- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
440

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mokke. 440 Molsa.
hun bobe_i Barselseng! matkemokkest gul
lim ja oidnim dam, paa Reifen I;ørte og
faa jeg det: godde-bivddem-mokkest, paa
Vildrenjagt,
Mokke, s. = mukke.
sokkel-, s. (dial.) = mukke.
Mokkerdet, r. n. (dial.) = moggérdet
Mokkestet, v. n. Sv. = mokkastet.
Mokketallat, -talara, v. fr. = mokkatallat.
Mokketæbme, -tærne, adj. vedf. -tes,
(mokke) som ingen Vugt ’eller Krog har’
som intet Mrinde, Huerv har: im roakkad
du stoppoi mannet mokketæbme, jeg
»orer ikke at gaa ind i din Stue uden
Mrinde. -tesvuotta, 5. id.
Mokkotallat 1. -taddat, v. fr. = mokka
tallat
Mokset, v. n. Sy. consilii viriumque copia
abundare in negotii) aliquo perficiendo,
ikke blive raadlos, klare fig godt i sine For
retmnger el, Øjoremaal, ikke give fig, for
man naar frem,
Mokta, movta, s. libertas, animus intrepi
dus, Fnmodighed, Freidighed, altid at va’re
ved godt Mod, Uforknythcd.
Moktege, adv. = moftege.
Mola, adv. (mollat) praeter, forbi: soai ma
naiga mola su mæddel, de gik Feil af ham.
Moladet, v. recipr. improviso inter se prae
terire, omgaa, omfare hinanden, gaa forbi hin^
anden (fkjont man vil tra?ffes, jfr. garvvet).
Molas, adj. som let smuldres (= smierro).
Moldde, molde, s. colluvies (de rebus in
coquendo commixtis), Spjerre, Subbe (om
noget, som er fogt i Smuler).
Molzaröet, v. n, = molggat.
M01Z35, adj. (fun eneft.) obscurus, ugrei, roret,
ulydelig; molgas læ sardnot, han er røret
i fin Tale. -Jaset, adv. id. -gasvuotta,
5. id.
I>lolzza, molga,.s. confusio, perturbatio, Ugrei
hed, Rore: molgaid muittalet, fortolle noget
røret (jfr. moivve, hoavrre).
molgam, v. v. confuse narrare,
rore, fortolle roret (ikke kunne klare Ind- I
holdet, jfr, mo3ardet).
Molgetem, 5. H’. (molgetet) dictum, effatum,
Udsagn.
Molgetet, v. n. Sv. unum alterum ve verbum
eloqui, tale, ytre et og andet Ord.
Molggot, v. n. = mulggot.
Moljadet, v. mom, (molljot) én Gang flåa
eller skvcette Vand op med Halen (om giß)
Motztet, v. n. = molljot.
folketet, v. n. Sy. = molgetel
Molkkai, adj. Sy. = moalkkai.
Molkke, s. Sy. =- moalkke. ]
Molkkit, v. a. (moalkke) curvare, /ledere. 1
boie.
: Molkkot, v. n. Sv. = moalkkot
i Molkkudet, v. a. = ljodet.
: Molkon, molkkon, s. (moalkke) qui falla
ciis in sermone utitur, non ingenue lo
quitur, En, som Bruger Krogveie, som ikke
taler rent üb.
Molladet, v. fad. (mollat) bringe til at gaa
forbi hmanden, til at omgaa Hinanden
Mollanakkés, -nakkas, adj. (mollenet) =
moalaskas.
Mollanattet, v. fad. (moallo) in frustüla
commmnere, smuldre, knuse i Smaastykker,
Mollanet, v. n. frustiUatim comminui, smul
bres, blive til Smuler,
jollar, s. (moallo) En, som fmulbrer alttng op,
Mollat, molam, ». «. praeterIre, gaa forbi,
omgaaes, gaa forbi hverandre: soai molaiga
su mæddel, be gif forbi ham,
Unstet, r. ;?. &;. teri, slides,
| Mollidet, ». cont. (mollit) i Mag siuuldre
Mollijakkés, -jakkas, tts// (mollit) som er
ttlbotehg til at smuldre op Tina, -jakkes
; vuotta, s. id.
| Mollit, r. a. = mollanattet.
Molljaset, v. n. in cdtum emicare (de aqua
ex caudapiscis) sprude op, ffoætte i Metret
(om Vand af Fiftens Hale).
Molljertet, f. a, Sy. articulathn dissecare,
fønberlemme efter Lederne.
Molljot, v. n. 1) = mulggot. 2) aquam
m altum ejicere (de cauda pißeium), slåa
eller fToætte Vand op med Halen (om Fisk).
Molljot, v. reflex. Sy. maadis retium se
expedire, komme lös, flippe los af Masterne
t Garnet (jfr. moggérdet).
Mollo, s. (dicd.) ahenum ex aurichdlco fac
tum. Messingkjedel til at koge i.
Mollodes, adj. Sy. dupUx, dobbel,
Mollot, adv. Sy. decussatim, korsvis! im»!!,.,
keti, med foldede ."pænber (jfr. murtalas).
Mollotet, v. a. Sy. 1) cmjungere, duplicare,
fammenfolbe, Icegge dobbelt, 2) — moladet.
Molodoi, adj. R. juvenis, ung.
Molsa, molssaga, s. (molssot) midatio, vestis
ad mtdandum, Skifte, Ombytte! molsa
biktasak, Ombytte-Klcrder! molsan valddef
mieldes, tage med sig til Ombytte.- molsa
gabmagak, Sko til Ombytte,
Molsastak, -staga, s. = molsa.
Molsastet, r. a. = molssot.
Molsasubme, -sume, s. (molsasuvvat) mida
tio, Dmffiftelfe, Ombytten- su lutte i læk
molsasume suoivan, hos ham er ikke ©fnqoe
of Omskiftelfe.
Mplsasuttet, v. fad. = molssot.
Molsasuvvat, -suvam, v. subj. mutari. 0!»
stiftcs, ombyttes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free