- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
937-938

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbotarätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

937

Åbotarätt-Åby

938

och kataloger voro 26,000 mark. Stadens anslag
utgjorde 24,800 mark. De besökandes antal upp-
gick till 37,262. öfver museet har utgetts ett
praktverk, "Kulturhistoriska bilder" (1906), med
många af bildningar af föremål. Museets styrelse
fungerar äfven som bestyrelse för Sällskapet
för utgifvande af bidrag till Åbo
stads historia. Af bidragen utkomma (se-
dan 1884) två serier: källurkunder och histo-
riska framställningar. Den förra omfattar hit-
tills 14 häften (mest domböcker och begrafnings-
längder), den senare 12. (Några af den senare
seriens skrifter omnämnas i art. Åbo, sp. 918.)
Publikationerna ha till stor del bekostats af F.
von Rettig. T. C.

Åbotarätt. Åborna å sådana hemman i
Finland eller i de till Ryssland afträdda delarna af
Finland, hvilkas egor afskuros genom de i 1721 och
1743 års fredsslut emellan Sverige och Ryssland
bestämda riksgränserna, sökte bibehålla sig vid
rättigheten att nyttja och inneha all den mark, som
af forno lydt under hemmanen, utan afseende
därpå, att större eller mindre del af denna mark
var belägen inom gränserna för ett annat
territorium. Denna häfderättighet –, som aldrig var
i traktater eller andra afhandlingar erkänd, –
gick under namnet åbotarätt, och yrkanden
på dess tillämpning framkallade vid flera tillfällen
tvister af ömtålig art. Jfr härom K. M:ts skr. till
Åbo hofrätt 2 maj 1768 och Kanslikollegii und.
utlåtanden 25 nov. 1768, 13 juni 1769, 13 april
1776, 17 mars, 7 juli och 8 sept. 1777 samt
konseljprot. i Justitieärenden 14 febr. och 19 april
1803.

Åbo tidning. 1. "Tidningar, utgifne af et
sällskap i Åbo" (se art. därom) fortsattes 1789–91 af
Åbo nya tidningar och 1791–99 af Åbo
tidningar
. 1800–09 utgafs publikationen
under namnet Åbo tidning och 1810–19, i
egenskap af officiellt organ, med titeln Åbo
allmänna tidning
samt fortsattes 1820–61,
utan officiell karaktär, under titeln Åbo
tidningar
med 2 n:r i veckan. – 2. En i
svensksinnad anda redigerad tidning, som utkom i Åbo
1883–1906. Medlem af redaktionen från
grundläggningen och hufvudredaktör från 1885 var
Gustaf Cygnæus. Tidningen upphörde 1906,
då den sammanslogs med "Åbo
underrättelser".
1 o. 2. M. G. S.

Åbo underrättelser, tidning, som utkom i Åbo
1824–27 och 1829–69. Bladet indrogs 1869
med n:r 180, men utkom sedan dess till 1906
under titeln "Åbo underrättelser. Ny följd". Det
utgafs i början med 2, sedermera med 3 och 4 samt
slutligen med 6 n:r i veckan. 1907 sammanslogs
"Åbo tidning" med "Åbo underrättelser", hvilket
blad därvid förstorades och fick ett utvidgadt
program. Hållningen är svensk. Bland äldre
medarbetare och utgifvare må nämnas N. H. Pinello,
J. V. Lillja och Ernst Rönnbäck (1868
–75). Utgifvare under tidningens senaste skede
ha varit Ernst von Wendt (1907–18) och
Einar Holmberg (sedan 1919). M. G. S.

Åbo universitet. Se Helsingfors’
universitet
.

Åbo ärkestift, Finland, omfattar hela Åbo och
Björneborgs län, Ålands län äfvensom den
Österbottniska delen af Vasa län (Ilmola, Närpes,
Korsholms, Lappo och Pedersöre härad samt Kuortane
härad utom Etseri och Virdois socknar). 1 jan.
1922 omfattade stiftet 13 prosterier (kontrakt) med
206 församlingar (188 pastorat). Areal 48,417,4
kvkm. 937,436 inv. (1919). Benämning af ärkestift
erhöll stiftet 1817. Urspr. omfattade Åbo stift hela
Finland. 1554 afskildes därifrån Viborgs stift,
hvilket dock sedermera några gånger (1579–83,
1583–1618 samt 1712 och 1713) åter lades under
Åbo-biskopens förvaltning. 1850 afskildes från stiftet
norra Österbotten och Lappland, hvilka lades
under det då bildade Kuopio stift. 1897, då ny
stiftsindelning på 4 stift genomfördes, afskildes
ytterligare dit tidigare hänförda delar af Nylands och
Tavastehus län. Under Finlands katolska tid stod
Åbo-biskopen under Uppsala ärkebiskops
öfverinseende. Utom de i art. Finland (sp. 311 o. f.)
nämnde biskoparna från medeltiden äro från den
nyare tiden att påpeka: Mikael Agricola
(1554–57), Paul Juusten (1563–76), Ericus Erici
Sorolainen (1583–1625), Isak Rothovius (1627–52),
Johannes Terserus (1658–64), Johannes Gezelius
d. ä. (1664–90), Johannes Gezelius d. y.
(1690–1718), Karl Fredrik Mennander (1757–75),
Jakob Gadolin (1788–1802), Jakob Tengström
(1803–32, ärkebiskop från 1817), Erik Gabriel
Melartin (1833–47), Edvard Bergenheim
(1850–84), Torsten Ture Renvall (1884–99) och Gustaf
Johansson (från 1899).
A. G. F. (O. B-n.)

Åbrodd, Abrodd, bot., farm., är i
folkspråket det förvrängda namnet på Artemisia
abro’tanum
L. (se Artemisia), som hör till fam.
Compositæ. Åbrodden har blomfästet glatt,
hvarigenom denna art afviker från de egentliga
Absinthium- l. malört-arterna. Stjälken har
30–60 cm. höjd, är en halfbuske, d. v. s.
nedtill träaktig, upptill örtartad, och uppbär en
mängd 2–3 gånger parbladigt delade, starkt
aromatiska, något citronlikt luktande blad, hvilkas
ändflikar äro korta och trådsmala. De små,
kortskaftade blomkorgarna äro lutande samt ha
lansettlika yttre holkfjäll och gula blommor. Åbrodden
härstammar från Orienten, men har sedan långliga
tider tillbaka varit odlad i köksträdgårdar äfven i
Sverige upp till Norrland. Den nyttjas jämte andra
kryddor vid inläggningar af s. k. "pickels" o. d.
samt i andra anrättningar. Infusion eller "te"
på åbrodd har fordom användts vid kolik, hysteri
m. m.
O. T. S. (C. G. S.)

Åby. 1. Socken i Kalmar län, Norra Möre härad.
12,427 har. 2,123 inv. (1920). Å. bildar med
Bäckebo ett pastorat i Växjö stift, Norra Möre
kontrakt. – 2. Socknar. Se Stora Åby och Södra
Åby
. – 3. Järnvägsstation vid Östra stambanan
samt utgångspunkt för statsbanan till Nyköping
(linjen Mjölby–Järna), nedanför Kolmården, i Kvillinge
socken, Östergötlands län. I närheten ligga flera
stora industrianläggningar: Torshags bomullsspinneri, anlagdt 1845 af grosshandlaren
Hj. Leopold och sedan 1884 tillhörigt Stockholms
bomullsspinneri- och väfveri-a.-b. (se
Barnängen); makaronifabrik; Loddby
sulfitfabrik
, med en årstillverkning af omkr. 10,000
ton sulfitcellulosa; sågverk samt stor yllefabrik,
anlagd 1909, med väfveri, spinneri och berednings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:51 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free