Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zolkiew ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
821
Zòlkiew-Zollikofer
822
tagande och med stora offentliga och allmänna he-
dersbetygelser.
Till den imponerande raden af hans verk höra
vidare Nouveaux contes à Ninon (1874), novellsam-
lingarna Le capitaine Burle (1882) och Nais Mis-
coulin (1884), de polemiska artiklarna Nouvelle
campagne (1896) och dramer (Les héritiers Rabour-
din, 1874, Le bouton de rose, 1878, Renée, 1887,
libretterna Messidor, 1897, och L’ouragan, 1901,
båda tonsatta af Z:s vän Bruneau, liksom det
postumt uppförda L’enfant roi, 1905), hvilka på
sin höjd gjorde succés d’estime. Ur hans romaner
ha ämnen tagits till flera pjäser, som däremot gjort
en viss lycka; de flesta bearbetades af Busnach. -
Af Z:s Correspondance ha 2 bd utgetts (1907-08).
- Till sv. äro vidare öfversatta "Berättelser och
skizzer" (1881) och "Samlade berättelser" (2 bd,
1920). Z:s namnteckning meddelas på pl. II till
art. Autograf. Se P. Alexis, "E. Z."
(1882), L. Desprez, "L’évolution naturaliste"
(1884), K. G. Estlander, "Naturalismen enligt
Z." (1891), Brunetière, "Le roman naturaliste"
(2:a uppl. 1892), H. Sherard, "E. Z." (1893),
Laporte, ;’E. Z." (1894), Toulouse, "E. Z."
(1896), Hellen Lindgren, "E. Z." (1898), G.
Brändes i "Samlede skrifter", VII (1901), A.
Yizetelly, "E. Z." (1904), E. Dessignolle, "La
question sociale dans E. Z." (1905), Paul Levin,
"Den naturalistiske roman" (1907), E. Lepelle-
tier, "E. Z." (1908), Grand-Carteret, "E. Z."
(s. å.), 0. Levertin i "Utländsk litteratur" (1909),
och Elsa Dalström, "E. Z." (1913). B-n B.
2òlkiew [{å’<wk-], stad i Polen (Galizien), 23
km. n. om Lemberg. Omkr. 11,000 inv., hufvud-
sakligen polacker. Garfveri och bryggeri, läder-
tillverkning. Staden har ett dominikan- och ett
basileiankloster, ett gammalt slott, som fordom varit
Johan Sobieskis residens, samt en gotisk kyrka med
grafvårdar öfver medlemmar af släkterna ’ZoJkiew-
ski och Sobieski. A. N-d.
Zo[kie;wski [jårøk-], Stanislaw, polsk här-
förare, f. 1547, tjänade under Zamojski, blef
vojevod af Kiev och utmärkte sig i krig mot de
upproriske kosackerna, som han betvang (1596),
och emot svenskarna i Livland. Sin egentliga
ryktbarhet vann han genom kriget i Ryssland, där
han såsom kronhetman ryckte in 1610 för att be-
fordra konung Sigismunds planer på Rysslands tron.
Han slog den svensk-ryska hären vid Klusjino
(1610), tvang bojarrådet att hylla Vladislav Vasa
som tsar och besatte Moskva samt ryckte sedan
med den afsatte tsar Vasilij såsom sin fånge mot
Smolensk. 1617 förde han befälet öfver de polska
trupperna mot tatarer och turkar, men nödgades
s. å. afsluta ett ofördelaktigt fördrag med sulta-
nen. Då han 1620, ånyo i fejd med turkar och
tatarer, skulle gå öfver Dnjestr, stupade han
6 okt. med en stor del af sin här.
Zoll, Kilian Kristofer, målare, f. 29
sept. 1818 i Hyllie vid Malmö, d. 9 nov. 1860
på Stjärnarp (Halland), studerade vid konst-
akademien i Stockholm 1835-39, fick vid denna
tid sälja en och annan målning till konstföreningen
och erhöll äfven porträttbeställningar. Inom aka-
demien behandlade Z. liksom kamraterna företrä-
desvis mytiska och historiska ämnen, men så snart
han blifvit själfständig, egnade han sig åt folklifs-
målning. Han genomströfvade, flitigt tecknande,
Skåne, Halland, Småland och Dalarna. Under
dessa ströftåg fick han vid ett besök på herrgården
Botorp 1842 beställning på en altartafla för Lin-
derås’ kyrka (målningen fullbordades 1844). Vint-
rarna 1845 och 1846
studerade Z. vid aka-
demien i Köpenhamn,
och 1848 ämnade han
som bataljmålare åt-
följa Kronobergs rege-
mente till Slesvig. Men
då Sverige ej blef
inblandadt i kriget,
stannade han i Köpen-
hamn, där han må-
lade porträtt, och åter-
vände s. å. till Sve-
rige. I akademiens ut-
ställningar deltog han
1850, 1853, 1856 och
1858 med sammanlagdt 19 oljemålningar. Hans
taflor från denna tid behandla sådana ämnen som
Barn lekande med en katt, Mormors glädje,
Gumma vid spinnrocken (1851, Stockholms hög-
skola). I sällskap med Nordenberg af reste han
1854 till Dusseldorf. Han målade där tillsam-
man med Markus Larsson Färden till julottan 1855
samt två skeppsbrottsmotiv med lifliga figurscener
på stranden. Af hans arbeten från denna tid
kunna vidare nämnas Inkvartering af skånska
husarer, Midsommardans i Dalarna och Ett läs-
förhör. Från Dusseldorf återkom Z. 1855 och
sökte jämte Nordenberg 1856 ett efter Höckert
ledigt resestipendium, men kunde ej komma i
åtanke, enär han var äldre, än bestämmelserna
ang. stipendiet medgåfvo. Han erkändes emeller-
tid af akademien vara ungefär jämngod med sin
medtäflare. Året därefter återvände han, nu gift,
till Dusseldorf och återkom 1858 efter att ha i
Köpenhamn afslutat en historiemålning, Dolgorukij
och Golovin nedlägga vapnen för Karl XII efter
slaget vid N ärva (på Säfstaholm). Ännu en gång
genomreste han Halland under konstnärliga stu-
dier och ämnade återvända till Dusseldorf, då han
insjuknade och afled. Z:s konstnärsnaturell yttrade
sig i synnerhet i hans lätthet att komponera. Vid
utförandet hade han länge att kämpa emot en viss
matthet och tyngd i färgen; denna blef dock lif-
ligare fr. o. m. hans första besök i Dusseldorf.
Hans uppfattning skiljer sig i intet väsentligt från
den inom Düsseldorfsskolan traditionella. I de
flesta af de taflor, som han på 1850-talet utställde
i Sverige, voro motiven hämtade från Dalarna.
Åtminstone 5 altartaflor af honom finnas i svenska
landskyrkor. Z. är representerad på National-
museum med målningar och teckningar, i Stock-
holms högskolas samling, i Göteborgs museum
(flera porträtt, djurstycken m. m.) och i Norrkö-
pings museum af ett porträtt af Markus Larsson,
själfporträtt och ett par af hans mest typiska
genretaflor, Majsångare i Skåne och Flicka med
blommor. K. W-n. (G-g N.)
Zollern [tså’l-], borg. Se Hohenzollern 1.
Zollikofer [tsållikåfer], Georg Joachim,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
