En liten oansenlig växt, en reduktion eller förenkling av den redan i sig själv så enkla Plantago-typen. Växten lever uteslutande vid insjöar på låga, långgrunda stränder vid själva vattenkanten, och plägar där på den ofta översvämmade jorden blolda små lågväxta mattor, blandad med små arter av tåg, säv och starr (Juncus, Scirpus och Carex) med blad av mycken likhet med strandprylens. Egendomligt nog träffas just på samma lokaler även några andra liksom strandprylen småväxta, mycket småblommiga och till blombyggnaden i något avseende reducerade fuktväxter av högre, tvåhjärtbladiga familjer, såsoom dyörten eller ävjebrodden (Limosella aquatica L., Scrophulariaceæ), knutarven (Centunculus minimus L., Primulaceæ), sylörten (Subularia aquatica L., Cruciferæ), fyrlingen (Tillæa aquatica L., Crassulaceæ).
Strandprylens blommor äro enkönade och sambyggare: en blomställning, fig. 2, består av en långskaftad hanblomma (fig. 3) och vid dess bas två honblommor (fig. 4) med flaskformigt hylle och långt, trådlikt stift och märke. Frukten är en liten tvärrunkig, mycket hård nöt, dold mellan bladbaserna; den kan därför blott efter bladens vissnande spridas genom böljslagen och med vattenfåglars tillhjälp. - Denna underliga lilla växt förekommer här och där i s. och mell. Sverige och i Norges s. kusttrakter, men mycket sällsynt i det övriga Skandinavien och Fnland. Blomningen sker under försommaren.
Tavl. 129. Fig. 1 stånd i naturlig storlek, 2 blomställning (se texten), 3 hanblomma (foderblad nedvikna, 1 / 2 ), 4 honblomma (ungefär 5/1), 5 nöt (12/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning