- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
29-30

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tropism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Troppchef-Trosa

af borgen Grätz (Gradec) och var 1224 stad. Ottokar II
af Böhmen förlänade det med kringliggande område 1261
som furstendöme åt sin naturlige son Nikolaus. 1377
delades detta i furstendömena Jägerndorf, Leobschiitz
och T., hvilka 1460 genom köp tillföllo konung Georg
Podiebrad i Böhmen och 1485 genom byte konung Mattias
Corvinus i Ungern. 1501 köptes det af konung Vladislav
af Böhmen, som 1511 införlif-vade T. med detta land,
hvarefter det 1526 genom ärkehertig Ferdinand af
Österrike som konung af Böhmen kom i habsburgarnas ego
och sedermera delade Schlesiens öde. 1613 förlänades
T. som ärftligt län åt huset Liechtenstein, och
1849 blef det hufvudstad i österrikiska kronlandet
Schlesien. 20 okt.- 20 dec. 1820 hölls i T., på grund
af revolutionen i Neapel, en kongress, till hvilken
stormakternas ombud, Österrikes och Rysslands kejsare
samt Preussens konung infunno sig och där dessa tre
förbundo sig att bekämpa de revolutionära rörelserna,
främst i Neapel. Litt.: Biermann, "Geschichte
der herzogthiimer T. und Jägern-dorf" (1874)
och "Verfassungsgeschichte der stadt T." (1872).
E.A-t.

Troppchef. SeRotemästarel och Tropp. Troppkolonn.
Se Tropp. Troppo [trå;ppå], it., mus. SeNon tropp
o. TrÖS, grek. myt., son till Erichtonios
och Astyoche, \ar fader till Hos, Assarakos
och Gany-medes; han var den förste
grundläggaren af Tröja, som efter honom fick
sitt namn.

Trosa, stad i Södermanlands län i en dalsänka på båda
sidorna om Trosaån, nära dess utlopp i Trosafjärden
af Östersjön, och på 7 km. af stånd från Vagnhärads
station på statsjärnvägen Järna -Norrköping. Staden
är långsträckt och af oregelbunden form samt bebyggd
nästan uteslutande med oansenliga trähus, om-gifna
af lummiga trädgårdar. 894 inv. (1918). Jordområdet
är 354 har, satt till 5J/4 mtl. Taxeringsvärdet
å fast egendom uppgick 1917 till 1,555,200
kr. Stadens tillgångar voro 1915 bokförda till
ett värde af 175.299 kr., skulderna till 92,000
kr. Inkomsterna utgjorde s. å. 46,808 kr. och
utgifterna 44,718 kr. Kommunalskatten utgick 1918
med 8,5 kr. för bevillningskrona. Hufvudnäringarna
äro jordbruk och fiske. Industrien är obetydlig; dess
tillverkningsvärde uppgick 1916 till 51,287 kr. Staden
eger kraftstation, som (sedan nov. 1917) förser
den med elektriskt ljus och energi. Handlandenas
antal var 18 med en bevillningstaxerad inkomst af
36,538 kr. Stadens 3 m. djupa hamn, som ombyggdes
1868, har en hamnarm, som sträcker sig 594 m. ut i
Trosafjärden. 1916 ankommo och afgingo 109 ångbåtar
om 4,753 ton, 13 segelfartyg om 208 ton och 14 pråmar
om 672 ton, och hamnaf gif terna uppgingo s. å. till
1,415 kr. Antalet i sta-

Fig. 1. Trosas vapen.

den hemmahörande iartyg var 2 segelfartyg om 40 ton
och ett tiotal motorbåtar. I T. finns en sparbank
(T. stads och Hölebo sparbank) samt afd.-kontor af
Södermanlands ensk. bank. Där

Ståla i: 22000

Fig. 2. Situationsplan af Trosa (stadsplanen
fastställd ID 16). 1. Kyrka. - #. FoJkskola. -
3. Hå dim s (hyrd lokal). - 4 Sjukstuga. -
«. Societetshns. – 6. Hamnplan. - 7. Kvarn och
elektricitetsverk. - 8. Stadshotell.

finns också en badanstalt. Från tryckeri i
staden utges "Trosatidningen" (l gång i veckan). I
ecklesiastikt afseende utgör T. ett pastorat i Daga
kontrakt, Strängnäs stift, men skall framdeles förenas
med T. landsförsamlings och Vagnhärads pastorat. För
val till riksdagens Andra kammare

Fig. 3. Kyrkan i Trosa.

tillhör T. Södermanlands läns södra valkrets. -
T. är en gammal handelsplats och namnes som köpstad
1413. Det låg fordom ung. 5 km. längre upp vid ån,
där T. landsförsamlings kyrka nu ligger. 1445 blef
det uppbrändt af vitalianerna. Dess äldsta kända
privilegier äro från 1454. 1610 flyttades det till
sin nuv. plats vid åmynningen, det s. k. Trosamynue,
fick 19 april 1610 nya privi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:14:17 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free