- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
125-126

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trä, teknisk benämning på ved (lat. lignum)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Trl

126

ger, rödfärg, tjära, karbolineum m. fi. ämnen,
genom basning i ånga eller urlakning i vatten, genom
förkolning af ytveden (t. ex. i stolpar) o. s. v.;
alla dessa åtgärder gå ut på att omöjliggöra någon af
förstörelseorganismernas lifsbetingelser. Till skydd
mot förbränning genom eld kan man jämväl impregnera
träet genom att indrifva saltlösningar eller stryka på
särskilda skyddsämnen, t. ex. vattenglas (kiselsyradt
kali eller natron), med inblandade färgämnen, benaska
o. d. I fria luften begagnas med fördel en anstrykning
med alun och järnvitriollösning.

Genom torr destillation af trä erhållas kol och
diverse destillationsprodukter, såsom tjära, beck,
träättika, träsprit, terpentin o. s. v. (se K o l n i
n g och Tjärbränning). Genom träets sönder-slipning
till trämassa (cellulosans i veden frigörande på
kemisk väg genom sulfit eller sulfatkokning) erhålles
pappersmassa (se Cellulosa, Papper och Trämassa). Af
växande träd af vinner mac gummi, harts och terpentin
genom att afsiktligt såra träden, s. k. kådtäkt. Man
kan i fabriksmässig drift äfven direkt extrahera
harts och terpentin ur hartsrik ved medelst lösande
vätskor, bensol, trikloretylen, sulfitsprit m. fl.,
liksom man ur träslag, rika på garfämnen, t. ex. ek,
röd quebracho m. fl. framställer garfextrakt. Om
konstgjordt trä se Bois-durci och Stenträ.

Virke 1. trävaror benämnes trä, som för vissa
ändamål erhållit en förberedande behandling. En
viss, ehuru hårfin skillnad finnes mellan dessa
båda ord, i det att det senare gärna åsyftar
virke, som undergått mera ingående behandling (jfr
virkeshandlare, en, som drifver affärer med skog,
timmer och ved, men trävaruhandlare, en, som handlar
hufvudsakligen med sågade och bilade varor). I trängre
bemärkelse förstår man med trävaror vissa alster af
handslöjd i trä; dit hör en mängd husgerådssaker,
leksaker och ga-lanterivaror. Alltefter den
förberedande behandlingens omfattning och virkets
användningsändamål urskiljes en mångfald sortiment,
som kunna hänföras till följande hufvudgrupper:
rundvirke, som utgöres utaf af kortade stammar, biladt
virke, som med yxa 1. bila två- eller fyrslagits^
sågadt virke, som genom försågning uppdelats i smärre
sortiment, hyfladt virke, sågad vara, som undergått
hyfling, hvarjämte man under rubriken vedbränslen
särskiljer en mångfald sortimentstyper, såsom långved,
kastved 1. famnved, ribbved, stubbved, bång- eller
grenved, ristugg, trähack eller karf (dessa senare
sortiment på maskinell väg fin-fördeladt ris eller
träaffall), sågspån m. m. Bland rundvirkessortiment
kunna följande viktigare sådana framhållas:
sågtimmer, spiror och master, slanor, telefon-,
telegraf- och kraftledningsstolpar, påltimmer, rundt
mintimmer, grufstolpar eller pitprops, björkprops,
pappersmasseved, tändsticks-virke m. fi.; af biladt
virke: sliprar, bjälkar, spärrar, holländska bjälkar,
byggnadstimmer m. fl.; af sågadt virke: plank,
battens, bräder, spikreglar och läkt, staf, käpp,
lådbräder, splitved, laths m. fi. Detta sistnämnda
sortiment kan äfven tillverkas medelst utklyfning ur
s. k. lathwood, en svensk exportvara, utgörande 4-8
fots långa från-klufna splintvedbitar af tall och
gran, ur hvilka

