Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullberg, 3. Tyko Fredrik Hugo - Tullberg, 4. Hasse Verner - Tullberg, Sven Axel Teodor - Tullbesökare - Tullbevakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tullberg Tullbevakning
på vidt skilda områden, må nämnas
följande. Förteckning öfver svenska podurider (1871),
Sveriges podurider beskrifna (1872), Collembola
bore-alia (1876), genom hvilka arbeten kännedomen
om denna morfologiskt intressanta insektgrupp
högst väsentligt främjades, afh. Neomenia, a neic
genus of invertebrate animals, described (1875),
hvarmed han lade grunden till kännedomen om en helt
ny mollusktyp, Uber die byssus des Mytilus edulis
(1877, belönad med Flormanska priset), Studien uber
den bau und das irachsthum des hummer-panzers und
der molluskenschalen (1882). Bau und entivickluug
der barten bei Balcenoplera sibboldii (1883), ’Ueber
das sysfem der nagethiere, eine phylogenetische
studie (1899, belönad med Björ-kénska priset), Das
labyrinth der fische, ein organ znr empfindiing
der ivasserbeivegungen (1903). Linnélitteraturen
har T., som själf är en ättling af Linné, riktat
med bl. a. Familje-traditioner om Linné (1878)
och Linncporträli (1907). Som exempel på hans
stora förmåga af populärt författarskap må nämnas
De menniskolika aporna (ur "Vetenskap för alla",
1878), Djurriket (i "Svenska biblioteket", 1885)
samt artiklar i Nordisk familjebok. Äfven som vitter
författare har han uppträdt. I vetenskapligt ändamål
har T. företagit flera resor både i in- och utlandet,
ensamt till Bohuslän under 25 somrar. Han blef led. af
Vet. akad. 1884, af Vet. soc. i Uppsala 1885, af
Fysiogr. sällsk. i Lund 1896, af Vet. o. Vitt. samh. i
Göteborg 1903 (hedersled. 1911) och med. hedersdoktor
vid Uppsala universitet 1907. Vid hans afgång från
professuren egnades honom en värdefull festskrift,
"Zoologiska studier", innehållande 16 uppsatser.
4. Hasse Verner T., son till T. l, bokförläggare,
f. 9 nov. 1844 i Stora Slägarp, Malmöhus län, egnade
sig 1860-82 åt bokhandel i Malmö, Lund och Linköping
och därefter till 1909 åt bokförlagsverksamhet,
först i Linköping och sedan 1888 i Stockholm, där
han uppsatte tryckeri. T. har utgett bl. a. det af
A. Hildebrand redigerade "Svenskt porträttgalleri"
(se d. o.). 1-2. -m.* 3. L-c.
Tullberg, Sven Axel Teodor, botanist, paleontolo»:,
geolog, f. 27 febr. 1852 i Landskrona, d. 15
dec." 1886 fLund, blef student i Lund 1871, filos,
doktor och docent i geologi där 1880, biträdande
geolog 1879 samt geolog och paleontolog vid Sveriges
geologiska undersökning 1881. T:s studier rörde
sig till en början kring botaniska ämnen, och i
"Botaniska notiser" publicerade han några botaniska
uppsatser: Öfversigt af de skandinaviska arterna af
slägtet Ranunculus (1873), Bidrag till Skånes flora (i
förening med J. Eriksson, 1873) och Om några på Möen
förekommande Primulaformer (1876). Sedermera vändes
hans håg åt paleontologi och geologi, företrädesvis
åt för-steningarna i Skånes silurformation och deras
vertikala utbredning. Hans första arbete på detta
område handlar Om Agnostusarterna i de kambri-ska
aflagringarne vid Andrarum (1880), men sedermera
blefvo hufvudsakligen graptoliterna föremål för
hr-.ns undersökningar från såväl paleontologisk som
stratigrafisk synpunkt. Arbeten af detta slag äro
Några Didymograplusarter i undre graptolit-skiffer
