- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
555-556

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyrolerkaka ... - Tyrteiska sånger. Se Tyrtaios - Tyrus, stad. Se Tyros - Tyrvis (fi. Tyrvää). 1. Domsaga under Åbo hofrätts jurisdiktion - Tyrvis. 2. Härad i Åbo och Björneborgs län - Tyrvis. 3. Socken i ofvannämnda domsaga och härad - Tyrväntö - Tysfjord - Tyska. Se Plattyska och Tyska språket - Tyska evangeliska kyrkokonferensen - Tyska flottförening (ty. Der deutsche flottenverein) - Tyska folkpartiet (ty. Die deutsche volkspartei) - Tyska frisinnade folkpartiet. Se Tyskfrisinnade partiet - Tyska fursteförbundet. Se Fursteförbundet - Tyska förbundet. Se Tyskland, sp. 662 - Tyska församlingen i Stockholm, Tyska församlingen l. Sankt Gertruds församling (ty. Die deutsche St. Gertruds-gemeinde in Stockholm)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bland hans elegier var en med titeln Eunomia, i
hvilken han för sina landsmäns ögon ställde bilden
af forntida medborgardygd i öfverensstämmelse med
de lykurgiska lagarna och därigenom kraftigt bidrog
till att afhjälpa uppkomna missförhållanden inom
samhället. Han författade äfven krigiska marschhymner
på anapestiskt versmått och dorisk dialekt. I
behåll varande fragment af hans dikter äro utgifna
bl. a. af Bergk i samlingen Poetæ lyrici græci II.

A. M. A.

Tyrteiska sånger. Se Tyrtaios.

Tyrus, stad. Se Tyros.

Tyrvis (fi. Tyrvää). 1. Domsaga under Åbo
hofrätts jurisdiktion, Finland, omfattar Mouhijärvi,
Suodenniemi, Lavia, Karkku, Tyrvis, Hvittis,
Kauvatsa, Vampula och Punkalaitio socknar, Suoniemi,
Kiikka och Kiikois kapell samt Vammala köping,
fördelade på 3 tingslag. Areal 2,901 kvkm. 56,077
inv. (1918). – 2. Härad i Åbo och Björneborgs län,,
består af 3 länsmansdistrikt och omfattar Karkku,
Mouhijärvi, Suodenniemi, Lavia och Tyrvis socknar
samt Suoniemi, Kiikka och Kiikois kapell. Areal
1,776 kvkm. 35,251 inv. (1918). – 3. Socken i
ofvannämnda domsaga och härad, bildar med Kiikka
och Kiikois kapell (om hvilkas afskiljande till
egna pastorat beslut redan fattats) ett pastorat af
1:a kl., Åbo ärkestift, Tyrvis’ kontrakt. Areal
425 kvkm. 9,386 inv. (1918), finsktalande.

1–3. O. B–n.

Tyrväntö, kapell under Hattula pastorat i Tavastehus län,
Finland. Areal 88 kvkm. 1,631 inv. (1918), finsktalande.
T. skall i snar framtid afskiljas till eget pastorat.

O. B–n.

Tysfjord, härad och pastorat i Nordlands fylke,
Norge. 1,444,61 kvkm. 2,633 inv. (1916), norrmän och
lappar. Häradet ligger kring den fiskrika Tysfjorden
med dess breda mynning; denna fjord sträcker sig
från Ofotfjordens mynning mot s. till en längd af
50 km., om man medräknar dess innersta vik
Hellemofjorden. Från dalbottnen sträcker sig ett fjällpass
omkr. 12 km. långt, högst 361 m. ö. h., med väg för
lapparnas och renarnas flyttningar öfver riksgränsen
till Sverige. Mäktiga, blankskurade fjäll på öfver
1,300 m. Häradets sydöstra gräns bildar på en sträcka
af 55 km. riksgräns mot Sverige. T. omtalas ofta under
gränstvisterna före Kalmarkriget (1611–13), i det att
Karl IX gjorde anspråk på allt land n. om T., då ock
kallad Titisfjord.

K. G. G.

Tyska. Se Plattyska och Tyska språket.

