- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
783-784

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zillmera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

783

Zimmermann

784

akad. áer wissenschaften", 1891) m. fl. Separat ut-
gaf han bl. a. Glossæ hibernicæ (1881), Keltische
studien (I, 1881; II, 1884), Nennius vindicatus
(1893; se därom Nennius) och Pelagius in
Irland. Texte und untcrsuchungen zur patris-
tischen litteratur (1901).

Zimmermann [tsi½-], Eberhard August
Wilhelm von, tysk geograf och naturhistori-
ker, f. 1743 i Hannover, d. 1815, 1766 professor
i fysik vid Carolinum i Braunschweig, utgaf bl. a.
Geographisches taschenbuch öder Taschenbuch der
reisen (12 arg., 1802-13), hvaraf ett utdrag ut-
gafs med titeln Die erde und ihre bewohner nach
den neuesten entdeckungen (5 bd, 1810-13). En
öfv. däraf, "Jorden och dess innevånare" (l-11,
1813-22; delvis ny uppl. 1832-39) var på sin
tid en mycket läst bok i Sverige.

Zimmermann [tsi½-]. 1. Ernst Z., tysk teolog
och publicist, f. 1786 i Darmstadt, d. 1832 som hof-
predikant där, var en kraftig och anderik predi-
kant (Predigten i 8 bd, 1815-30) och uppsatte
1822 den första kyrkotidningen på tyska, den ratio-
nalistiskt färgade "Allgemeine kirchenzeitung",
samt 1824 "Allgemeine schulzeitung" m. m. -
2. Karl Z., den föregåendes broder, teolog, f.
1803 i Darmstadt, d. 1877 som f. d. öfverkonsisto-
rialråd där, var i väsentlig mån upphofsman till
Gustaf Adolfsstiftelsens evangeliska förening (se
Gustaf-Adolfsföreningen). Han utgaf
bl. a. stiftelsens "Bote" (tidskrift) sedan 1843
och de af hans broder (se ofvan) grundlagda
tidningarna samt författade flera skrifter Öfver
Gustaf-Adolfsstiftelsen, förutom predikosamlingar
m. m. 1-2. (E. M. 11.)

Zimmermann [tsi½-], tyska konstnärer. 1. Kle-
mens von Z., målare, f. 1789 i Dtisseldorf, d.
1869 i Mimenen, studerade i Düsseldorf och Miin-
chen, blef professor vid konstskolan i Augsburg, reste
1816 första gången till Italien och studerade Rafael,
hvarefter han, hemkommen, målade Madonna med
barnet och den lille Johannes. Därpå biträdde han
med målningarna i Glyptoteket i München under
Cornelius, prydde residensets matsal med bilder ur
Anakreons sånger och utförde, efter Cornelius’ skis-
ser, i Pinakotekets loggier cykeln Konstens historia.
Han målade äfven taflor i olja, dels med heliga,
dels med profana ämnen: S. Katarinas förmälning,
S. Cecilia och Cimabue, som finner den lille Giotto
(i Pinakoteket) samt porträtt. - 2. Karl Z., må-
lare, f. 1793 i Berlin, d. 1820, utbildade sig för
Schadow och gick 1814 i fält som frivillig till
Frankrike, där han tecknade krigsscener. Han äl-
skade f. ö. ryttarbilder och medeltidsarkitektur,
men hade också under en resa i Österrike och norra
Italien lärt sig förstå folklifvet och verkligheten,
som han återgaf själfullt och energiskt. Af bety-
delse äro hans sepia- och pennteckningar till Goethes
"Faust". - 3. AugustAlbert Z., målare, f.
1809 i Zittau, d. 1888, studerade i Dresden och i
München, blef professor vid akademien i Milano och
flyttade 1860 till Wiens akademi. Hans taflor prisas
för sin storartade heroiska uppfattning, särskildt af
berglandsnatur, samt för mäktig ljusverkan. Ofta
äro de försedda med staffage af mytologiska figurer,
utförda af Bonaventura Genelli. Som exempel må
anföras bl. a. ett stort Berglandskap och ett Klipp-
landskap, med strid mellan centaurer och leopar-