rid Kiviks Hsperöd (1880), Trenne nya
graptolitslägten (s. å.). Ön the graptolites
described by Hisinger and the older swedish
authors (1882), Skånes graptoliter: I. Allmän
öfversigt öfver de siluriska bildningarne i
Skåne etc. (1882), //. Graptolitfaunorna i
Cordiolaskiffern och Cyrtograp-tusskiffrarna
(1883). Ungefär af samma innehåll som "Skånes
graptoliter I" är hans uppsats i "Zeitschrift
der deutschen geologischen gesell-schaft", bd
35, 1883: Ueber die schichtenfolge des silurs
in Schonen etc. Andra arbeten af stratigra-fiskt
paleontologiskt innehåll äro Om lagerföljden i de
kambriska och siluriska aflagringarna vid Rö-stanga
(1880) samt Förelöpande redogörelse för geologiska
resor pä Öland (1882). T. beskref vidare ide af
Nordenskiöld hemförda jiiraförsteningarna från
Novaja Zemlja: Ueber versteinerangen aus den
AuceUenschichten Novaja Semljas (1881), lämnade
meddelande om marina mollusker i Hörs sandsten samt
utgaf de geologiska kartbladen "Vreta kloster"
(jämte G. Linnarsson) och "ofvedsklo-stor".
A. G. K.
Tullbesökare. Se Besökare.
Tullbevakning, den vid tullverkets lokalförvaltning
anställda bevakningspersonalen ("tullverkets
inre bevakning"), har till allmänt åliggande
att på stationeringsorten och stundom å fartyg,
stadda på resa från denna, förrätta vakthållning
för att upptäcka och hindra oloflig varuinförsel
och öfriga förbrytelser mot tullförfattningarna
äfvensom öfverträdelser af andra författningar,
hvilkas efterlefnad tullverket har att öfvervaka. Den
ord. tullbevakningspersonalen består f. n. (1919)
af 5 öfveruppsyningsmän, 89 uppsyningsmän och
766 vaktmästare; på extra stat äro uppförda
8 uppsyningsmän och 80 vaktmästare. Dessutom
tjänstgöra vid tullbevakningen mera tillfälligt
åtskilliga e. o. vaktmästare. I Stockholm,
Göteborg och Malmö sorterar större delen af
tullbevakningspersonalen under en särskild
myndighet, tullbevakningsinspektionen,
bestående på hvarje plats af en öfverinspektor
samt en eller flera bevakningskontrollörer med
biträde af kammarskrifvare. I öfrigt utöfvas
chefskap öfver tullbevakningspersonalen af
föreståndaren för vederbörande tullförvaltning
eller tullförvaltningsafdelning. De båtar,
som erfordras för bevakningsförrättningarna,
anskaffas och underhållas merendels af
tullforvaltningsföreståndaren, som därför
af tullverket uppbär årlig lega till af
Generaltullstyrelsen bestämdt belopp. –
I äldre tider utöfvades viss tullbevakning
i det inre af landet dels genom rese- och
förpassningsinspektorer, dels vid städernas
tullbommar och territoriallinjer. Reseinspektorerna,
som tillkommo enligt k. br. 19 nov. 1828 och
indrogos 1857, skulle hvar inom sitt distrikt
genom patrulleringar på farvägar och på platser, där
marknader höllos, söka förekomma transport och upplag
af i riket olofligen infördt gods. De hade också att
inom distriktet, liksom förpassningsinspektorerna på
sin stationeringsort, efterspana, om upplag af sådant
gods fanns. Förpassningsinspektorerna inrättades på
grund af k. br. 13 nov. 1811 och 19 nov. 1828 samt
indrogos genom k. br. 31 juli 1843. 1831 bestämdes,
att i de städer, där tullbomsbevakning fortfor,
tullvaktmästare skulle beordras till vakthållning vid
tullbommarna och territoriallinjerna kring städerna
i syfte att förhindra tillförsel till och upplag på
de större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