laths sedan afspjälkas. Af hyfladt virke särskiljas
efter dimensionen bräder och listverk samt därjämte
en mångfald sortiment efter hyflingens beskaffenhet,
såsom sponthyfladt virke, slätspontadt, enkel- och
dubbelfasspontadt o. s. v. (jfr f. ö. art. Bräder
och Plank). Faner utgöres af mycket tunna skifvor
af trä, framställda antingen genom sågning, hyfiing
eller utsvarfning i sammanhängande banor, och används
dels till ytbelägg-ning af möbler, borstar och andra
husgeråd, dels direkt till askar, stolsitsar o. d.,
hvarvid man ofta för att erhålla större styrka
sammanlimmar flera fanerskifvor med fiberförloppet
i motsatt riktning.

Trä uppskattas vanligen i rymdmått, undantagsvis
i vikt (såsom stubbved, ristugg och annat
affallsbränsle, som lika ofta uppskattas i ton)
eller i kvadralyla (såsom ofta sker med tunnare
fanerskifvor). löpande längd (för props, slanor
o. d.) eller ibland för vissa sortiment af mera
preciserad form i stycketal. Af rymdmått skiljer
man på fast och löst mått. Löst mått används
hufvudsakligen för smärre och mindre värdefulla
sortiment, såsom famnved, pappersmasseved, pitprops
m. fl. sortiment. Med fast mått kan emellertid afses
dels verkligt, dels nominellt mått. Sågtimmer af
barrträ kuberas sålunda i regel efter toppdiametern
inom bark och längden utan hänsyn till afsmal-ningen,
och den sålunda erhållna kubikmassan benämnes
toppkuberad massa analogt med midtkube-rad massa,
t. ex. af telegraf- och kraftledningsstolpar, hvilka
båda mått alltefter stammens form och längd med större
eller mindre procenttal af-vika från den verkliga
massan. Hyfladt virke får vara 1/s tum tunnare
och 1/4 tum smalare än det nominella måttet, efter
hvilket kubering eger rum; sågadt virke, som ej är
fullkantigt, utan behäftadt med vankant, kuberas utan
hänsyn till denna senare. (Vankant uppkommer å sågade
eller skrädda virkessortiment, då det ursprungliga
rundtimret är för litet för att ge skarpa kanter
mellan de skrädda eller sågade ytorna. Motsatsen
till vankantigt virke är fullkantigt.} Oftast används
kubikmetern som måttenhet för virke - såväl för fast
som löst mått -, men därjämte förekommer en mångfald
andra måttenheter. Inom sågverksindustrien används
i hufvudsak engelskt mått, som jämväl till-lämpas på
ett flertal exportsortiment. Bland dylika mått kunna
nämnas Petersburger standard för sågade varor och
load för bjälkar och spärrar m. m. l P. st. sågadt
virke -165 eng. kbf. = 4,67203 kbm. l » biladt »
-150 » » =4,24730 » l » rundt » -120 » » =3,39784 »
l load biladt 1. sågadt virke

= 50 eng. kbf. = l,41576 » l » rundt virke
=40 » » =1,13201 »

För vedbränslen används inom landet en mångfald
slag af famnar, kubikfamn (svensk = 216 sv. kbf. =
5,653i5 kbm., eng. = 216 eng. kbf. = 6,1101 kbm.),
storfamn 1. Stockholmsfamn (144 sv. kbf = 3,-68 kbm.),
skogsfamn (108 sv. kbf. = 2,826 kbm.), järnvägsfamn
(147 sv. kbf. = 3,83 kbm.) m. fl. parallellt med den
på detta område nyinförda kubikmetern. Bland andra
uppskattningsmått för trä inom vårt land kunna nämnas
tolft = 12 st., som särskildt används för bräder,
planktolft för timmer särskildt i Hälsingland. Vid
planktolftsberäk-ningen utgår man från, att en
planktolft utgöres af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free