- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
27-28

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tropism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

27

Tropism-TroppåU

nesomsättningen bildade ämnen ett kraftigt motgift
mot mikroorganismerna; och allt, som försvagar
organismen själf, d. v. s. nedsätter och rubbar
ämnesomsättningen i densamma, minskar i samma mån
dess förmåga att motstå de skadliga inflytandena
från mikroorganismer, som intränga med födan,
dricksvattnet, andningsluften eller genom skadade
partier på huden. Å andra sidan kan organismen
till en viss grad lämpa sig eiter omgifvande
förhållanden. Iakttagelser från tropikerna synas
ge vid handen, att personer, som vistats en längre
tid på en ort, äro mindre mottagliga vid utbrott
af de för den ifrågavarande trakten karakteristiska
endemierna än personer, scm nyss kommit från annan
trakt. Detta förhållande beror emellertid ofta
därpå, att de på trakten boende tidigare genomgått
en lindrig form af sjukdomen (se I inni u nit e t
2). - Bland viktigare tropiska sjukdomar må nämnas a)
malariasjukdomarna, som visserligen förekomma äfven
på andra trakter, men inom tropikerna förete deri
största spridningen och de svåraste fallen (se Kolera,
Malaria, Pest), b) gula febern (se d. o.), c) vissa
svåra former af dysenteri 1. r ö d s o t (se d. o.),
med hvilka de ofta förekommande lefverabscesserna
(se Lefver-sjukdomar) anses stå i samband, d)
åtskilliga hudsjukdomar (t. ex. elephantiasis),
e) kala-a z a r, en i allmänhet dödligt förlöpande
sjukdom med mjältförstoring, förorsakad af protozoer,
som stå nära trypanosomerna;, vidare p a p a t a c i
och d ön g u ef e ber (se d. o.) och f) filariosis
(se Fil aria). Inom tropikerna äro alla yttre,
äfven obetydliga, skador, t. ex. rispor i huden,
mycket farliga, emedan de kunna ge anledning till
sårbildningar, som ständigt gripa omkring och visa
ytterst ringa tendens att läkas. Slutligen erinras om
existensen af ett stort antal tropiska djursjukdomar,
särskildt sådana tillhörande try-panosens och
piroplasmosens grupp (se Pir o-p l a s m o s).
2. K. B.* 3. J. E. J-n. (G.Wrgn.,

Tropivsm (af grek. tro’pös, vändning), bot. Se
Rörelsefenomen (hos växterna), sp. 207.

Troplong [trålä’], Raymond Théodore, fransk ämbetsman
och rättslärd, f. 8 okt. 1795 i Saint-Gaudens,
d. 2 mars 1869 i Paris, beklädde juridiska ämbeten
på åtskilliga orter och blef 1835 ledamot af
Frankrikes högsta domstol (la cour de cassation),
till hvars förste president han utnämndes 1852,
sedan han några år innehaft motsvarande ställning
i appellationsdomstolen i Paris. Han invaldes
1840 i Franska institutet, blef 1846 pär af
Frankrike samt, en pålitlig försvarare af det nya
kejsardömet, 1852 president i senaten och 1858
"conseiller privé". Som juridisk författare var
T. af sin samtid högt uppburen, i synnerhet för
sitt stora, på Toulliers motsvarande verk byggda
arbete Le droit civil expliqué (27 bd, 1834 ff.,
flera bd i nya uppl., delvis öfv. till it.),
en följd af monografier öfver civilrättens olika
områden. Mycket känd är också T:s afh. De Vinfluence
du christianisme sur le droit civil des romains (1843,
4:e uppl., af Bayle, 1903). T:s författarskap har
emellertid med åren sjunkit betydligt i anseende.
(C. G. Bj.)

Tropofila växter, bot. Se Tropofyter.

