- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
284

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hai 284 Haksi
Haiha-hai 1. hai-hai! interj, Raab til Neuen
forat standse eller stoppe den,
Haikan, adj. (linket.) som raaber Hai!
Haikara, s Sy. ardea (avis genus), Heire.
Haikas, haikkasa, s. (haikket) Raubet: haiha
hai; dagai oalle haikkasid.raabte megethai.
Haikaset, v. tard. (haikket) i Mag raabe
haiha-hai!
Haikat 1. kalket, adv. Sy. admodum, valde,
hpilig, scerdeles.
Haikes, s. Sv. odor ingratus, slet Lugt.
Haiketet, v. n, (haikket) én Gang raabe
haiha-hai.
Haikkalet, v, n. prosüire, avolare, springe
afsted.
Haikket, haikam, v. n. clamorem edere:
haiha-hai, raabe haiha-hai.
Haikka, haika, s. 1) quercus, Eg. 2) betula
magna et_ vetus, stort og gammelt Birketrce.
Hairro, adj. — halljo.
Haisedet, v. n. = havsidet.
Haistet, v. ,5. Sv. vociferari, clamare, raabe,
ffrige.
Haistet, v. a. odorari, olfacere, lugte til ei.
paa noget.
Haisso, haiso, s. odor, Lugt; haisso-rasek,
Lugtegrces. vellugtende Grces.
Haisso, kaia«, s. claustri liamiis margini
comeniens, Hage i Laas, ber gaar ind i
Karmen.
Hai-suoinek, s. plur. — haisso-rasek.
Haites, haittas, adj. calidus, beb.
Hajag, adj. (fun i Samm.) (hagja) odorus,
lugtenbe; njalgga-hajag, vellugtende.
Hajedattet, v. /a,?/, (da«» foraarsage, afsted
komme Lugt.
Hajelassi 1. hajelas, adv. promiseue, uor=
dentligt.
Hajidet, v. n. (hagja) odorem edere, lugte,
give Lugt fra fig (— havsidet). -aastet,
v. dem. id.
Hajosuttet, v. fact. 1) adsprede. 2) forstyrre
(= hagjosuttet).
Hajotet, v. a. dispergere, perturbare, ad
sprede, forstyrre: jurddagid h. adsprede Tan
kerne; ale hajot nmo! forstyr mig ikke!
Hajotæbme, -tærne, 5. verb. (kartet) For
styrrelse.
Hajotægje, adj. (hajotet) forstyrrende, ad
spredende.
Nake», adj. (obsol.) cupidus, begjcrrlig, kjcer
efter.
Haka, haga, s. (dial.) hortus, Have: bodet-h.
Poteteshave.
Haka, s. tormentum bellicum majus, Kanon.
Hakka, haga, s. (dial.) Sebastes norveqicus,
Iler, Wdsisk.
Hakkahet, v. n. = hakket.
Hakkalas, adj. (hakkat) flink til at skaffe
Ting lilueie.
Hakkalasvuotta -vuoda, s. (hakkat) Flink
hed til at skaffe Ting tilveie.
Hakkalet, v. subit. (hakkat) i Hast skaffe til
veie, forskaffe.
Hakkamus, -musa, 5. (hakkat) noget, som
skal ffaffes tilveie, forskaffes.
Hakkasattet, v.fact. bringe
til at fibbe fast, fæfte.
Hakkaset, v. transl. (dial) haerere in aliqua
re, fibbe fast, fastne (Kugle i BMse).
Hakkat, hagam, v. a. parare, comparare,
afferre, skaffe, forffaffe; lifcik nuft buörre
åtte hagasik migjidi girjid, oær saa god
at skaffe os Bpger; h. aldsesis dalkkasid,
forskaffe sig Medicin.
Hakkel, adj. vedf. -li», = hakkalas.
Hakket, hakkam, v. n. 1) de lagopo canente:
hak, hak, sige: hak, hak (om Rypen). 2)
suspiria dupere, udstsde angstfuld Suf el.
Stonning, higste.
Hakketet, v. n. Sy. queri, klage over noget.
Häkko, hägo, s. 1) desiderium, cupido, Lyst,
begjær (= akko); hägost læt maidege
dakkat, have Lyst til at gjøre noget; must
læ Kaliko vuölgget, jeg har Lyst at reise;
must læ borram-häkko, jeg har Madlyst:
niiella-häkkoi 1. äkkoi borrat, spise af
Hjertens Lyst. 2) i ©ammenfætning med
vuöste: rebellio, Opscetstghed, Dprør, Mod
stand; vuöste-hägo dakkat, gjøre Modstand,
Dprør.
Hakko, s. Sv. cos major, en ftørre Bryne
sten for Mer.
Haksa, havsa, s. (hakset) stercus, quod
überibus tarandi illmitur, ut vitulus a
lade depellatur, bløb Skarn, som fmøre§
paa Meneng Duer, for at Kalven ei skal die.
Haksadet 1. -het, v. instr. (haksa) bestryge
Renens Iver med Skarn.
Haksaladdat, -ladam, v. cont. (haksedet)
holde paa at træffe Veir, snuse forat faa
Lugt af noget.
Haksamus, -musa, s. (hakset) noget at
lugte paa.
Hakse 1. hausa, s. Hr. navigium, Fartoi.
Hakse, havse, s. odor, Sugt.
Haksel, adj. vedf, -kselis, (hakset) som har
fin Ncese, skarp Lugt.
Nabelet, v. a. (hakset) söge at faa Lugt ved
at snuse.
Hakselvuotta, -vuoda, s. (haksel) skarp Lugte
fanb§.
Hakset 1. hafset, havsam 1. haksam, v. a.
odorari, olfacere, lugte, veire: go hærgge
haksa boccuid, de vigga dokko, naar
Kjprerenen lugter Rensdyr, ba vil den did.
Haksidet, v. n, (dial.) — havsidet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free