- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1233-1234

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1233

Uppsala slott

1234

1547. - Påfvel Schiitz hade 1544 uppgjort skam-plun
till befästning vid Uppsala och till grundstenen
till slottet. 1548 lades grunden till sydvästra
tornet. Byggets ledare var Henrik von Cöllen, som
förut ledt arbetena på Gripsholm. Han efterträddes
1550 af nämnde Påfvel Schiitz. Den byggnad, som
då uppfördes, utgjorde den sydliga längan af det
nuv. slottet samt dess nu längesedan nedrifna
fortsättning åt v. Det ursprungliga slottets
längdriktning gick alltså från ö. till v. och
flankerades af två framskjutande runda torn. Norr om
slottet vax en stor förborg, omsluten af murar och
med två bastioner, af hvilka ansenliga lämningar ännu
finnas kvar - däribland "Styrbiskop" vid slottsgårdens
norra del. Under Erik XIV:s första regeringsår voro
inredningsarbeten i gång. Be afstannade snart, men
återupptogos senast 1567. Vid Uppsala brand 1572
led slottet stor skada. Johan III gaf s. å. den från
Mecklenburg inflyttade arkitekten Fran-ciscus Pahr
(se P a h r 2) i uppdrag att återställa det af brända
slottet. Pahr hade förut byggt slottet i Giistrow,
och till detta ansluta sig åtskilliga detaljer i
Uppsalabygget, bl. a. södra längans portal,

Fig. 1. "Kung Jans port".

"kung Jans port", som fortfarande kvarstår
(fig. 1). Slottets förnämsta rum voro kyrkan, som
upptog södra längans midtparti och gick igenom tre
våningar, och den därinvid belägna tronsalen. Af
dessa salars dekorering äro intressanta rester
bevarade - ornamental och figural vägg-, fönster- och
portal-ornering i stuck. I gamla beskrifningar prisas
de rikt sirade stucktaken. Det östra tornet stod under
arbete, då Pahr afled, 1580. Bygget (som sedan 1580
leddes af Antonius Watz, sedan 1603 af Henrik von der
Hufue, sedan 1608 af Bryngel Jonsson och sedan 1616 af
Gerhard De Besche) fortskred under Karl IX och Gustaf
II Adolf. Då tillkom "långslottet", som sträckte sig
från östra tornet norrut. Det är denna länga, som nu
utgör slottets hufvudfasad; den afslutades med det
norra tornet, som stod färdigt 1614. Under Kristina
inreddes slottet prydligt och praktfullt. I rikssalen
i dess sydöstra hörn afsade hon sig regeringen
inför ständerna 6 juni 1654. 1665 anlades den stora
trädgården v. om slottet (nuv. Botaniska trädgården)
efter plan af 0. Eudbeck d. ä. Ritningar till slottets
restaurerande, utförda af honom

eller på hans initiativ, finnas från omkr. samma
tid. Om slottets utseende under senare delen af
1600-talet ge Dahlberghs teckningar till bilden
i Sueciae-verket en god föreställning (se fig. 14
i art. Uppsala). Med sin höga takresning och sina
tre kupoltäckta torn med höga spiror reste sig dess
byggnadsmassa kraftigt och verkningsfullt. Slottets
murar voro hvitrappade, taket rödt, tornen klädda
med rustik dekorering. 16 maj 1702 ödelades hela
slottet vid den stora brand, som hemsökte Uppsala. Att
återställa det ansågs omöjligt; under den följande
tiden användes tegel ur de gamla kvarstående murarna
till hospitalsbygget i Uppsala och till Stockholms
nya slott, det sydvästra tornet nedrefs h. o. h. -
"Gröna kullen" utvisar platsen, där det stått,
grundmurarna ha i våra dagar varit uppgräfda - likaså
ref s inemot hälften af södra längan, slottets äldsta
del. 1744 beslöt dåv. arfprinsen Adolf Fredrik
vid ett besök i Uppsala att återställa slottets
kvarstående delar. Enligt ritningar af Hårleman
åter-uppfördes småningom långslottet och norra
tornet. Anslag till arbetet lämnades först af Adolf
Fredrik, sedermera af riksdagen från 1749 till 1762,
då arbetena h. o. h. afstannade. Af södra tornet
voro då två våningar uppmurade. Från Gustaf IILs
tid finnas förslagsritningar uppgjorda af Desprez
till om- och tillbyggnad af slottet, som där står på
en ståtlig terrass och som prydes af 8 kupol-täckta
torn, men som ändå ter sig skäligen torrt. (Likheten
är slående mellan dessa ritningar och de ungefär
samtida projekten till ombyggnad af Gripsholm, som
uppges vara uppgjorda af Gustaf III själf.) 1815-20
fullbordades södra tornet, som sedan användes till
länsfängelse ända till 1866. I sitt nuv. skick (se
fig. 2), med sina släta rödput-

Fig. 2. Uppsala slott och slottsdammen ("svandammen").

sade murar, sitt låga tak och tornens kalotthufvar
afslutade med en enkel knopp ger slottet ingen
föreställning om sitt gamla utseende, det imponerar
dock fortfarande genom sitt dominerande läge och
sin byggnadsmassa. Det har under senare tid användts
till landshöfdingresidens och till lokaler för olika
ämbetsverk. I slottets sydvästra del är sedan 1903
inrymdt ett landsarkiv. 1905 inreddes för landstinget
en ståtlig, hvälfd sal i norra tornet samt för
landshöfdingen en ny våning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free