- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Märke Förra Nästa Index Innehållsförteckning

252. Märke, Sium latifolium L.

N. Vaspastinak. F. Sorsanputki ("andpipa").

Denna art är en av de mest högresta av vår floras örter och kan uppnå en höjd av 2-3 m. Den växer i vatten längs sjö- och åstränder och skiljer sig från de flesta av våra flockväxter genom stjälkbladens jämförelsevis enkla form; de äro nämligen endast parbladiga med hela, lansettlika eller avlånga småblad. Av annan form äro däremot rosettblden; de första, som leva fullt nedsänkta i vattnet, äro mångdubbelt parbladiga med trådsmala flikar (jfr undervattensbladen hos nr 131 Utricularia och nr 167 Ranunculus peltatus), och de följande äro åtminstone dubbelt parbladiga med smala, djupt och vasst inskurna småblad, som dock bliva både bredare och helare, ju mer de övergå till luftblad genom vattenståndets sjunkande fram på sommaren. Sium har delfrukterna ungefär cylindriska, icke plattade, men med starka, ribbformiga åsar, fig. 4, 5.

Umbelliferernas blomning är mycket rik och lysande, trots varje särskild blommas litenhet och oansenliga färg. Genom de täta småflockarna och deras hopande till en sammansatt flock gör den blommande växten stor effekt. Denna anordning av blommorna erinrar närmast om korgväxterna (se t. ex. nr 14 Achillea och nr 20 Senecio m. fl.). Liksom de yttersta blommorna i en blomkorg, kantblommorna, oftast bliva störst och särskilt förstora sitt hylle i korgens omkrets, likaså äro ofta de yttre blommorna i en småflock större än de övriga (jfr t. ex. hos Sium fig. 3 med småflockens omkrets (se t. ex. Myrrhis, nr 265). -- Hos några få umbelliferer, t. ex. Sium (se även tavl. 258), äro foderbladen tämligen stora och tydiga. Eljest pläga dessa blad hos våra flockväxter förkrympa eller försvinna, liksom fallet är hos många korgväxter.

Tavl. 252, fig. 2, 3, och motsvarande bilder på de följande tavlorna framställa det vanliga förloppet av flockväxternas blomning. De fem ståndarna räta ut sig från sitt inrullade knoppläge, den ene efter den andre, och avmjöla sig, varpå de böja sig utåt och ned under kronbladen, nu först utväxa märkena till full mottaglighet för en annan blommas ståndarmjöl. Blomman är således starkt proterandrisk, självpollinering är förhindrad, och korsbefruktning hör till regeln.

Sium latifolium anses vara giftig, vilket åtminstone med säkerhet gäller om roten. Örtståndet smakar beskt och skarpt och liktar hartsaktigt. Arten finnes blott i Göta- och Svealand och dessutom vid Finlands s.-ö. gräns.

Tavl. 252. Fig. 1 växtens topp i blom och ett av de mellersta stjälkbladen, 2 blomma från mitten av en småflock (10/1), 3 d:o från kanten av densamma (7/1), 4 klyvfrukt, sedd från fogen (8/1), 5 delfrukt i tvärsnitt (10/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:04:49 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free