Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tropism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troppchef-Trosa af borgen Grätz (Gradec) och var 1224 stad. Ottokar II af Böhmen förlänade det med kringliggande område 1261 som furstendöme åt sin naturlige son Nikolaus. 1377 delades detta i furstendömena Jägerndorf, Leobschiitz och T., hvilka 1460 genom köp tillföllo konung Georg Podiebrad i Böhmen och 1485 genom byte konung Mattias Corvinus i Ungern. 1501 köptes det af konung Vladislav af Böhmen, som 1511 införlif-vade T. med detta land, hvarefter det 1526 genom ärkehertig Ferdinand af Österrike som konung af Böhmen kom i habsburgarnas ego och sedermera delade Schlesiens öde. 1613 förlänades T. som ärftligt län åt huset Liechtenstein, och 1849 blef det hufvudstad i österrikiska kronlandet Schlesien. 20 okt.- 20 dec. 1820 hölls i T., på grund af revolutionen i Neapel, en kongress, till hvilken stormakternas ombud, Österrikes och Rysslands kejsare samt Preussens konung infunno sig och där dessa tre förbundo sig att bekämpa de revolutionära rörelserna, främst i Neapel. Litt.: Biermann, "Geschichte der herzogthiimer T. und Jägern-dorf" (1874) och "Verfassungsgeschichte der stadt T." (1872). E.A-t. Troppchef. SeRotemästarel och Tropp. Troppkolonn. Se Tropp. Troppo [trå;ppå], it., mus. SeNon tropp o. TrÖS, grek. myt., son till Erichtonios och Astyoche, \ar fader till Hos, Assarakos och Gany-medes; han var den förste grundläggaren af Tröja, som efter honom fick sitt namn. Trosa, stad i Södermanlands län i en dalsänka på båda sidorna om Trosaån, nära dess utlopp i Trosafjärden af Östersjön, och på 7 km. af stånd från Vagnhärads station på statsjärnvägen Järna -Norrköping. Staden är långsträckt och af oregelbunden form samt bebyggd nästan uteslutande med oansenliga trähus, om-gifna af lummiga trädgårdar. 894 inv. (1918). Jordområdet är 354 har, satt till 5J/4 mtl. Taxeringsvärdet å fast egendom uppgick 1917 till 1,555,200 kr. Stadens tillgångar voro 1915 bokförda till ett värde af 175.299 kr., skulderna till 92,000 kr. Inkomsterna utgjorde s. å. 46,808 kr. och utgifterna 44,718 kr. Kommunalskatten utgick 1918 med 8,5 kr. för bevillningskrona. Hufvudnäringarna äro jordbruk och fiske. Industrien är obetydlig; dess tillverkningsvärde uppgick 1916 till 51,287 kr. Staden eger kraftstation, som (sedan nov. 1917) förser den med elektriskt ljus och energi. Handlandenas antal var 18 med en bevillningstaxerad inkomst af 36,538 kr. Stadens 3 m. djupa hamn, som ombyggdes 1868, har en hamnarm, som sträcker sig 594 m. ut i Trosafjärden. 1916 ankommo och afgingo 109 ångbåtar om 4,753 ton, 13 segelfartyg om 208 ton och 14 pråmar om 672 ton, och hamnaf gif terna uppgingo s. å. till 1,415 kr. Antalet i sta- Fig. 1. Trosas vapen. den hemmahörande iartyg var 2 segelfartyg om 40 ton och ett tiotal motorbåtar. I T. finns en sparbank (T. stads och Hölebo sparbank) samt afd.-kontor af Södermanlands ensk. bank. Där Ståla i: 22000 Fig. 2. Situationsplan af Trosa (stadsplanen fastställd ID 16). 1. Kyrka. - #. FoJkskola. - 3. Hå dim s (hyrd lokal). - 4 Sjukstuga. - «. Societetshns. -- 6. Hamnplan. - 7. Kvarn och elektricitetsverk. - 8. Stadshotell. finns också en badanstalt. Från tryckeri i staden utges "Trosatidningen" (l gång i veckan). I ecklesiastikt afseende utgör T. ett pastorat i Daga kontrakt, Strängnäs stift, men skall framdeles förenas med T. landsförsamlings och Vagnhärads pastorat. För val till riksdagens Andra kammare Fig. 3. Kyrkan i Trosa. tillhör T. Södermanlands läns södra valkrets. - T. är en gammal handelsplats och namnes som köpstad 1413. Det låg fordom ung. 5 km. längre upp vid ån, där T. landsförsamlings kyrka nu ligger. 1445 blef det uppbrändt af vitalianerna. Dess äldsta kända privilegier äro från 1454. 1610 flyttades det till sin nuv. plats vid åmynningen, det s. k. Trosamynue, fick 19 april 1610 nya privi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