der (bägge i Münchens nya pinakotek), Comosjön
och Golgata (i Schackgalleriet i München). Han
bosatte sig till sist i Salzburg. Ur hans skola ha
många duktiga landskapsmålare utgått, bland
hvilka särskildt må nämnas hans tre bröder, A u-
gust Maximilian Z. (f. 1811, d. 1878),
August Robert Z. (f. 1818, d. 1864) och
R i c h a r d A u g u s t Z. (f. 1820, d. 1875). - 4.
Reinhard Sebastian Z., målare, f. 1815 i
Hagenau vid Bodensjön, d. 1893, var handelsbok-
hållare i Freiburg, innan han 1840 började stu-
dera vid akademien i München. 1844-45 vistades
han i Paris, besökte Belgien och England och slog
sig sedan ned i München, som genremålare. Till
hans förnämsta verk räknas Landtfolk på besök i
slottet (1853), Tiggarmusikanter (1854), Ett kär-
leksbref (Karlsruhes galleri), Sädesmarknaden i
München (1861, Kölns museum), En furstes vänt-
rum, Inkvartering af franska soldater i ett slott,
Vaccination, Festmiddag, Segerbudskap (1875) och
Musikpröfning (1880). - 5. Ernst Karl
Georg Z., den föregåendes son, målare, f. 1852 i
München, d. där 1901, undervisades af sin fader
och af WT. Diez samt gjorde studieresor till Venezia,
Paris och Wien. Han målade bl. a. en mängd
genretaflor, mestadels ur fiskarlifvet vid Boden-
sjön, vidare En ung prinsessas promenad samt Kri-
stus lärer i templet (uppfattad i mycket modern
anda). - 6. Alfred Z., den föregåendes bro-
der, målare, f. 1855, d. 1910, målade figurtaflor och
landskap, oftast från Oberbayern. - 7. Fried-
rich Wilhelm Z., kopparstickare, f. 1826,
d. 1887, utbildade sig först i Leipzig under
Sichling, studerade 1847-53 i Dresden, be-
sökte därpå Paris och var 1854 lärjunge af
Thäter i München. Hans stick äro mycket vär-
derade, såsom Ecce homo (efter Guido Reni, 1849),
Batonis Botfärdiga Magdalena, De sörjande judarna
(efter Eberle, 1857), Brunhilds mottagande i Worms
(efter Schnorr, 1862), Karl V hos Fugger i Augs-
burg (efter Karl Becker, 1874) m. fl. 1-7. (G-g N.)

Zimmermann [tsi½-], Balthasar Friedrich
Wilhelm, tysk skald och historieskrifvare, f. 2
jan. 1807 i Stuttgart, d. 22 sept. 1878 i Mergent-
heim, blef 1840 filos. doktor och s. å. diakon i
Dettingen samt 1847 professor i historia och tyskai
litteraturen vid polytekniska skolan i Stuttgart, men
afsattes af regeringen (1851), sedan han som med-
lem af tyska nationalförsamlingen 1848-49 upp-
trädt som en af de radikalaste vänstermännen och
äfven tillhört det s. k. "rumpparlamentet" i Stutt-
gart. Han var 1851-54 wiirttembergsk landtdags-
representant, inträdde 1854 åter i det andliga
ståndet och var därefter till sin död kyrkoherde. -
Z. blef en af schwabiska skaldekretsens män genom
sina Gedichte (1831; 3:e uppl. 1854), som utmär-
kas af friskhet och manligt allvar. Inom det popu-
lärhistoriska skriftställeriet utvecklade han oaflåt-
lig flit, bland hvars alster må nämnas Die befreiungs-
kämpfe der deulschen g egen Napoleon (1836; 3:e
uppl. 1859) och Geschichte des grossen bauern-
kriegs (3 bd, 1840-44; 3:e uppl. 1890-91), som
är Z:s mest betydande verk. Inom litteraturhisto-
rien faller hans Geschichte der poetischen und pro-
saischen deutschen nationalliteratur (1846; 2:a
uppl. 1856). (V.S-g.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free