- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
501-502

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvättsvamp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

501

Tya-Tubingen

502

ellipsoidformad fyllnadssten. Fyllnadsmaterialets
uppgift är att erbjuda så stor tvättyta som möjligt,
men samtidigt må man beakta, att äfven en viss
absorptions- eller reaktionstid är erforderlig. De
bättre här anförda fyllnadsmaterialen erbjuda en
tvättande yta af 40 a 50 kvm. pr kbm. fyllning. På
senare tid har man erhållit synnerligen verksamt
fyllnadsmaterial i de s. k. Raschigska ringarna,
stycken af plåtrör, 25 mm. i diameter, 25 mm. höga
och af O,s mm. godstjocklek. De erbjuda en yta af
220 kvm. pr kbm., utan att borttaga mera af tornets
utrymme än 8 proc. Om så erfordras, kunna de skyddas
genom galvanisering, förtenning, emaljering e. d.
G. II. H.

Tya, norska älfvar. Se Nidelven 2 och
T y i n.

Tyrana, i forntiden stad i Kappadocien, Mindre
Asien, af vikt genom sitt läge framför Ciliciska
portarna. Biskopssäte. Bekant är T. som filosofen
Apollonios" födelseort. Det blef under kejsar
Cara-’ calla romersk koloni, hörde sedermera till
drottning Zenobias rike och eröfrades 272 e. Kr. af
Aurelia-nus. Valens gjorde T. till hufvudstad i
provinsen Cappadocia secunda. Ruiner af staden
finnas vid Kilisse-Hissar, s. v. om Nigde.
K. A-t.

Tybeck, Johan, swe-denborgsk teolog, f. 26 jan. 1752
i Närke, d. 1831 på hemmanet ön å Fogdön, blef
student i Uppsala 1777 och prästvigd 1779 samt
var 1780-97 huspredikant. 1801-03 biträdde han
vid komministraturen i Helgarö,, men var alltsedan
tjänstledig, emedan han var känd för att omfatta
herrnhutska åsikter. Sedermera öfver-gick han till
Swedenborgs lära, som han dock skall ha uppfattat
tämligen rationalistiskt, på samma gång han delade
Swedenborgs mystiska åsikter om kor-respondensläran
och. andevärlden. Uppseende väckte T. först, då han
1817 utgaf Biblisk förklaring öfver högmessotexten
på 2:dra stora böndagen och

denna föranledde ett tryckfrihetsåtal samt hans
inkallande inför Strängnäs domkapitel. Sina svar vid
förhöret utgaf han under titeln Hvad är okristlig
sanning om Gud? (1818) och rättegångshandlingarna
i åtalet såsom Religionens helgedom eller
Herrans gudomlighet och Ordets gällande domsrätt
(1820). Han blef emellertid af domkapitlet afsatt
från prästämbetet 1819. T. fortsatte dess ifrigare
sitt skriftställen, hufvudsakligen rik-tadt mot
statskyrkan, och hans arbeten, till större delen
anonyma, fingo, trots hans tröga stil och det tämligen
enformiga innehållet, ej obetydlig spridning bland
de bildade klasserna. Så utkommo bl. a. Christlig
undersökning öfver aposteln Pauli lära om lagens
gerningar. om tro och rättfärdighet (1819), hvilken
äfven åtalades, Likheten och skilnaden emellan Pauli
lära och Luthers system

(1820), rättegångshandlingar om den föregående,
tim. Swedenborgs skrifter och christendomens tillstånd
(s. å.), Försvar för christna religionens heliga
grundläror (mot Sintenis, s. å.), Den vigtiga striden
emellan sanningens ljus och fördomarnes mörker
(mot Mallmin, 1821), Skall christna religionen i
svenska kyrkan stå eller falla? (1822), Försök att
göra Luthers cateches och dess förklaring genom
rättelser nyttig (s. å.), Jemnförelse emellan det
symboliska systemet i religions-läran och det rent
bibliska (1826), Oförgriplig erinran och betraktelse
vid förslaget till förbättring af kyrkolag (1828),
båda åtalade, men frikända, och Ett läsvärdt
samtal emellan tvenne åldriga theologer (s. å.,
2:a uppl. 1861) samt predikningar och psalm-försök.
-m. (E. M. E.)

Tübingen, stad i württembergska
Schwarzwaldkretsen, ligger i en af Neckardalens
vackraste trakter, vid Ammers och Steinlachs förening
med Neckar, 340 m. ö. h. Järnvägsförbindelse utför
Neckar till Stuttgart (i n.), längs Neckars öfre
lopp västerut samt söderut till Sigmaringen vid
Donau. 19,075 inv. (1910). Den inre staden har trånga,
krokiga och branta gator, med gamla, oansenliga hus,
men de båda i senare tid uppståndna

illustration placeholder
Tübingens universitet (vid tiden

för 4OO-årsjubileet 1877. T. v. universitetshuset, t. h. de medicinska

institutionerna).


förstäderna ha modern karaktär, särskildt Wilhelmsstrasse
med universitetshusen. Märkligaste byggnaderna
äro det gamla hertigliga slottet Hohentübingen,
byggdt 1507–35 på en staden behärskande höjd och nu
innehållande universitetsbiblioteket, observatorium,
kemiskt laboratorium m. m., den sengotiska
stiftskyrkan (1469–83) samt det 1845 fullbordade
universitetshuset. Skalderna Uhland och Hölderlin
ha monument i staden. T:s förnämsta ryktbarhet är
universitetet, stiftadt 1477 af grefve Eberhard
den skäggige. Det antog reformationen 1534, och
1536 förenades därmed ett protestantiskt teologiskt
seminarium (det s. k. stift). T:s universitet (se
fig.) omfattar nu 7 fakulteter: protestantisk- och
katolsk-teologisk, juridisk, medicinsk, filosofisk,
statsvetenskaplig och naturvetenskaplig. Den förnämsta
fakulteten har länge varit den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free