- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
851-852

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoomagnetism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

851

Zoomagnetism-Zoppot

logical society. Denna har att uppvisa ej blott tal-
rika representanter ur alla ryggradsdjurgrupper,
utan jämväl lefvande insekter, spindlar m. m.
1871 uppgick djurstammen till öfver 2,000 indi-
vider och har sedan dess oaflåtligt ökats. 1866
utgjorde trädgårdens inkomster 524,000 kronor,
och de besökandes antal beräknades 1878 uppgå
årligen till omkr. 1/2 million personer. En bland
kontinentens större zoologiska trädgårdar är den af
sällskapet Natura artis magistra år 1838 i Amster-
dam anlagda. På grund af arealens inskränkt-
het öfverträffas dock anordningarna där af flera
af de på senare tider uppkomna trädgårdarna.
Sålunda har den 1844 i Berlin anlagda Zoologischer
garten under de senaste årtiondena (sedan omkr.
1869) utvecklat sig till en institution af första rangen,
ej minst genom de synnerligen ändamålsenliga och
rymliga bostäder, som kunnat anvisas åt djuren.
Den i början af 1860-talet i Hamburg anlagda
zool. trädgården är äfvenledes lika utmärkt såväl
genom lämpliga anordningar som genom djursam-
lingens rikhaltighet, öfriga mera betydande zool.
trädgårdar finnas i Antwerpen (anlagd 1843),
Eotterdam (1857), Frankfurt a. M. (1857),
Breslau (1865), Dresden (1860), Köpenhamn (1859)
och Schönbrunn, hvilken senare grundlades redan
1752 som ett slags kejserlig djurpark. Äfven i andra
världsdelar ha under de sista årtiondena delvis
ganska betydande zoologiska trädgårdar upprättats,
t. ex. i New York, Philadelphia, Rio de Janeiro,
Buenos Aires, Melbourne, Calcutta etc. Om den 1907
öppnade djurparken i Stellingen se Hagenbeck.
- Redan 1863 öfverlämnade brukspatronen J. W.
Grill åt Vetenskapsakademien i Stockholm till för-
räntande en summa af 10,000 rdr såsom grundfond
till "en för allmänheten tillgänglig zoologisk träd-
gård vid vår hufvudstad". Sedan flera försök att
få en sådan trädgård i Stockholm till stånd miss-
lyckats, har genom Nordiska museets styresman,
A. Hazelius, denna tanke realiserats därigenom, att
på Skansen å k. Djurgården anlagts en sådan, som
är afsedd att omfatta den nordiska faunan; dess-
utom har där vårdats ett mindre antal exoti-
ska djur, vanligen erhållna såsom gåfva. Flera af
djurbostäderna utmärkas genom synnerlig pryd-
lighet och rymlighet samt ha visat sig vara väl
lämpade för sina invånare. De första djuren
anskaffades på hösten 1890. - En i någon mån
annan uppgift ha de s. k. "acklimatisations-
trädgårdarna" (se A c k l i m a t i s a t i o n). Den
mest bekanta af dessa är Jardin d’acclimatation i
Bois de Boulogne vid Paris, som anlades 1858 af
ett aktiebolag. En stor mängd djurformer, såsom
hund- och hästraser, strutsar, hönsfåglar etc., är
därstädes utställd, och många aflingsförsök ha
ledt till både teoretiskt och praktiskt viktiga resul-
tat. - En egenartad och i vetenskapligt afseende
mycket gifvande institution är den universitetet i
Halle an der Saale tillhörande Haustiergarten,
som grundlades 1865 af Julius Kiihn (se d. o.) och
i hvilken representanter för så vidt möjligt alla
husdjursformer samt deras vilda släktingar vårdas.
Detta material används dels för demonstrationer
vid undervisningen, dels till experiment för utrö-
nande af husdjurens härstamning och rasernas upp-
komst; man studerar ock ärftlighetsfrågor, utfod-
ringens betydelse för djurens utseende och afkast-

ning, ungdjurens af olika härstamning tillväxt-
förhållanden o. d. Korsningsförsök ha anställts i
stort antal, ur hvilka försök många betydelsefulla
resultat framgått. L-e o. A. P.

Zoomagneti sm (af grek. zöon, djur). Se A n i-
mal magnetism, sp. 1035.

Zoomarinsyra, kem. Se Trän, sp. 570.

Zoomo’rf (af grek. zöon, djur, och morfé, form,
daning), gestaltad likt ett djur; djurliknande na-
turföremål.

Zöon politiko n, grek., "samhällsdjur", kallar
Aristoteles (Etik I, 6) människan.

ZoopaleontologI (af grek. zöon, djur). Se P a-
leontologi 1.

Zooparasiter (af grek. zöon, djur), djur, hvilka
lefva som snyltgäster i eller på andra djur.

Zoopatologi (af grek. zöon, djur, pafthos, li-
dande, och lo’gös, lära), läran om djurens sjuk-
domar.

Zoorphyta, zool. Se Zoofyter.

Zoophytolitiska sällskapet (af grek. zöon, djur,
fytofn, växt, och lifthos, sten). Se Linnéska
institutet.

Zoopla^kton, bot., zool. Se Plankton, sp.
1011.

ZoospeYmer (af grek. zöon, djur, och spefrma,
säd), detsamma som spermatozoer (se d. o.
samt Animalkulism och Befruktning,
sp. 1192).

Zoosporer (af grek. zöon, djur, och spora’, säd),
Svärmsporer. Se Cilier, sp. 317, Spor
och Svärmceller.

Zooterapi (af grek. zöon, djur, och therapéifa,
skötsel), djurläkekonst.

Zootomi (af grek. zöon, djur, och tomé, snitt),
djuranatomi (se d. o. och Zoologi). - Adj.
zootomisk [-tam-].

Zopf [tsåpf], ty. (eg. hårpiska, se d. o.), Z o p f-
stil, Perukstil, konsth. Ordets använd-
ning som konstterm har framgått ur begreppet
"gammalmodigt, cirkladt, förkonstladt väsen" i
allmänhet. Zopf har man i Tyskland kallat rokokon
och den därpå följande öfvergången till nyklassisk
smak, Ludvig den sextondes stil (se d. o.) eller,
som den i Sverige kallas, gustaviansk stil, som
man ansåg stel och pedantiskt nykter. Benäm-
ningen zopf, som för vår tid förefaller allt annat
än träffande, har längesedan kommit ur bruk.

Zophordia convolute^la, zool. Se Krusbärs-
ni o 11 et.

Zo’phorus. SeZooforos.

Zoppo [tså7ppå], it., mus., "haltande". Jfr
Alla z o p p a.

Zoppo [tså’ppå], Marco, italiensk målare, f.
1433 i Bologna, d. 1498, var lärjunge af Squar-
cione i Padua och kom därifrån till Yenezia. Han
studerade dock äfven Cosimo Turas och Donatellos
verk. Han visar mycken energi i karaktär och
formgifning. Hans förnämsta verk är en tronande
madonna, med Kristusbarnet och fyra helgon, allt
i en något tung och svulstig stil (1471, i Berlins
museum). F. ö. deltog Z. i utförandet af freskerna
i kyrkan Eremitani i Padua. C. R. N.*

Zoppot [tså’ppåt], stad (sedan 1902) inom fri-
staten Danzigs område, belägen vid Danziger bucht,
12 km. n. v. om staden Danzig. 18,397 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free