- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
17

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ale
Albino 17
’>
Albmot, albmom, albmojim, p. n. aqva
impleri, blioe fnldt, tøbeå fulb af SSanb;
vanas albmoi dievva cacin, SSaaben lob
fulb af SSanb.
Albmotet, y. fad. [albmot’ . /N(, ’,/ ali
qvid aqva impleatur, bringe til at
meb SSanb, labe lote fulb af 3knb; gåcai
ravda ala ja albmoti vadnasa, han falbt
paa "Xuvcn i\\ braatc SSaaben til at fijlbeå.
Albmugassi, adv. åtte tilhobc.
Ald, aldas, aldasga, pron. defed. ejus, bano,
Ix’nvcv, do toenbeå, barn, l’cndc,
Alda, adv. dial.) prope, nær ’= lakka);
aldela, ncermere ben til; aldemus, nærmeft.
Aldagas, -gåsa, s. fulgur, Spnilb; alda
gasaid gaska, bet Inner.
Aldagastet, v. n. fulminare, inne,
Aldalje, postp, TI. prope, ju<cta, nær [jen til.
Aldam, aldad, aldes etc. pron. reflex. a
et, a te, a se, af, i. fva mig, big, barn,
licntio fei» xonc]t meb foranfat jes] hæjok
læk nieidda-manak jes aldesek ja farga
hærdotuvvek, iuaao ovo lUaoborn i fig fetø
og snart blioe dc forfagte; im raske dam
aldam erit javkkadet, [eg nænner iffo at
fjævno ben fra mig; lækgo gullam dam
daihe sarnokgo jes aldad’? bar bu Hort
bet eUer taler bu af big fclv musl aldam
læ girje, joa bar felt) in Boa sust aldes
jærrat, sporac barn fefo; gonagasasi aldes
lami dam 0550m, \i(\ bay faaot bot af
bongen feh>.
Aldamasast, adv. 11. proxime, ncenneft.
Aldas, alddas, s. (ala) corium supernum cal
rei. Dt>erlæber paa Sfo.
Aldastattet, v. fad. (aldastet). ! labe fætte
Doerlæber paa Slo. ’2 va’rc muligt at
aiorc bette.
Aldastet, v. insir. (aldas) corium calcei su
pernum renovare, fætte Doerlceber paa Sfo,
Aldda 1. aldt, s. li = alddo.
Alddanaddet, v. fr. >>, (alddanet) fomme
nærmere og nærmer, cl, nærme fig (omflere).
Alddanästet, v. dim. Sv. (alddanet) fowme
lidt mrrmcrc
Alddanet, r. n. (alda) ». appropinqyare,
tonnnc nærmere, nærme fig; > bale ald
danet, han er itte iftand til at tommc nær
mere (= låkkanet).
Alddat, aldam, v. n. (alda) = alddanet.
Alddo, aldo, s. adulta cerva rangiß r’nw.
qvotannis faetum edens, fuldvorcn ©imle
etter Hunrcn, forn faar Kalo hvcrt Aar ;
miesse-alddo, brægtig 3Renfo.
Alddodagas, -gaca, s. dim. (alddodak’
©finb as en liben SWenfimle.
Alddodak, -daga, s. péllis cervai
fangiferinae, Sfinb af cn SRenfunle.
Alde [. ald 1. nalde, postp. [Locat. ahr
I in, paa ædnam alde, paa ’2
stijur. ooer; jabmem he juo su aide,
3)øben et atterebe ooer dam ; dam olbmast
læ valdde suddogasai aide, ben 3Ranb
dar 3Ragt oocr §olf. 3 :; noaCte
guoimes aide ent valddet, tage Serben
af i’in üßcefte; bævde alde eril valddet,
tage af Sorbet. 4. /. de, iia; go oiæra
alde boadam, naar jeg tommer fra Søen;
vare alde niegjat, ftige neb fva Reibet.
5) ad, oi>"tL oeb; apides, jirmides alde læt,
Deere oeb fine Broefter, fine Sanfer. 6
om; hadde alde sittujuwut, blir o fovliat
ein Prisen, 7 pro, ror, i Énlebning af,
stuora rokkus ani am aide ja morrasa,
bau bab meget og liaubc nor Dmforg for
mig,
Aldekes, s. Sy. = aldagas.
Aldemus, -mu£a, s. R (alda- /
ul/’/’ homines, nærmefte, 9Rcefie.
Aldes, alda, s. Sv. gratiat. Safftgelfe.
Aldestet, . a. Sv. gratias latte.
Aldna, alna, s. gingiva, Xanbgar üben sTæn
ber vaa Born og ©amle), ©omme; boares
olmus alnaiguim mofleda, ot gammelt 3Ken=
ncffo mumler meb ©ommerne.
Aldoh, s. Sv. fludus, unda major, ftor
SOølge, 3Sot)e.
Aldsesam, aldsesad, aldsesis etc, pron
Aldsim, aldsid, aldsis etc, pron. reflea
aldsesam.
Ale, adv. s< mpt r} altib = alo.
Ale, allus 1. ällus etc, v.auxil.neg
nisi imperat.) noli, ne, negtenbe
oerbum Jun i Impcrat,’ iSe Du, dan. dun,
bet etc; ale nuff daga! ai 0 r itfo faalebeS!
Ale vuölge! rei§ itte! ale vuost! oentlibt!
allet nuN manaidam! iffe saa mine Born’
allusek dak muo dubmijeku! itfo donnnc
biåfe mig!
Aledästet, r. dim. (aledet) gjøre libt doicrc,
opboio lidt,
Aledatte, adj. (aledattet) forn fan oplioioo,
forn er oærb at opdoic,
Aledattet, v. fad. aledet’. V labe opljoie.
T [abe fig opboie, funne gjorcs boiovo.
Aledet, v. a. altiorem facere, attol
lere, gjøre doicrc, forførte, oplioie, da’oc Jfr.
bajedet), jesrakisvuoda ja gadasvuoda
bagjel aleduwum, opdoici ooer ©genfjcer=
lig|eb og 3Ri§unbelfe; gutte jes jecas aled,
galgga vuöleduvvut, Don, forn opdoicr fig
fei», stal fornebreS.
Aledubme, -dume, s. Vi //’, pass. (aledet)
reflex. mihimet, tibi etc., for mig, big, fig
etc. fcio.
CplioidK.
Aleh 1. aloh, s. plur. Sv. deserta, jZ)bemarf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free