8), om synden
och återlösningen (9-18), om kyrkan och sakramenten
(19-31) samt blandade artiklar (32-39). Se vidare
England (kyrkliga förhållanden, sp. 596) och E p
i-skopalkyrkan, sp. 711. J- p-
Trettio tyrannerna. Se Grekland, sp. 242, och Romerska
riket, sp. 746.
Trettioåriga kriget kallas det 1618-48 hufvudsakligen
i Tyskland rasande krig, som af slutade den genom
reformationen framkallade religiösa och politiska
omhvälfningen i Europa. Den skärpning af konflikten,
som i och med den katolska reaktionens framgångsrika,
snart i anfall förbytta motvärn redan tidigare
flerstädes, ledt till utbrott af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
