- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1129-1130

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskväder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1129

Åslund-Åsnen

1130

han icke allenast förlorade slaget, utan blef själf
tagen till fånga jämte sin son hertig Erik och flera
tyska förnäma herrar. Till minne af slaget restes

Minnesstenen vid Åsle kyrka.

5 juli 1896 en 5,s m. hög och 2,4 m. bred monolit
(se fig.) i närheten af Å. kyrka.

Åslund, Daniel, författare, f. 1826 i Attmar,
Medelpad, d. 1885 i Umeå, aflade 1851 landt-
mätarexamen, blef 1866 kommissionslandtmätare i
Västerbottens län och 1879 i Västernorrlands län,
utgaf bl. a. Poetiska ungdomssynder (under pseud.
"Gök Gökson Gök", 1851), Taflor och berättelser
jr ån Norrland (1857-61), En tokbruses memoarer
(1880-82) och en rätt omfångsrik Beskrifning
öfver Vesternorrlands län (1878-80). Om hans son
Jonas Helmer Ä. se Osslund. E. N. S-g.

Åslög (isl. Aslaug). Se Aslög.

Åsmund, moderniserad form för A s m u n d
(se d. o.). Jfr Osmund.

Åsnan (stundom kallad bor i ek a, af fr. bour-
rique), Equus asinus, zool. Se Hästdjuren,
sp. 172.

Åsnebrygga (lat. pons a’sini}, benämning på
editioner af klassiska författare med alltför mycket
underlättande form-, ord- och sakförklaringar, äfven
öfver själf klara och allmänt kända förhållanden,
till tjänst för tröga lärjungar. Sådana voro bl. a.
editionerna "ad modum Minellii" (se Minelli).
Benämningen "åsnebryggor" gafs urspr. åt franske
medeltidsfilosofen Buridans i hans logik meddelade
regkr för att finna medeltermer, i slutledningar
(se vidare B ur i da n). - "Åsnebryggan" kallas
5:e propositionen i l:a boken af Euklides’ "Ele-
menta", emedan under den tidigare medeltiden
de mindre begåfvade i allmänhet ej hunno öfver
detta teorem.

Åsnebröderna (fr. Frères aux änes). Se T r i-
nitariernas orden.

Åsnefest (lat. festum asinörum), religiös folkfest
under medeltiden, en episod af narrfesten (se
d. o.), firades sedan 800-talet i Frankrike, Bel-
gien, Spanien och Italien vid jultiden och i juni,
till ära för den åsninna, på hvilken Kristus red
vid sitt intåg i Jerusalem, och för den, på hvilken

Heliga jungfrun färdades med Kristusbarnet under
flykten till Egypten. Ryktbarast var den åsnefest,
som årligen 14 jan. egde rum i Beauvais. En med
mässkjorta öfverdragen åsna, som dresserats att
knäfalla och som på sin rygg bar stadens vackraste
flicka med ett litet barn, fördes i stor procession in
i katedralen och fram till altaret. Där hedrades
åsnan därigenom, att man uppstämde en latinsk lof-
sång med fransk refräng; sångerna vid mässan af-
slutades med åsneskri ("y-a"), och i st. f. att läsa
välsignelsen utstötte prästen tre gånger detta skri,
besvaradt på samma sätt af folket (jfr N o el). I
Rouen hänsyftade åsnefesten på profetiorna om
Kristi födelse. Djuret föreställde där Bileams åsna,
och en mellan dess ben gömd präst upphof sin röst
till profetian. Oordentligheter och utsväfningar in-
smögo sig vid dessa fester och gåfvo anledning
till, att de gång på gång förbjödos, men till
följd af folkets och det lägre prästerskapets sedliga
råhet bibehöllo de sig likafullt in på 1400-talet,
i Douai ända till 1668. Om palmåsneprecessioner
se Palmsöndag.

Åsnekors, veter. Se Kors 4, sp. 1083.

Åsnen, en af Syd-Sveriges större sjöar, belägen
i Kronobergs län (Allbo, Kinnevalds och Konga
härad), 138,5 m. ö. h. Areal omkr. 159 kvkm.,
hvaraf 19 kvkm. upptas af öar. Sjön har en form,
som är karakteristisk för ett stoit antal nordiska

Kartskiss af Åsnen. Det svarta är sjön, det hvita om-
gifvande land samt öar och uddar i sjön.

sjöar (se fig.), af näs och öar sönderstyckad i flera
större och mindre fjärdar och vikar, hvilka i stort
sedt äro orienterade på samma sätt med nord-
sydlig längdutsträckning. Längst är den omkr. 20
km. långa, 0,4-3 km. breda Skatelöfsfjor-
d en i n. v. I denna, som äfven kan benämnas
Västra Å., inflyter från n. den betydande Heligeån
från sjön Salen. Bland öarna märkas här Bergön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free