- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
29-30

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tropism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af borgen Grätz (Gradac) och var 1224 stad.
Ottokar II af Böhmen förlänade det med
kringliggande område 1261 som furstendöme åt sin
naturlige son Nikolaus. 1377 delades detta i
furstendömena Jägerndorf, Leobschütz och T.,
hvilka 1460 genom köp tillföllo konung Georg
Podiebrad i Böhmen och 1485 genom byte konung
Mattias Corvinus i Ungern. 1501 köptes det af
konung Vladislav af Böhmen, som 1511 införlifvade
T. med detta land, hvarefter det 1526 genom
ärkehertig Ferdinand af Österrike som konung af
Böhmen kom i habsburgarnas ego och sedermera
delade Schlesiens öde. 1613 förlänades T. som
ärftligt län åt huset Liechtenstein, och 1849 blef
det hufvudstad i österrikiska kronlandet Schlesien.
20 okt.–20 dec. 1820 hölls i T., på grund af
revolutionen i Neapel, en kongress, till hvilken
stormakternas ombud, Österrikes och Rysslands kejsare
samt Preussens konung infunno sig och där dessa
tre förbundo sig att bekämpa de revolutionära
rörelserna, främst i Neapel. Litt.: Biermann,
”Geschichte der herzogthümer T. und Jägerndorf”
(1874) och ”Verfassungsgeschichte der stadt
T.” (1872).
E. A–t.

Troppchef. Se Rotemästare 1 och Tropp.

Troppkolonn. Se Tropp.

Troppo [trå′ppå], it., mus. Se Non troppo.

Tros, grek. myt., son till Erichtonios och
Astyoche, var fader till Ilos, Assarakos och
Ganymedes; han var den förste grundläggaren af
Troja, som efter honom fick sitt namn.

illustration placeholder
Fig. 1. Trosas vapen.

Trosa, stad i Södermanlands län i en dalsänka
på båda sidorna om Trosaån, nära dess utlopp
i Trosafjärden af Östersjön, och på 7 km. af stånd från Vagnhärads station på
statsjärnvägen Järna–Norrköping. Staden är långsträckt och af oregelbunden form
samt bebyggd nästan uteslutande med oansenliga trähus, omgifna af lummiga trädgårdar.
894 inv. (1918). Jordområdet är 354 har, satt till 5¼ mtl. Taxeringsvärdet å fast egendom
uppgick 1917 till 1,555,200 kr. Stadens
tillgångar voro 1915 bokförda till ett värde af 175,299
kr., skulderna till 92,000 kr. Inkomsterna utgjorde
s. å. 46,808 kr. och utgifterna 44,718 kr.
Kommunalskatten utgick 1918 med 8,5 kr. för
bevillningskrona. Hufvudnäringarna äro jordbruk och
fiske. Industrien är obetydlig; dess tillverkningsvärde
uppgick 1916 till 51,287 kr. Staden eger
kraftstation, som (sedan nov. 1917) förser den
med elektriskt ljus och energi. Handlandenas antal
var 18 med en bevillningstaxerad inkomst af 36,538
kr. Stadens 3 m. djupa hamn, som ombyggdes
1868, har en hamnarm, som sträcker sig 594 m.
ut i Trosafjärden. 1916 ankommo och afgingo 109
ångbåtar om 4,753 ton, 13 segelfartyg om 208
ton och 14 pråmar om 672 ton, och hamnafgifterna
uppgingo s. å. till 1,415 kr. Antalet i staden
hemmahörande fartyg var 2 segelfartyg om
40 ton och ett tiotal motorbåtar. I T. finns en
sparbank (T. stads och Hölebo sparbank) samt
afd.-kontor af Södermanlands ensk. bank. Där
finns också en badanstalt. Från tryckeri i staden
utges ”Trosatidningen” (1 gång i veckan).

illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Trosa (stadsplanen fastställd 1916).

1. Kyrka. – 2. Folkskola. – 3. Rådhus (hyrd lokal). – 4. Sjukstuga. – 5. Societetshus. – 6. Hamnplan. – 7. Kvarn och elektricitetsverk. – 8. Stadshotell.


illustration placeholder
Fig. 3. Kyrkan i Trosa.


I ecklesiastikt afseende utgör T. ett pastorat i Daga
kontrakt, Strängnäs stift, men skall framdeles
förenas med T. landsförsamlings och Vagnhärads
pastorat. För val till riksdagens Andra kammare
tillhör T. Södermanlands läns södra valkrets. –
T. är en gammal handelsplats och nämnes som
köpstad 1413. Det låg fordom ung. 5 km. längre
upp vid ån, där T. landsförsamlings kyrka nu
ligger. 1445 blef det uppbrändt af vitalianerna.
Dess äldsta kända privilegier äro från 1454. 1610
flyttades det till sin nuv. plats vid åmynningen, det
s. k. Trosamynne, fick 19 april 1610 nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free