- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
811-812

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zmaj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

811

Zmaj-Zobten

Zmaj (drake), pseudonym. Se Jovanovic 2,
sp. 202.

Zmala, arab., betecknar det tältläger, som
bildas af en arabisk beduinhöfding och hans svit,
till skillnad från duar, som betecknar ett tältläger
i allmänhet. Ofta kan en zmala bildas af flera
duar, som grupperas kring höfdingens tält. I Al-
geriet betyder det äfven "koloni". Ett mindre
noggrant skrifsätt är smala; alldeles oriktig är
formen smahla. H. S. N.

Zmicho’wska [jmi-], Narcyza, pseudonym Ga-
bryela, polsk författarinna, f. 1819 i Warschau, d.
1876. Bosatt under 1830-talet i Paris, blef hon efter
sin återkomst till Polen 1841 centralfiguren i de s. k.
"entusiastiska damernas" krets, hvilken på sin tid
spelade en ganska bemärkt roll i Polens intellek-
tuella lif. Dessa kvinnor, som funno en samlings-
punkt i tidskr. "Przeglad Naukowys" redaktion,
voro idealistiskt lagda skönandar, som föraktande
den banala verkligheten sökte sin tillflykt i estetiska
svärmerier och esoteriska kärleksdrömmar, dyrkade
konsten och poesien och diskuterade mänsklighetens
högsta lifsfrågor I egenskap af denna riktnings
mest talföra och produktiva representant publice-
rade 2. först en del välformade dikter, hvari hon
framlade sitt program: "att vara poet", förkunnade
hon, "är att stolt behärska hela världen". Hon
fortsatte sedan med en rad prosaalster och nådde
kulmen af exaltation i romanen Poganka (Hed-
ningen, 1846), en hyperfantastisk, osammanhän-
gande historia, fylld af förakt för hvardagsmän-
niskor och genomsnittsmoral och af hysterisk be-
undran för starka, demoniska, öfver vanliga för-
domar och plikter upphöjda konstnärsnaturer. Med
åren nyktrade emellertid författarinnan till, bann-
lyste de ofruktbara drömmerierna och egnade sig
under senare delen af sin skriftställarbana, bl. a.
i sitt starkaste arbete, Biala Roza (Den hvita rosen),
åt kamp mot den apati och resignation, den
brist på öfvertygelse och ståndaktighet, som ut-
märkte hennes folk under reaktionens tid. Om
innehållet i hennes produktion ofta är svagt, är
formen i regel fängslande: liffull, skarpt ut-
mejslad och röjande en stark och originell indi-
vidualitet. A. Kgn.

Zn, kem., tecken för l atom zink.

Znaim 1. Znaym [tsna’-; tjech. Znojmo], stad
i Mähren, Tjecho-Slovakien, vid Marchs biflod
Thaya, 57 km. s. v. om Brunn. Omkr. 18,500
inv., de fleste tyskar. Stadens gamla fästnings-
verk ha förvandlats till promenader. Bland gamla
byggnader märkas framför allt de märiske mark-
grefvarnas borg (Eäuberturm) och det runda slotts-
kapellet (Heidentempel), i romansk stil från 1100-
talet. Anmärkningsvärda äro vidare Nikolaikyrkan
(från 1348) med ett torn från 1646, ett domini-
kankloster från 1222 samt det i gotisk stil upp-
förda rådhuset med ett 80 m. högt torn (från
1445). Z. är af gammalt bekant för sin lergods-
tillverkning och har dessutom garfverier och till-
verkning af bomulls- och yllevaror, choklad och
ättika. I omgifningen betydande odling af vin och
grönsaker. Söder om staden ligger Kloster-
b r u c k med ett 1190 grundlagdt premonstratens-
kloster, i senare år användt som kasern. - Z. an-
lades 1226 af Ottokar I af Böhmen i st. f. det

