- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1013-1014

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unger, Franz - Unger, Karoline - Unger. 1. Friedrich Wilhelm U. - Unger. 2. William U. - Unger, Karl Rikard - Unger, Joseph - Unger, Max - Unger, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1013

Unger

1014

fjorton ideella landskapsbilder från olika skeden
af jordens utvecklingshistoria jämte åtföljande
text. Under titeln Botanische streifzlige auf
dem geliete der culturgeschicJiie utgaf U. 9
uppsatser (1857 -67) om människornas näringsmedel,
om det gamla Egyptens växter, om växtlämningar
i fornegyptiskt tegel från muren vid El Kab,
om organiska lämningar, inneslutna i tegel från
den gamla staden Ramses, m. m. Af andra arbeten må
nämnas Die wissenschaftlichen ergebnisse einer reise
nach Griechenland und den Jonischen inseln (1862)
och (tills, med Kotschy) Die insel Cypern (1865).
A. G. N.

Unger jVng-], Karoline, ungersk sångerska,
f. 1803 i Stuhlweissenburg, d. 1877 i sin villa
vid Florens, studerade i Wien och i Milano,
uppträdde i Wien, Neapel, Milano, Turin, Eom och
Paris (1833) samt gifte sig 1840 med en Sa båt
i er i Florens. Hennes apparition beskrifves som
imponerande, hennes stämma som stor. Donizetti,
Bellini, Mer-cadante m. fl. skrefvo nya operor för
henne. A.L.* Unger [o7ng-]. 1. Friedrich Wilhelm
U., tysk konsthistoriker, f. 1810 i Hannover,
d. 1876 som e. o. professor i konsthistoria vid
Göttingens universitet, egnade sig först åt juridik
och författade Geschichte der deutschen landstände
(2 bd, 1844) m. fl. gedigna arbeten, men öfvergaf
på 1840-talet detta fack för konsthistorien, som han
riktade med åtskilliga skrifter, bl. a. Die bildende
kunst (1858) och Correggio in seinen beziehungen zum
humanismus (1863). - 2. William U., den föregåendes
son, raderare och kopparstickare, f. 1837 i Hannover,
började på gymnasium i Göttingen försöka sig i
konsten samt blef 1854 i Düsseldorf lärjunge till
Keller och 1857 i München till Thäter. Därefter
fortsatte han sina studier i Düsseldorf och Leipzig,
var flera år bosatt i Weimar, där han blef professor
1871, flyttade till Wien och blef där direktör för
Kunst-gewerbeschule 1881. Han visar en högst ovanlig
förmåga att troget återge originalets andliga innebörd
likasom äfven dess uttryckssätt. Han behärskar formen
fullständigt och besitter, jämte lif och friskhet i
nålens förande, otrolig lätthet och skicklighet. Bland
hans verk må nämnas många etsningar i " Zeitschrift
fur bildende kunst", 18 blad efter målningar i
Braunschweigs galleri, 44 blad från galleriet i
Kassel, många blad från gallerierna

1 Wien och i Amsterdam samt
dessutom en mängd stick efter nyare
konstnärer. U. har äfven etsat ett och annat
från Sveriges nationalmuseum. Sedan 1884 är
han led. af svenska konstakademien.
2. C. R. N.*

Unger, Karl Rikard, norsk språkforskare, f.

2 juli 1817 i Kristiania, d. där 30 nov. 1897, blef
student 1835 och universitetsstipendiat i nordisk
filologi 1841. 1851 utnämndes han till lektor och
1862 till professor i germansk och romansk filo-

logi vid Kristiania universitet. U. var synnerligen
verksam som utgifvare af nordiska fornskrifter. Sedan
han 1847 tills, med P. A. Munch utgett en grammatik
öfver norrönaspråket, med tillhörande läsebok, utgaf
han s. å. "Den seldre Edda" och började, likaledes
1847, i förening med K. K. A. Lange publicera
"Diplomatarium norvegi-cum". Äfven "Fagrskinna"
utgaf han 1847. Därpå följde 1848 "Alexanders saga"
och "Konge-speilet", 1849 den mindre "Olaf den
helliges saga", 1850 "Strengleikar", 1851 "Barlaams
og Josaphats saga", 1853 "Didrik af Berns saga" och
den större "Olaf den helliges saga", s. å. "Stjörn"
(afslutad 1862), 1860-68 "Flateyjar-bök" (I-III),
1860 "Karlamagnus’ saga", 1867 "Morkinskinna" samt
1868 o. f. "Codex frisia-nus". 1868 afslutade U. sin
handupplaga af "Heimskringla", hvilken 1873 följdes af
en liknande upplaga af senare "Konungasögur". Vidare
utgaf han "Gammelnorsk homiliebog" (1864), "Thomas
saga" (1869), "Mariu saga" (1871), "Postola sögur"
(1874) och "Heilagra manna sögur" (1877). U. var
led. af Nord. oldskrifts-selskab i Köpenhamn
(1845), af vetenskapssällskapen i Trondhjem
(1853) och Kristiania (1857) och af Vet. soc. i
Uppsala (1865). Han blef hedersdoktor i Lund 1868.
Y. N.’

Unger [o7ng-], Joseph, österrikisk statsman
och jurist, f. 2 juli 1828 i Wien, d. där 2 maj
1913, blef 1852 juris doktor vid universitetet
därsammastädes. Efter att en kort tid ha verkat såsom
akademisk lärare i Prag, återkallades han 1856 till
Wiens universitet, i hvars juridiska fakultet han 1857
blef ordinarie professor. Då i början af 1860-talet
frågan om Ungerns ställning i den österrikiska
monarkien stod på dagordningen, uppträdde U. till
förmån för dess förening med Österrike till en
dubbelstat, således i den riktning, hvari frågan
verkligen kom att lösas. År 1869 inkallad i det
österrikiska riksrådets "herrenhaus", blef han snart
ledare för det liberala partiet i detta och inträdde
1871 i ministären (kabinettet Auersperg). Han nedlade
sitt ministerämbete 1879, hvarefter han 1881 utnämndes
till president i riksrätten. Såsom rättslärd åtnjöt
U. stort anseende; man såg i honom en banbrytare inom
den österrikiska rättsvetenskapen. Han har utgett
många juridiska arbeten, bland hvilka det förnämsta är
System des österreichischen allgemeinen privatrechts
(I-II, 1856-59; VI, 1864; flera uppl.). Die rechtliche
natur der inhaberpapiere (1857), Schuldiibernahme
(1889) och Handeln auf eigene gefahr (1891; 3:e
uppl. 1904) äro äfven mycket kända. J-
N.*

Unger [o’ng-], Max, tysk skulptör, f. 1854 i
Berlin, studerade vid akademien där, vistades
flera år i Italien, har utfört Amason till häst,
Vilhelm I:s staty i Siegesallé, Bismarck i Ulm
och bl. a. den kolossalstaty af Fritiof, som
kejsar Vilhelm II skänkte till norska staten och
som 1913 uppställdes i Vangsnes vid Sognef jord.
G-g N.

Unger [o’ng-], Hans, tysk målare, f. 1872 i Bautzen,
studerade i Dresden och Paris., väckte uppseende
genom smakfullt stiliserade kompositioner: Musa
(Dresdengalleriet), Moln (museet i Magdeburg), Den
heliga Cäcilia (affisch), Moder och barn (hon leder
barnet ut att bada, 1908, Ravenés galleri i Berlin).
C-g N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free