- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
197-198

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trätugg - Träull - Trävaror. Se Trä - Trävaruexportföreningen. Se Svenska trävaruexportföreningen - Trävattna (Trevattna), socken i Skaraborgs län - Träätare, zool. Se Skalbaggar, sp. 866 - Träättika. Se Träsyra samt Ättika - Trödjehällan, holme med fyr n. ö. om Edskön n. om Gäflebukten - Trög, kam. - Trögdjur, Bruta, zool. - Trögds härad - Trögds kontrakt - Trögfotingar, zool. Se Spindeldjur, sp. 722 - Trögfåglar, zool. Se Glansfåglar - Tröggö kloster. Se Enköping - Tröghet, Inertia, mek. - Tröghetslagen, mek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trätugg, träv., afhuggna kortare vedstycken. Bitarna
äro vanligen 2 ä 3 cm. tjocka och af växlande
längd. De afhuggas på maskinell väg genom hastigt
roterande knifstål, hvilka kunna hugga veden antingen
vinkelrätt mot fibrerna eller också snedt mot dem. I
förra fallet kan produkten användas vid tillverkning
af kemisk trämassa, i det senare är det lämpligast som
bränsle. För tillverkning af trämassetugg användas
antingen hela kubbar eller också affallsvirke vid
sågverken, såsom ribb, bakar o. s. v. Till bränsle
används hufvudsakligen nyssnämnda affall. På grund
af det goda resultat, som härvid vunnits, har man
äfven tillverkat tugg af ris, grenar, toppar och
annat skogsaffall. Detta kallas äfven rishack. På
grund af sin skrymmande volym tål häcken endast
kortare frakt och bör sålunda användas i närheten
af tillverkningsplatsen. I bränslehänseende står
rishacken efter trätuggen. Prima björkved eger 3
gånger så stort bränslevärde som rishack, men blott
2,5 ggr så stort som trätuggen. 1 kbm. nyhuggen
rishack väger 230 kg. och samma mängd trätugg 340 kg.

W. E–n.

Träull, en trådartad produkt, framställd genom
sönderskärning af trä (furu eller gran) till mycket
smala, jämtjocka remsor eller trådar. Träullmaski-nen
har ett fram- och återgående, hyfvelliknande verktyg
med tandade stål. Träull kan framställas äfven som
biprodukt vid vanliga trähyfvelmaski-ner, hvarvid
de i dessa maskiner använda s. k. boxjärnen äro
försedda med en särskild, fintandad, stålskifva,
hvarigenom den breda hyfvelspånen vid sin bildning
sönderdelas i smala remsor. Träullen, som först
(omkr. 1880) började tillverkas i Amerika, används
hufvudsakligen till stoppmaterial, för packning m. m.
G. S-n.

Trävaror. Se Trä.

Trävaruexportföreningen. Se Svenska
trävaruexportföreningen.

Trävattna (Trevattna), socken i Skaraborgs län,
Vilske härad. 2,450 har. 405 inv. (1918). Annex till
Floby, Skara stift, Vånga kontrakt.

Träätare, zool. Se Skalbaggar, sp. 866.

Träättika. Se Träsyra samt Ättika.

Trödjehällan, holme med fyr
n. ö. om Edskön n. om Gäflebukten.

N. H–m.

Trög, kam., 1/36 af ett helt mantal. Detta föråldrade
beräkningssätt är ännu brukligt i Härjedalen.

Trögdjur, Bruta, zool., benämnes i den äldre
zoologiska systematiken däggdjursordningen Eden-täta
(se d. o.), stundom ock en till denna ordning hörande
grupp, Gr avigrada, hvilkas nu lefvande former bilda
fam. Bradypoda 1. Bradypodidce (se Sengångare).

<sp>L–e.</sup>

Trögds härad, i Uppsala län, ingår i Håbo, Bro, Trögds
och Åsunda härads tingslag, Uppsala läns södra domsaga
och Trögds fögderi samt omfattar socknarna Hacksta,
Löt, Veckholm, Torsvi, Kungs-Husby, Härkeberga,
Litslena, Husby-Sjutolft, Villberga, Lillkyrka,
Boglösa, Vallby, Arno. 36,830 har. 7,934 inv. (1918).