Tyska evangeliska kyrkokonferensen,
en periodisk konferens af deputerade från de flesta
tyska kyrkostyrelser, som har till uppgift att "på
bekännelsens grundval i fritt meningsutbyte diskutera
viktigare frågor rörande det kyrkliga lifvet och utan
intrång i de särskilda landskyrkornas själfständighet
åstadkomma en sammanhållning dem emellan samt främja
en enhetlig utveckling af deras förhållanden". Ett
möte hölls redan 1846 i Berlin, men först 1852, vid
mötet i Eisenach blef evangeliska kyrkokonferensen
en fast institution. Till 1854 voro konferenserna
årliga, men sedan ha de hållits blott hvart annat år,
i Eisenach, numera på slottet Wartburg. Vid de i regel
under 8 dagar fortgående sammankomsterna öfverlägges
om frågor rörande kyrklig författning, gudstjänstlif,
kristlig kärleksverksamhet m. m. I anslutning

till konferensen har under senare
tid bildats ett permanent kyrkoutskott.

(J. T. B.)

Tyska flottföreningen (ty. Der deutsche
flottenverein
), ett 30 april 1898 bildadt sällskap
med uppgift att arbeta för en stark tysk flotta,
som ansågs nödvändig för att upprätthålla Tysklands
ställning bland världens stormakter samt för att
värna Tysklands handelsintressen och skydda tyskar
i transoceana länder. Före Världskriget räknade
föreningen öfver 1 mill. medlemmar. Dess president
var storamiralen von Koester. Efter freden, då
antalet starkt minskades, ändrades i okt. 1919
namnet till Tyska sjöföreningen (Der deutsche
seeverein
) och uppgiften till att bidraga till
att återuppbygga handelsflottan samt återupprätta
sjöhandeln, hafsfisket och tyskarnas transmarina
verksamhet. Föreningen utger månadsbladet "Die
flotte". Den har utgjort förebilden för svenska
föreningen "Sveriges flotta".

Tyska folkpartiet (ty. Die deutsche
volkspartei
), bildades 15 dec. 1918 vid det
nationalliberala partiets upplösning efter
novemberrevolutionen. Det omfattar hufvudsakligen
de delar af sistnämnda parti, som icke gingo
åt höger till tysknationella folkpartiet eller
åt vänster till tysk-demokratiska folkpartiet.

L–ts.

Tyska frisinnade folkpartiet. Se Tyskfrisinnade partiet.

Tyska fursteförbundet. Se Fursteförbundet.

Tyska förbundet. Se Tyskland, sp. 662.

Tyska församlingen i Stockholm, Tyska församlingen l. Sankt Gertruds
församling
(ty. Die deutsche St. Gertruds-gemeinde
in Stockholm
) räknar sin egentliga tillvaro från
Gustaf Vasas tid, ty tyskarna, ehuru de i stort
antal under medeltiden funnos i Stockholm, egde
där icke någon särskild gudstjänstlokal. Först 1558
erhöllo de af Gustaf Vasa rätt att hålla särskild
gudstjänst, obekant hvar. 1570 upplåts åt dem den
s. k. konventsstugan på Riddarholmen, och 1571
erhöllo de tillstånd att på tomten af det forna
svartbrödraklostrets kapell bygga egen kyrka. Denna
kom dock ej till verkställighet, hvarför åt dem (samt
åt finnarna till 1607) uppläts S:t Gertruds gillestuga
(i Staden inom broarna), hvilken 1576–94 försågs med
tak, gaflar, stolar och hvalf. Torn byggdes 1613–18
af Hubert Gilliusson de Besche, och kyrkan utvidgades
och ombyggdes 1638–42 af H. J. Kristler, hvarvid den
i hufvudsak erhöll sin nuv. form af en rektangulär,
tvåskeppig hall, täckt af sex rikt fördelade hvalf,
som hvila på två i byggnadens längdriktning stående
pelare. Hufvudsakligen genom bidrag från enskilda
församlingsmedlemmar erhöll kyrkan vid denna tid en
effektfull och målerisk utstyrsel (se fig.). Den
ståtliga altarprydnaden af trä (1641) uppvisar i
olja målade framställningar af nattvarden, dopet
och korsfästelsen, infattade i rik omramning af
barockornamentik med förgyllda statyer. Predikstolen
af marmor och alabaster förskrifver sig från 1660,
en "kungsstol" från samma tid ersattes 1672 af
den vackra Kungsläktaren med sin utsökt smakfulla
ornamentik. Kyrkans södra portal med statyer och
reliefer (se afh. till art. Stockholm, pl. VIII)
hade fullbordats 1643, ombyggdes och framflyttades
1768. 7 okt. 1878 utbröt en eldsvåda, som förstörde
tornet och delvis skadade själfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:24 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free