- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
867-868

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zubov ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

867

Zubov-Zuckerkandlska biorganen

868

kår (uppsatt 1S60 af general Lamoriciòre, upplöst ’
1870) på 2 legioner (en Iransk-belgisk och en
irländsk). - Jfr K. B. Lilliehöök, "Tvenne år
bland zuaverna" (1861). C. O. N.

Zubov [subåffj, Platon Aleksandro-
vitj, furste, rysk militär, kejsarinnan Katarina
II:s siste älskare, f. 1767, d. 1822, var endast
gardeslöjtnant, då han 1789 tilldrog sig kejsarin-
nans uppmärksamhet genom sitt ståtliga yttre. Han
blef hennes adjutant, utnämndes genast till öfverste
och 1791 till generalfälttygmästare, vann särskildt
efter Potemkins död s. å. stort inflytande, öfver-
hopades med rikedomar och upphöjdes 1796 af
kejsar Frans II till romersk riksfurste. Z:s makt
upphörde med kejsarinnans död s. å.; kejsar Paul
förvisade honom till hans gods och beordrade ho-
nom senare att resa utomlands. Han fick 1801
tillåtelse att återvända till Petersburg, var s. å.
en af de mest nitiske deltagarna i mordsamman-
svärjningen mot Paul och utöfvade efter mordet
en kort tid jämte Pahlen och Bennigsen stort
politiskt inflytande, men föll snart i onåd och
nödgades draga sig tillbaka till privatlifvet. -
Z. hade äfven lyckats draga fram sina bröder till
gunst och ämbeten: Nikolaj Z., f. 1763, d. 1805,
blef generalmajor, vann stora rikedomar och förmäl-
des med fältmarskalk Suvorovs enda dotter; och
Valerian Z., f. 1771, d. 1804, fick 1795 befäl
öfver hären i kriget mot Persien, hvarunder han in-
tog Derbent. Han återkallades 1796 af kejsar Paul
och deltog 1801 jämte sina bröder i sammansvärj-
ningen mot denne. (V. S-g.)

Zucca [tso’kka], it., bot. farm. Se Citrullus,
sp. 357.

Zuccarelli [tsokkare’lli] 1. Zuccherelli,
Francesco, italiensk målare, f. 1704 i Piti-
gliano nära Florens, d. 1788 i Florens, var lär-
junge af Paolo Anese, G. M. Morandi i Kom och
Marco Kicci i Venezia, arbetade i sistnämnda
stad, men besökte därjämte Tyskland, Holland.
Frankrike och England, där han vistades i London
fem år och åtnjöt det största anseende. Han åter-
kom dit 1752, åtnjöt hofvets och aristokratiens
beskydd och var en bland de stiftande ledamöterna
i Royal academy 1768. Sina sista år tillbragte
han i Rom och i Florens. Han var urspr. figur-
målare, men öfvergick sedan till landskapsmåleriet
I hans landskap spelar staffaget, rikt och brokigt
som det är, stor roll. Men hans skapelser göra
mest intryck af behagliga dekorationsbilder. En
af hans bästa målningar är Stormlandskap med
Macbeth och häxorna (hertigen af Westminster i
London). Hans taflor finnas dels i England
(Windsor, Dulwich m. fl. platser), dels i Venezia
(kungliga palatset), dels i andra norditalienska
städer. Andra taflor af honom finnas i Wien
(kejserliga galleriet och galleri Liechtenstein), i
Budapest, i Petersburg (Eremitaget), Darmstadt,
Hamburg (Kunsthalle) och i Nationalmuseum i
Stockholm Landskap med brygga och vattenfall.
Han målade äfven figurer i taflor af Bellotto
o. a. (G-gN.)

