- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
273-274

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tullar Tullberg

orten; förvaltningen utfärdar med stöd af inlagan
tullförpassning å varan. I afseende på annat
slags gods behöfs, i stort sedt, inlaga, endast
då varan är tullpliktig och skall fraktas
på saltsjön med fartyg, som tillika
innehar å utrikes ort intagen" last.
T. J-n. Tullar (R o d d t u 11 a r), skpsb., de vid en
roddbåts reling anbragta vertikala stöden för
åran, som med sin loin hvilar på roddlappen, liggande
mellan tullarna på tullbordet. J-
G. 15.* Tullar, no., dansvisor. Se S l a a
t. Tullarrendesocieteten, i dagligt tal namn
på Generaltullarrendesocieteten (se d. o.).

Tullavfoss, ett 11 m. högt vackert vattenfall i den
vattenrika Kösaaen, Nordland fylke, Norge. Fallet, som
tillhör norska staten, representerar 8,320 eff. hkr.
K. G. G.

Tullberg. 1. Hampus Kristofor T., filolog,
f. 2 nov. 1796 i Nöbbele socken, Småland, d. 2
febr. 1876. vardt student i Lund 1816 (redan då
ansedd som skicklig orientalist), filos, magister
1820, docent i österländska språk 1822 och adjunkt
1829. Han hade då utarbetat en Hebräisk språklära
(1826-27; 2:a uppl. 1835), och han utgaf sedan en
Hebräisk läs-bok (1834; 3:e uppl. 1866), som länge
bibehöll sig vid läroverken. Under de följande åren
förestod T. flera gånger professuren i sitt ämne samt
utgaf bl. a. språkläror för svenska (1836), tyska
(1838) och franska språket (1839), hvilka ej lyckades
bli använda. Alltifrån sin första studenttid hade
han med synnerlig ifver omfattat radikala åsikter i
afseende på svenska språkets rättstafning. Men först
sedan han 1840 lämnat universitetet som kyrkoherde
i Stora och Lilla Slågarp af Lunds stift, blef han i
tillfälle att i full frihet ge luft åt sina dittills
nästan undertryckta reformatoriska sträfvanden. Så
utkom Öcersiyt av svänska rättskrivningsläran
(1841), utarbetad redan tio år förut; men boken fann
icke köpare, enligt författarens eget erkännande. I
omarbetadt och utvidgadt skick framträdde arbetet som
Svänsk rättskrivningslära, stödd på vettenskaplig
grund 1862. T. satte uttalet som rätt-skrifningens
högsta lag och riktade ursinniga angrepp mot bruket
och dess gynnare, Svenska akademien. Hans positiva
förslag voro delvis ytterst besynnerliga: 0 borde
införas som tecken för slutet ö-ljud, ö för slutet
o-ljud o. s. v.; det uttal han skref efter var i vissa
fall det skånska, t. ex. "uttrökka", "mädvetande"
o. s. v. Äfven detta arbete gick tämligen spårlöst
förbi och har ej haft något inflytande på den senare
tidens rättstafnings-rörelse i Sverige. Mot slutet
af sin lefnad utgaf T. Bidrag till etymologiskt
lexikon över främmande ord i svenska språket
(1868). Sina sista år tillbragte han, tjänstledig,
i Lund, där han 1871 blef jubeldoktor. Se A. Nomen,
’’Vart språk". I: 249.

2. Otto Fredrik T., den föregåendes broder,
orientalist, musiker, f. 26 sept. 1802 i Nöbbele
socken, Småland, d. 12 april 1853 i Uppsala, blef
student i Uppsala 1822, filos, magister 1830 och
docent i österländska språk 1832. T. var 1830-35 och
1837 anförare för studenternas allmänna sångförening,
hvars förste egentlige organisatör han var (se Uppsala
studentsång). Han gjorde sig tillika känd som skicklig
musiker och komponerade för Gustaf-Adolfs-jubileet den
bekanta, grandiosa kören "Hjältar, som bedjen" (orden
af K. V. Bottiger). Han tonsatte äfven sångmarschen
"Friskt slår vårt hjärta och lifsådran svallar’’. 1835
företog han med stipendium en färd till Tyskland,
Österrike, Italien, Frankrike, England och Danmark,
från hvilken han återkom 1837, då han, redan förut
prästvigd, utnämndes till e. o. hof-predikant. Efter
en ny vetenskaplig resa 1840- 41 befordrades han 1843
till professor i österländska språk i Uppsala. Utom
en polemisk skrift mot Tornberg, en Hebreisk läsebok
(1845; 2:a, af H. N. Almkvist omarb. uppl., 1869)
samt ett latinskt festtal med anledning af Oskar
I:s kröning (1845) utgaf han några syriska arbeten
efter handskrifter i London, Oxford och Vatikanen:
"Gregorii Bar Hebrsei in Jesaiam scholia" (1842),
samme förf:s "In psalmos scholiorum specimen" (s. å.),
"Dio-nysii telmahharensis chronici liber primus"
(1848 -51) samt "Libri qui inscribitur Paradisus
patrum partes selectas" (1851). Han företog 1846-52
nya vetenskapliga resor i utlandet, men återkom sjuk
från den sista.

3. Tyko Fredrik Hugo T.

9 okt. doktoi

1842 1S69

d (in före-i Uppsala,

jc.h

gåendes son, zoolog, f. blef student 1863,
filos i zoologi 1871, allt i Uppsala, samt
tjänstgjorde därjämte 1863 -78 som ritlärare vid
flera läroanstalter där. 1876 blef T. t. f. och
1879 ord. pro-sektor vid zoologisk-zootomiska
institutionen, för hvars tillkomst och första
utveckling han har den förnämsta förtjänsten och som
under hans ledning blef en kraftig hafstång för den
moderna zoologiska vetenskapen i Sverige. 1882-1907
var han professor i zoologi och sedan 1902
inspektör-för Linnéanska stiftelsen på Hammarby. Lika
framstående som lärare och som forskare, har han
utöfvat stort och synnerligen gynnsamt inflytande på
den zoologiska undervisningen och forskningen inom
vårt land. Af hans arbeten, som röra sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free