- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1239-1240

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Änka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillhörande spetsvifvelsläktet (se d. o.) och liksom
äppelblomvifveln hemsökande äppelträd.

Äppelbo, socken i Kopparbergs län, Malungs
tingslag. 37,644 har. 1,667 inv. (1921). Ä. utgör
ett pastorat i Västerås stift, Västerdals kontrakt.

Äppelfrukt, bot., är en frukt, hvars köttiga
massa utgöres af blombottnen (se d. o., sp. 748)
och med hvilken fruktbladen äro sammanvuxna.
Fruktväggens inre lager ("kärnhuset") är hos
äpplet pergamentartad, hos rönn hinnartad och hos
hagtorn benhårdt. Äppelfrukt är utmärkande för
underfamiljen Pomoideæ af fam. Rosaceæ. G.L-m.

Äppelmjöldagg, svampsjukdom framkallad af en
till mjöldaggsvamparna, Erysibaceo (se d. o.),
hörande svampart, Podosphora leucotricha. Den
beskrefs först i Amerika 1888. I Europa iakttogs
den i Tyrolen 1894, i Skåne 1903 och vid Stock-
holm 1906. Vid blomningstiden finner man blad
och blommor liksom öfverpudrade af ett löst, hvitt
mjöl. Blommorna dö snart och affalla. Äfven års-
skottens blad falla till marken, och skotten stå
inom kort nakna. De äro då ofta täckta af en
svart svamppäls, med inbäddade svarta prickar.
Dessa skott erinra starkt om krusbärsskott, som
äro angripna af krusbärsmjöldagg (se d. o.). Små-
ningom angripas äfven frukterna på samma sätt,
få djupa, h varandra korsande sprickor samt falla
af. Vissa äppelsorter, t. ex. "säfstaholmsäpple",
lida svårare än andra. Sjukdomen kan öfvergå
äfven på vissa päronsorter. - Som skyddsåtgärder
mot sjukdomen tillrådes, 1) att före löffällningen
på hösten bortklippa och bränna alla sjuka års-
skott, 2) att efter löffällningen hopsamla och bränna
alla affallna kvistar och löf, 3) att omedelbart
därefter bespruta de aflöfvade träden med kalk-
mjölk, försatt med l proc. blåstens- eller svaf-
vellefverlösning, 4) att därpå kalka jorden under
de sjuka träden, samt slutligen 5) att nästa vår,
strax före löfsprickningen, verkställa ny be-
sprutning. J. E-n.

Äppelmögel, Monilia fructigena. Se Frukt-
mögel.

Äppelnypon, bot. Se Kosa, sp. 839.

Äppelrost, Rostelia penicellata på äpple. Se
Kost, sp. 965.


Äppelrätter, kokk., äro af mycket varierande
beskaffenhet. Hufvudrollen spela därvid
efterrätterna, som ofta bestå af äppeltillredningar, ja
t. o. m. råa äpplen. Dessutom används denna
frukt med fördel till soppor, sallat (med ättika
och kryddor), sås, saft- och vinberedning. Den
allra enklaste anrättningen är att steka äpplena
framför brasan, fästa i trådar från en öfver
kakelugnsluckorna lagd eldgaffel; puttrande, pyrande,
knallande fägna de i synnerhet barnen och kunna
räknas till vinterns hemnöjen. Enkelt är äfven
att steka äpplen i ugn. F. ö. kunna äpplen
anrättas på mångfaldigt sätt. Man kan t. ex.
inbaka äpplen i smördeg eller med smidigare deg
forma äppelmunkar. Man kan tillreda
äppelkompott (se Kompott), äppelbeignets (se
Beignet. Suppl.) eller laga äppelcharlotte (en form
belägges invändigt med smörbestrukna brödskifvor,
fylles med äppelkompott och gräddas i ugn).
Smakliga äro i de flestas tycke äppelbakelser, om
de ej tillsättas med för mycket kryddor. Vispad
grädde, sylt och i vissa fall citron höra ihop med
äppelsmaken. Af äppelkaka, hvari ingår mjöl eller
vanligen stött bröd, finns det flera varieteter,
likaledes af äppelris och äppelrisoller, äppelpaj,
äppelmaränger
(se Maräng), äppelplättar och
äppelmos, ofta användt till fyllningar. Till soppa
lämpar sig frukten särdeles väl, skalad och skuren i
bitar. Af sönderkokta och passerade äpplen beredes
marmelad, af utkokt saft gelé. Som dryck är
äppelsaft, blandad med friskt vatten, synnerligen
läskande. Om äppelvinet cider se Fruktvin.