Trögds kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de sju
pastoraten Veckholm med Kungs-Husby och Torsvi;
Litslena; Hacksta med Löt; Lillkyrka med Boglösa:
Husby-Sjutolft; Vallby med Arno; Villberga. 34,976
har. 7,530 inv. (1918).

Trögfotingar, zool. Se Spindeldjur, sp. 722.

Trögfaglar, zool. Se Glansfåglar.

Tröggö kloster. Se Enköping.

Tröghet, Inertia, mek., materiens oförmåga att
själf ändra sitt tillstånd af hvila eller rörelse. (Se
Tröghetslagen.) Galilei (f. 1564, d. 1642) upptäckte
trögheten hos materien. Förut hade man antagit, att
en oupphörligt pådrifvande impuls vore erforderlig
för hvarje rörelse. Enligt Galileis anvisning är det
lätt att öfvertyga sig om tröghetens tillvaro, om
man t. ex. ger akt på, huru en rörelse - exempelvis
en utkastad kulas rörelse på ett plan - fortfar
dess längre, ju mindre motståndskrafter inverka,
således ju mindre planets friktion eller ju större
dess glatthet är. Äfven åtskilliga företeelser ur
det dagliga lifvet lämna oss påtagliga vittnesbörd
om denna materiens egenskap, t. ex. svårigheten att
plötsligt stanna, om man är stadd i snabb rörelse, och
benägenheten att falla, om man stiger af en i rörelse
varande vagn o. s. v. – Vunnen genom erfarenhet
eller iakttagelse, utgör kännedomen om materiens
tröghet det yttersta grundlaget för den vetenskap,
som kallas mekanik. Sålunda definieras det mekaniska
grundbegreppet krajt i enlighet med tröghetsprincipen
så, att kraft säges vara det, som ändrar en kropps
fundamentala tillstånd af rörelse eller af hvila (se
Rörelse). Det är sålunda t. ex. till följd af solens
attraktion (jfr Centralkraft) på jorden, som den
senare beskrifver en ellips kring solen i st. f. att
fortskrida utefter en rät linje ut i rymden. Funnes å
andra sidan icke tröghet hos jorden, så skulle solens
attraktion tvinga den att falla raka vägen ned mot
solen. - Hvarje massa, som är i fundamental rörelse,
kan hejdas endast genom att på den nedlägges ett
visst hämmande arbete, lika med kroppens s. k. vis
viva 1. lefvande kraft, som har till uttryck
produkten af kroppens massa och hälften af dess
hastighetskvadrat. Ett annat med trögheten nära
sammanhängande mekaniskt begrepp är rörelsekvantitet,
hvarmed menas produkten af kroppens massa med dess
hastighet, en storhet, hvilken liksom lefvande
kraften förblir konstant, om inga krafter inverka
på kroppen. En särskild yttring af materiens tröghet
är den oegentligt s. k. centri-fugalkraften (rättare
centrifugalreaktionen). Om det s. k. tröghetsmomentet
se Moment.

K. B.*

Tröghetslagen, mek., den lag, som närmare bestämmer
materiens tröghetsförhållande. Den kan formuleras
på flera sätt. En vanlig formulering är följande: en
massa, som befinner sig i hvila, kan icke af sig själf
sätta sig i rörelse, och en massa, som är i rörelse,
kan icke af sig själf ändra vare sig hastighetens
storlek eller riktning. En annan formulering är
denna: om en massa påverkas af krafter, hvilka
som helst, som upphäfva hvarandra, så flyttar den
sig med enformig rörelse i rätlinig bana. Härvid är
emellertid underförstådt, att alla dess delar ha lika
stora och lika riktade hastigheter vid det tillfälle,
då krafterna började upphäfva hvarandra. Märkas bör
f. ö. vidare, att den så formulerade tröghetslagen
icke är allmänt gällande, d. v. s. den gäller icke
rörelse i förhållande till ett efter behag valdt
föremål (se Rörelse). Det ges i själfva verket
en mängd rörelser, för hvilka satsen i fråga icke eger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free