- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
845-846

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

845

Zoologia danica- Zoologiska institutioner och samlingar (museer)

tiska frågorna höllo intresset fånget, varit väl ’
mycket åsidosatt, har på senare tider åter trädt
mera i förgrunden; kännetecknande därför är
framträdandet af sådana verk som "Tierbau
und tierleben" af R. H ess e och Fr. Dof-
lein (2 dir, 1910), i hvilket stora arbete sam-
manhanget mellan kroppsbyggnad och lefnads-
sätt skildras. - Äfven djurpsykologien (se P s y-
k ologi, sp. 523, samt Djurpsykologi.
Suppl.) har likaledes på senare tider haft att
glädja sig åt en lifligare och framför allt mera
kritisk bearbetning af sådana forskare som J. H.
Fabre, Lubbock, Verworn o. a.; sin
egen, delvis af teologiska dogmer föreskrifna
väg går den för värdefulla iakttagelser upp-
märksammade pater E. Wasmann. - Som
ett nyttigt utslag af den zoografiska riktnin-
gen (om zoografi jfr ofvan) är att beteckna
det stort anlagda, ännu ej af slutade samlingsver-
ket "Das tierreich", hvilket grundlagts och (till
1921) redigerats af F. E. Schulze; de skilda
djurgrupperna bearbetas af ett stort antal specia-
lister. Af zoologiska tidskrifter, behandlande större
eller mindre områden inom ämnet, kunna här som
exempel bland de viktigare nämnas "Zeitschrift
fur wissenschaftliche zoologie" (sedan 1849), "An-
nales des sciences naturelies", "Zoologischer an-
zeiger" (sedan 1878), "Morphologisches jahr-
buch" (sedan 1876), "Journal of morphology"
(Philadelphia). Dessutom utger en del större zoo-
logiska institutioner (i New York, Washington,
Paris, Neapel, Wien m. fl.) särskilda periodiska
publikationer. Speciella delar af zoologien, såsom
entomologi, konkyliologi, ornitologi, men äfven
cytologi, jämförande neurologi, experimentell zoo-
logi m. fl., ha sina särskilda tidskrifter. - Bland
refererande publikationer och årsberättelser öfver
den inom en viss tidrymd utkomna litteraturen
märkas "The zoological record" (sedan 1864),
"Zoologischer jahresbericht" (sedan 1879; har
dock ej utkommit sedan Världskrigets början),
"Bibliographia zoologica" (sedan 1896) o. a. -.
Rörande zoologiens historia se Carus, "Ge-
schichte der zoologie" (1872), E. Perrier, "Philo-
sophie zoologique avant Darwin" (1884), Burck-
hardt, "Geschichte der zoologie’’ (1907), E. Radl,
"Geschichte der biologischen theorien" (1909),
Wirén, "Zoologiens grunddrag" (1899-1902), och
Erik Nordenskiöld, "Biologins historia" (2 bd,
1920-21). L-e-

Zoolo’gia dänica, berömdt planschverk, inne-
hållande 160 kopparstick med latinsk text, utkom
i Köpenhamn i 4 bd 1777-1806. Arbetet var
afsedt att afbilda och beskrifva alla märkligare
djurformer inom den danska och norska faunan
- alltså ett sidostycke till den samtidigt utkomna
"Flora dänica" (se d. o.) - och fick stor bety-
delse särskildt genom sina förträffliga afbildningar
af do lägre hafsdjuren. l:a bandet utgafs af 0.
F. Muller, 2:a och 3:e efter hans efterlämnade
teckningar. 4:e bandet, utg. af P. K. Abildgaard
och Rathke, lämnade åtskilligt öfrigt att önska. -
Arbetets titel användes äfven 100 år senare för ett
annat illustreradt verk öfver danska djurvärlden
med populär text af yngre författare under led-
ning af J. K. Schiödte. Endast 2 bd utkommo,
det ena behandlande däggdjuren (1878-92), det

andra fiskarna (1878-1907) samt 4 häften behand-
lande de lägre djuren (1881-94). E. Ebg.

Zoologischer a’nzeiger [tsåålå7- -tsajger]. Se
Korschelt.

Zoologisk [-låg-], som rör zoologi.

Zoologiska institutioner och samlingar (museer).
De flesta större zoologiska museer leda sitt ur-
sprung från furstliga kuriositets- eller raritets-
kabinett, i hvilka mer eller mindre i ögonen fal-
lande djurformer (uppstoppade fåglar, snäckskal,
koraller o. s. v.) voro sammanförda med antikvi-
teter, etnografiska och konstföremål o. d., eller
ock ha de anlagts af undervisningsanstalter, ve-
tenskapliga sällskap eller af enskilda amatörer.
(Den schweiziske naturforskaren Gesner omtalas
som den förste anläggaren af ett naturaliekabinett,
i Zürich omkr. 1550.) Deras omfång var vanligt-
vis ej större, än att de kunde inrymmas i bonings-
hus eller slott eller i offentliga byggnader, som
voro uppförda hufvudsakligen för andra ändamål.
Ofta hade de insamlade naturalierna, liksom konst-
föremålen, ej annat ändamål än att utsmycka ega-
rens bostad. När de på detta sätt småningom upp-
komna samlingarna senare skulle ombildas till zoo-
logiska museer, upprättades åt dem endast undan-
tagsvis nya, för deras ändamål särskildt lämpade
byggnader, utan de inrymdes vanligen i lokaler,
hvilka förut haft en annan bestämmelse. Några
af de nu existerande större zoologiska museerna
ha grundlagts redan under 1600-talet (t. ex.
Hamburgs 1653); de flesta äro dock af yngre
datum. Sålunda grundlades den mest betydande
af detta slags zoologiska samlingar, den i British
museum (se d. o.) 1753, då genom ett parlaments-
beslut sir Hans Sloanes samlingar, bestående af
böcker, ritningar, medaljer, dyrbara stenar, in-
strument, zoologiska föremål och ett herbarium,
inköptes af staten. Sedan under en lång följd af
år de naturhistoriska samlingarna i British mu-
seum, hvilka uppnått en betydligare storlek än i
något annat museum, lidit af det alltför trånga
utrymmet, börjades slutligen 1873 uppförandet af
en särskild byggnad för dessa samlingar, och 1886
öppnades det nya naturhistoriska museet i South
Kensington för allmänheten. De största zoologiska
samlingarna i Europa näst efter den nämnda finnas
i Paris, Berlin och Leiden. Mycket senare upp-
kommo de med de sistnämnda i storlek täflande eller
dessa öfverträffande institutionerna i Nord-Amerika,
såsom National museum vid Smithsonian institution
i Washington och Museum of natural history i
New York. Det sistnämnda grundlades 1869 och
omfattar förutom zoologiska äfven paleontologiska,
mineralogiska, anatomiska, antropologiska, pedago-
giska samlingar m. fl.; styresman är den ryktbare
paleontologen H. F. Osborn (se d. o.). Medan de
nämnda europeiska museerna äro statsinstitutioner,
underhållas andra af enskilda lärda sällskap, såsom
museerna i Lyon, Frankfurt a. M. m. fl. Alla
museerna af det nu anförda slaget - således de,
som ej stå i mera direkt samband med läroanstal-
ter - ha ett dubbelt ändamål, nämligen dels
att insamla och förvara material, som kan vara
egnadt att tjäna den vetenskapliga forskningen,
dels att lämna den stora allmänheten tillfälle att
genom åskådning vinna någon insikt om djur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free