- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1293-1294

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppåkra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1293

Ur

1294

Eörelsen emottages närmast af löpverket, ett system
af tandhjul och "drifvar" (smärre hjul), som gripa
in i hvarandra och genom hvilka visarna erhålla
en likformig omvridning. Löpverket meddelar och
underhåller rörelse äfven åt regulatorn, som består
af en pendel eller ock ett litet svänghjul ("oro",
balans) med spiralfjäder samt har till uppgift att
genom sin oföränderliga svängningstid åstadkomma
jämnhet i urets gång. Regulatorn är den egentligen
tidmätande urdelen, ty den gör små, högst regelbundna
rörelser fram och tillbaka af bestämd, kort fortvaro,
hvilka likasom räknas af urverket och registreras
på urtaflan af visaren. Gånginrättningen ("gången",
échappe-ment) sätter regulatorn i förbindelse med
löpverket och låter detta med bestämda tidsintervaller
rycka fram kugge för kugge, så att urverket hindras
att löpa ut för fort. Därvid får ock regulatorn för
egen del från den i lodet eller fjädern magasinerade
kraften en ny impuls, till ersättning för den
kraftförlust den lider genom friktion och luftens
motstånd. I fodralet 1. urfodret finna urets alla
delar säkert fäste jämte skydd för damm och fukt. -
Hjuluren indelas, alltefter regulatorns beskaffenhet,
i två stora grupper: pendel-u r och ur med oro. Med
hänsyn till drif-kraften indelas de moderna uren i
lodur och f j ä d e r u r (hvartill komma elektriska
ur och pneumatiska ur).

Hvad själfva löpverket vidkommer, är detta väsentligen
lika i alla slags ur. Hvarje hjuls tänder ingripa i
ett litet dref (en "drif") med färre tänder, hvilket
sitter på axeln till nästa hjul (se fig. 1). Därigenom
växer rörelsehastig-

Pig. 1. Schematisk framställning af hjulverket
i ett ur med spindelgång. A driffjädern,
M steghjulet, i’ lapparna på orospindeln,
m minutvisaren på urtaflan och s tim visaren.

heten i så hög grad, att då t. ex. i ett fickur
det tandade fjäderhuset gått rundt ett hvarf,
har gånghjulet gjort 4,800 hvarf. - Pendelur ha
till drifkraft lod (tornur, golfur) eller fjäder
(bordsur, pendyler), ur med oro nästan alltid fjäder
(fickur o. s. v.). Hos loduren åstadkommes drif
kraf ten af ett lod, hängande i ett snöre, som vid
urets uppdragning upplindas på en vals-rulle (se
fig. 2). Fjädern som drifkraft har framför lodet
företrädet att intaga föga rum; men enär det är af
vikt, att motorn verkar med alltjämt lika styrka,
är det fallande lodet (som af regulatorn hindras att
falla med alltjämt tilltagande hastighet) bättre än
fjädern, hvars spänning aftar i samma mån som den
vecklar ut sig. Den

långa och mycket tunna, af härdadt stål gjorda fjädern
(se Fjäder, sp. 486) är cylindriskt upplindad omkring
sin likt en trumma formade kapsels (fjäderhusets)
axel 1. bom, så att den med

Fig. 2. Schematisk framställning af urverket i
ett pen-delur. L lodet, P pendeln.

ena ändan är fäst vid bommen och med den
andra vid kapselns vägg, samt spännes vid urets
uppdragning. (Denna dragfjäder är icke synlig på
fickur och kronometrar samt bättre bordstudsare och
pendyler, emedan fjäderhuset är försedt med lock. På
de billiga marinuren, väckaruren o. d. finnes
ej något fjäderhus, hvadan dragfjädern där är
synlig. I fig. l är fjäderhuset för tydlighets skull
borttaget.) Antingen fjäderhuset eller bommen hålles
orörlig; genom fjäderns sträfvan att veckla ut sig
omvrides i förra fallet bommen, i senare fallet
fjäderhuset och kan sätta verket i gång. För att
utjämna fjäderkraftens föränderlig-het betjänar
man sig ej sällan af den s. k. snäckan med kedja
(fig. 3). Från fjäderhuset går en fin, ledad kedja
öfver till den vridbara snäckan, en stympad kon
med snäckformigt inskuren vindling, Yid klockans
uppdragning trades urnyckeln på en förlängning af
snäckans bom 1. tapp, kedjan rullas upp på snäckans
vindling, hvarvid fjädern spännes. När fjädern sedan
omvrider fjäderhuset, afvecklar kedjan sig småningom
från snäckan och lindar upp sig kring fjäderhuset. Men
i samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:15 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free