Tropofyter (af grek. tro’pos, vändning, och

jyto’n, växt) 1. Tropofila växter (af grek. ji’los,
vän), bot., växter, som under en del af året
äro xerofilt (se X er of y t er), under en annan
del mesofilt (se Mesofyter) eller hygrofilt (se
Hygrofyt) tillpassade. Våra löfträd t. ex. äro under
vegetationsperioden mesofilt, under hvilo-perioden
(vintern) xerofilt tillpassade. G. L-m.

Tropön, med., ett hufvudsakligen af ägghvita bestående
näringspreparat, innehållande 90-97 proc. sådan. Det
beredes till omkr. 1/s af anima-lisk (blod samt
kött- och fiskaffall), till 2/s af vegetabilisk
ägghvita (från Lupinusarter). Extrak-tivämnen
samt illa luktande och smakande beståndsdelar
aflägsnas vid preparatets framställning. Tro-pon
är ett gråhvitt, sandaktigt pulver, utan lukt och
smak, olösligt i vatten. Det fördrages väl, men
beträffande tillgodogörandet i digestionskana-len äro
erfarenheterna olika. Det ges (åt vuxna) vanligen
i dos af en struken matsked, som jämte lika mängd
hvetemjöl utröres med litet kallt vatten, hvarefter
blandningen sättes till soppa, mjölk, choklad
e. d. Det kan äfven inbakas i bröd (l d. tropon till
4 å 5 dlr mjöl). Tropön är jämförelsevis billigt och
erbjuder intresse som ett försök att nyttiggöra den
mängd kött- och fiskaffall samt blod, som annars
ofta bortkastas. Se Näringspreparat, sp. 331.
C. G. S.

Tropp (eg. samma ord som trupp, se d. o.),
krigsv., kallas i Sverige dels en half pluton,
eller Ve af kompaniet, vid infanteriet, dels
den närmaste underafdelningen, vanligen 1/s, af
kavalleriskvadro-nen eller halfva batteriet. Då
tropparna ställas bakom hvarandra, uppkommer
troppkolonn, den för skvadronen vanligaste
manöverformeringen. Troppen delas vid infanteriet i
två h a l f t r o p-par (motsvarande ty. sektion,
fr. escouade), den minsta enheten för användning
i spridd ordning eller i den inre tjänsten. Jfr
Rotemästare. - Som signal på trumma eller
trumpet betyder "tropp" dels inryckning till
kvarteren af trupp, som befinner sig utanför
desamma, dels en pågående öfnings upphörande.
C. O. N.

Troppau, tjech. Opava, stad i Schlesien,
vid floden Oppa, ofvanför Mohras inflöde, vid
järnvägslinjerna Schönbrunn–T.,
Olmütz–Jägerndorf–T., T.–Bennich, T.–Grätz och T.–Ratibor. 30,762
inv. (1910). T. är välbyggdt, har flera torg, 6
kyrkor, rådhus, med ett 72 m. högt torn, landtdags-
och regeringsbyggnader, stadsteater samt vackra
promenader, förut fästningsvallar, och omges af
stora förstäder. Statyer af Josef II, Schiller
och kompositören Edward Schön (Engelsberg) pryda
staden. T. är säte för landsregering och landtdag,
landsdomstol samt handels- och industrikammare. Där
finnas tyskt och tjechiskt öfvergymnasium,
realläroverk, lärar- och lärarinneseminarium,
handelsskola, konst- och industrimuseum, landsarkiv,
kommunalt historiskt museum och bibliotek med
omkr. 40,000 bd. Den starkt utvecklade industrien
omfattar bl. a. tillverkning af socker, choklad,
brännvin, likör, öl, tyger, jutevaror, hattar,
maskiner, bleckplåtsvaror, papper och farmaceutiska
artiklar. Norr om T. ligger förstaden Katharein, med
omkr. 8,000 inv. och stor sockerfabrik, och i s. byn
Grätz, med ett slott tillhörigt familjen Lichnowski. –
T. omnämnes tidigast 1185 som tysk koloni i närheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free