Äppelspinnmalen, zool. Se S p i n n m a l a r och
fig. 11 å pl. I till art. Trädgårdens ska-
deinsekter.

Äppelstekeln, zool. Se Sågsteklar.

Äppelsura järndroppar, med. farm. Se Järn-
medel.

Äppelsyra, kem., en af Scheele upptäckt orga-
nisk syra, som påvisats i omkr. 200 växtarter.
Den f ramställes lättast ur omogna rönnbär och
bildar lättlösliga, färglösa kristallgyttringar, af
skarpt sur smak. Till sin konstitution är den
oxibärnstenssyra, C2 H3 (OH) (C02 H)2, och kan
lätt reduceras till bärnstenssyra medelst jod-
väte. K. A. V-g.

Äppelträd (Äppleträd), bot. Se Apel,
P y r u s och Äpple.

Äppelträdsskorf, Venturia dendritica, bot. Se
Fruktskor f.

Äppelvecklaren, zool. Se Vecklarfjäri-
lar och fig. 10 å pl. I till art. Trädgår-
dens skadeinsekter.

Äppelviken, trädgårdsstad (se d. o.) i Bromma
församling, Stockholms stad, vid Mälaren, som
med Essingesundet skiljer Ä. från Stora Essingen
(se kartan Stockholm med omgifningar
D3 till art. Stockholm), började anläggas 1913
på delar af egendomarna Äppelviken och Alvik,
som Stockholms stad inköpte för 1,270,000 kr. och
som omfatta 75,05 har. Staden upplåter där –
liksom å det intill liggande, 1922 inköpta
Smedsslätten och Ulfsunda i samma församling samt å
Enskede, i Brännkyrka församling – på 60 år
mot tomträttsafgift tomter, som få bebyggas med
hufvudsakligen enfamiljshus och å hvilka
arrendatorn har förmånsrätt till nytt arrende. Om han
ej begagnar sig däraf eller för visst fall
öfverenskommelse ej kan träffas, inlöser staden de af
honom uppförda byggnaderna enligt värdering vid
dessas färdigblifvande (se vidare Tomträtt
och Tomträttskassa). Omkr. 300
byggnader äro f. n. (1922) uppförda, däri inbegripna ett
50-tal enfamiljsradhus (se fig. å sp. 1241–1242)
och ett 10-tal flerfamiljshus, resten enfamiljsvillor.
Värderingen å dessa byggnader uppgår till 7,8 mill.
kr. Ä. har ångslupsförbindelse med centrala delar
af Stockholm samt står genom elektrisk spårväg
(öfver Tranebergs bro) i förbindelse med
Stockholms öfriga spårvägsnät.
E. A-t.

Äppelväxter, bot., namn på underfamiljen Po-
moideæ af fam. Rosaceæ (se d. o.).

Äpplarö, bebodd ö i Ljusterö socken, Stockholms
län, omkr. 7 km. s. ö. om Ljusterö kyrka. Ön
är omkr. 2,4 km. i n. ö. och s. v., har en största
bredd af omkr. 500 m. samt är en omtyckt
tillflyktsort för semesterfirande stockholmare.
G. Brgrn.

Äpple, som symbol af herravälde. Se K i k s-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:04 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free