- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
33-34

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlåda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

Väderum-Vädrincj

Redan forntidens folk hade lärt sig att med till-
hjälp af solen och stjärnorna bestämma väder-
strecken och gåfvo de olika vindarna namn efter
det väderstreck, hvarifrån de blåsa. Söder bestäm-
des som den riktning, i hvilken solen befann sig
vid sin största höjd (middagshöjd) på dygnet,
norr var den motsatta riktningen; öster var rikt-
ningen för solens uppgång och väster för hennes
nedgång vid dag jämningen. I fsv. var man noga
med att som namn på vindarna från dessa väder-
streck nyttja orden sunnan, nordan, östan, västan,
hvilka betyda från S, N, ö, Y. Dessa 4 hufvud-
väderstreck, kardinalpunkter, torde ha varit kända
redan i urminnes tid. Forntidens äldsta kulturfolk,
kineser, egypter, kaldéer (sumerer, babylonier)
hade, som vi kunna sluta af deras astronomiska
kunskap, bestämt väderstrecken. Egypternas namn
på hufvudväderstrecken känner man genom hiero-
glyfskriften från ung. 4:e årtusendet f. Kr.; de äro
mehet, norr, abtj, öster, res eller qemä, söder (se
därom Egyptisk skrift, sp. 1497) och
amontj, väster. Det ariska urfolket kände dock icke
\aderstrecken, ty germaner, romaner, greker och
slaver ha olika namn på dessa hufvudväderstreck
eller låta samma namn betyda olika väderstreck. Så
betyder auster (af aus, ljus, jfr grek. eos, lat. au-
rora, morgonrodnad) på latin söder, men på forn-
germanska öster, under det att syd och sunnan i
forngermanskan hette sund och sundan, härledda ur
ordet sunna, sol (eng. sun, ty. sonne). Nord anses
komma af ett f örn germanskt ord nor, mörker, och
väst lär komma af vis, stiltje, och således betyda
"aftonstiltjens väderstreck". Härledningen af de
slaviska språkens väderstrecksnamn ha vi ej lyckats
utforska. Hvad de latinska vidkommer, betyder
septentrio (eg. "de sju oxarna") stjärnbilden Stora
björnen 1. Karlavagnen, borealis är härledt af
Boreas (se nedan), oriens betyder "uppgående"
(sol), occidens "nedgående" (sol), meridies "mid-
dag"; australis är härledt af auster (se of van).
En vind betecknas alltid med det väderstreck,
hvarifrån den blåser, och detta iakttogs noga i
det gamla skandinaviska språket (se ofvan och
Väder). Mellanvindarna betecknas i de german-
ska språken och numera äfven i de romanska
genom sammansättning (se nedan). I den äldre
svenskan användes äfven formerna på -an, t. ex.
nordan-västan, östan-sunnan o. s. v. I den moderna
meteorologien har man, för vinnande af likformig-
het och tydlighet, öfverenskommit att beteckna
hufvudstrecken med de engelska ordens begynnelse-
bokstäfver: N, E, S, W. De 32 väderstreckens
beteckning och namn i olika språk synas af föl-
jande sammanställning:

sv.: nord = N, nord till ost (nord till öst)
= N t E, nord nordost (nord-nordöst) = NN E,
nordost till nord (nordöst till nord) = NE t N,
nordost (nordöst) = NE, nordost till ost (nordöst
till öst) = NE t E, ost nord ost (öst nord öst)
= ENE o. s. v.

eng.: north = N, north by east = N b E, north-
north-east = NNE o. s. v.

ty.: nord = N, nord zu ost = NzE, nord-nord-ost
= NNE o. s. v.

fr.: nord = N, nord quart nord est = NqNE
= W/iNE, nord-nord-est = NNE, nord est quart
nord = NEqN = NEl/*N o. s. v.

Tryckt den 22/io 21

Särskiljandet af 32 olika vindriktningar iakttas
vanligen endast af sjömän och lär vara börjadt
af holländarna. Till lands nöjer man sig oftast
med 16. Där större noggrannhet, såsom vid veten-
skapliga undersökningar, erfordras, begagnas kva-
drantens indelning i 90°: sålunda betecknas NE
med ]V45°E, NtE med NIV/^E, ENE med
E22l/2°N o. s. v. Eller också räknas väder-
strecket, liksom azimuten, i vinkel med N-S
linjen från 0° till 360° antingen från N genom
E, S, W tillbaka till N, eller från S genom
W, N, E tillbaka till S. - De långa latinska
namnen på väderstrecken begagnades i allmänhet
ej till vindbeteckning. I stället hade romarna,
liksom grekerna, särskilda namn på tolf olika
vindar:

N = Boreas (Aquilo?).
N30°£ = Aquilo (Boreas?).
E30°# = Cæcias.

E = Subsolanus = Apeliotes.
E30°S = Eurus (= Yulturnus?)
S30°£ = Euronotus = Phonicias.

S = Auster = Notus.
S30°F = Austro-ajricus = Libonotus.
F30°S = Africus = Libs.

W = Favonius = Zephyrus.
TF30°JV = Caurus = Corus.
A’30°TF = Thrascias (= Circius?).

Den grekiske filosofen Aristoteles, som skrifvit en
meteorologi, omtalar, att E30°]V var punkten för
solens uppgång och W"30°iV för solens nedgång vid
sommarsolståndet, samt £30°S och W30°S likaså
vid vintersolståndet, hvilket är ungefär riktigt för
Grekland, men icke för nordligare eller sydligare
belägna länder. I öfrigt är det ovisst, om antikens
folk noga delade vindrosen i tolf lika delar.
Enär vidare i dessa vindars namn ingick en före-
ställning om vindens beskaffenhet, såsom dess
styrka, temperatur, fuktighet m. m., samt om
orten för dess förekomst, var indelningen både
ovetenskaplig och opraktisk. Af ven kineserna ha,
sedan långt tillbaka, indelat vindrosen i tolf
väderstreck. N. E-m.

Väderum, kronopark i Aspelands revir af Små-
lands distrikt, Kalmar län, har bildats genom in-
köp enligt k. br. 19 jan. 1901 af l mtl säteri
Väderum n:r l med underlydande Trullefall n:r l
och Flodhult n:r l, allt för en köpeskilling af
55,000 kr. 1914 har därefter förra militiebostället
Hålfredstorp n:r l tillagts kronoparken. Areal
1,160 har (1915). S-r.

Väderväxling. Se Luftväxling.

Väderö. Se Hallands Yäderö.

Väderöarna, bebodd skärgård af hundratals
klippholmar och skär i Kattegatt, 12 km. västerut
från Fjällbacka, skild från fastlandet af Väderö-
f jorden. På en af de sydligaste holmarna, V ä-
deröbod, finnes fyr af 2:a ordningen och på
Yäderö Storö lotsstation, ögruppen tillhör Kville
socken i Göteborgs och Bohus län.

Väderöbod, ö och fyr. Se Väderöarna.

Vädla, fordom by i nuv. stadsdelen Östermalm,
Stockholm. Där ledo danskarna 1517 ett blodigt
nederlag mot Sten Sture d. y:s rytteri. Slaget har
förr med orätt förlagts till Dufnäs.

Vädring. Se Luftväxling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free