Zuecarello [tsokkarerllå], ort i Italien vid Ligu-
riska alpernas sydutsprång i Nevaströmmens dal-
gång, genom hvilken Albengavägen går för att
öfver Gol di S. Bernardo nå Tanarodalen. Det
för vägens spärrande gynnsamt belägna Z. har

därför befästs. I dalen ligger sålunda Z.-spärren;
till hvilken ansluta sig forten Areno, Fonte calda
och Arnasco på högra samt forten Due Fretelli och
Balestrino på vänstra stranden. L. \V:sonM.

Zuccari [tsokkäri], AnnaRadius-Z., pseud.
Neera. Se Italienska litteraturen,
sp. 1099.

Zuccarini [tsokk-], Joseph Gerard, tysk bo-
tanist, f. 10 aug. 1797 i Mimenen, d. där 18 febr.
1848, fick 1820 uppdraget att bearbeta delar af
Martius’ botaniska samlingar från Brasilien, blef
1823 adjunkt vid vet. akad. i München och lärare
i botanik vid stadens lyceum, 1824 äfven vid med.
anstalten, blef 1826 e. o. professor i landtbruks-
och skogsbotanik vid universitetet, som då flyttades
från Landshut till München, och 1835 ord. pro-
fessor. Z:s författarskap låg delvis inom organo-
grafien, men dock mest inom den deskriptiva bota-
niken, dels som Martius’ medarbetare: Nova genera
et species plantarum I (1824), dels som bearbetare
af von Siebolds japanska samlingar: Flora japonica
(1835-44, med 127 kolor. taflor), hvarjämte han
utgaf Flora der gegend um München I (1829),
läroböcker m. m. och en diktsamling (1839). O.Lmn.

Zuccaro [tsokkärå], italienska målare. 1. T a d-
deo Z., f. 1529 i S. Angelo in Yado (nära
Urbino), d. 1569 i Rom och bisatt i Pantheon vid
sidan af Rafael, kom vid fjorton års ålder till
Rom, kämpade i början med svår nöd, men sträf-
vade nitiskt med att studera Rafael och lyckades
1548 vinna anseende genom fasadmålningar på
Palazzo Mattei (numera försvunna). De många
uppdrag han erhöll gjorde honom till snabb-
målare och manierist. Bland hans verk äro fresker
ur familjen Farneses historia, målade i det af
Yignola byggda slottet Caprarola (mellan Rom och
Viterbo), där han med målningar fyllde 12 stora
salar och dessutom gallerier? trappor och kupoler.
I Palazzo Farnese i Rom utförde han bilder ur
påfven Paul III:s lif, i Vatikanen målade han
Sala regia. Från hans bästa sida lär man känna
honom i den yttre och inre utsmyckningen af
Villa di papa Giulio utanför Rom och den lilla
Villa Pia i Vatikanens trädgård. - 2. F e d e-
rico Z., f. omkr. 1542 i S. Angelo in Vado, d.
1609 i Ancona, den föregåendes broder och med-
arbetare i dennes fresker i Vatikanen, Caprarola
m. fl. Han fullbordade efter broderns död dennes
påbörjade arbeten. Han genomvandrade hela
Italien och efterlämnade verk i Florens, Venezia,
Milano, Turin (i Florens fullbordade han de af
Vasari påbörjade målningarna i domkyrkokupolen).
Han reste också i västra Europa och besökte Lon-
don, Paris och Madrid. Han målade äfven porträtt,
ibland utmärkta, såsom af Maria Stuart och af
hertig Guidobaldo (i Palazzo Pitti i Florens),
ibland öfverdrifna, såsom af drottning Elisabet (i
Hampton court). Som skriftställare lämnade han
ett svulstigt verk, Uidea de’ scultori, pittori
e architetti (1697). Han var en af stiftarna af
Accademia di San Luca i Rom och dess förste ordf.
("principe"). 1-2. C. E. N.*

Zuccherelli, F. Se Z uccar el l i, F.
Zuckerhiitl [tsorkk-], bergspets. Se S t u b a i-
alperna.

Zuckerkandlska biorganen [tsokk-], anat. Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free