1145 förstörda Znojam, hufvudort i ett under llöh-
rnens öfverhöghet stående hertigdöme. I nyare
tidens historia är Z. bekant genom fäktningen
mellan ärkehertig Karls eftertrupp och fransmän-
nen under Marmont 11 juli 1809 äfvensom genom
det dagen därpå mellan österrikarna och frans-
männen ingångna vapenstilleståndet, följdt af fre-
den i Wien 14 okt. s. å. A. N-d.
Zo [så], franska målare. 1. A chili e Z., f.
1826 i Bayonne, d. 1901, studerade i Paris för
Couture, blef 1871 direktör för konstskolan i sin
födelsestad och 1889 för skolan i Bordeaux. Han
valde hufvudsakligen ämnen ur spanskt folklif,
ibland äfven ur Spaniens historia (Domstol under
mor ernås herravälde, 1867). Han var en af de
förste franske målare, som med framgång studerade
den spanska naturen och den sydliga luften. Bland
hans genremotiv äro att nämna Spanska smugglare,
Zigenare, S. Francisco-platsen i Sevilla, Den blinde
vid porten Doce Cantos i Toledo, Tiggare m. fl.
- 2. Henri Z., den föregåendes son, f. 1873
i Bayonne, studerade i Paris vid Ecole des beaux-
arts för Bonnat och Maignan från 1894, debute-
rade på salongen 1896 med Bravo, toro! (1895),
som följdes af flera motiv från tjurfäktningar samt
af spanska typer och porträtt, bredt, kraftfullt och
färgstarkt utförda, Lemonadförsäljerska (1904,
Luxembourgmuseet), Spansk familj (porträttgrupp,
salongen 1905, erhöll nationalpriset, museet i Phi-
ladelphia), Ankomst till tjurfäktningen (1908), Dan-
sande barn i katedralen i Sevilla (1910) och Salu-
torg i Sevilla (Petit palais). För Bonnat-museet i
Bayonne målade han 1914 en dekorativ triptyk:
Bonnat och hans elever. Många af hans målnin-
gar finnas i franska stadsmuseer. l-2. G-g N.
Zoanthäria, zool. Se C ol en t er a t a, sp.
489. - Om Z. tabulata, paleont., se H a l y-
s i t e s.

Zoarces vivirparus, zool. Se Å l k u s s a n.
Zobel, zool. Se Sobel.

Zobeltitz [tsä-]. 1. Hanns von Z., tysk förfat-
tare, f. 1853 på slottet Spiegelberg vid Sternberg,
d. 1918, deltog som frivillig i fransk-tyska kriget
1870-71, var sedan officer till 1891, då han vardt
redaktör af "Daheim" och "Yelhagens und Kla-
sings monatshefte". Z. författade ett stort antal
populära romaner (Die g en er als g öhr e, 1897, Talmi,
1898, Lichterfelderstrasse la, 1899, Arbeit, 1904
(i "Arbete", 1906), Auf märkischer erde, 1910,
Sieg, 1912 m. fl.), liffulla och välskrifna, ibland
mer än förströelseläsning. "Skönhet och brott"
öfversattes 1914. - 2. Karl Maria Fedor von
Z., den föregåendes broder, tysk författare, f. 1857
på Spiegelberg, var några år officer, har sedan
redigerat facktidningar (bl. a. "Zeitschrift fur
bucherfreunde" 1897-1909) och egnat sig åt för-
fattarskap. Han öfverträffar sin broder i naturlig
fabuleringsgåfva, men är uteslutande underhåll-
ningsförfattare (Märkischer sand, 1884, Der Tela-
mone, 1894, Der gemordete wald, 1898, Der herr
intendant, 1901, Der gasthaus zur ehe, 1907, Eva,
wo bist du? 1908, Gliickslasten (1909; "När lyc-
kan tynger", 1913), Die herbe gräfin (1911;
"Hjärtesorg", 1913). H-n B.

Zobor [så’bår], Max Adam, grefve. Se
Stralenheim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free