321 (Ord och Bild / Tjugusjunde årgången. 1918)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hostrup. Ett hundraårsminne. Av Karl Warburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOSTRUP

Romantik och realism — det var just
de två poler mellan vilka den Hostrupska
dikten pendlade. Han hade själv under
sitt porträtt skrivit en härpå syftande
fyrarading:

Fremad og opad gaaer vor Vej,

Dog skjöndt vi hige mod det Fjerne,

Blomster paa Jorden glemme vi ej

Over Himlens vinkende Stjerne.

På sin sjuttioårsdag — år 1888 —
mottog han hyllningar från olika håll.
Men han var då starkt nedbruten till
hälsan och halvblind. Fyra år senare
den 21 november 1892 hade han slutat
sin vackra, innehållsrika levnad,
kvarlämnande minnet av en man, som enligt
det gamla romarordet var stark i sak
men blid i sätt.

Den kungliga danska teatern ägnade
honom två minnesfester. Vid den första
uppfördes hans mest berömda
ungdomsverk »Gjenboerne», och högermannen,den
gamle kamraten och motståndaren Ploug
hade skrivit prologen. Vid den andra
gavs hans sista komedi »Under Snefog»,
vartill vänstermannen, den i sin
äkt-danska komik med honom befryndade
Schandorph, författat en epilog. I den
senare hette det:

Saalænge der i Danmark findes Unge,
saalænge Sproget lever paa vor Tunge,
saalænge tyst vi lytte hver en Gang
den danske Tale smelter hen i Sang,
vil gjennem denne Sal vor Latter runge,
naar Hostrups danske Stykker bæres frem,

og vi vil föle: Vi er i vort Hjem.

Även i Sverige är Hostrup känd och
avhållen, åtminstone av ett äldre släktled.
Av hans arbeten hava en del uppförts

i svensk översättning å våra teatrar.
Sålunda i huvudstaden »Eventyr paa
Fodreise» (1851 — 58); »Soldaterlöjer» i
två olika tolkningar 1852—59 ett
femtiotal ganger; »En Spurv i Tranedands»
1852—54, likaledes i två översättningar,
»Den tredje» 1856—60, »En Nat bland
Fjeldene» 1858 samt »Eva» 1881. Även
i landsorten och i Helsingfors ha hans
stycken stått på spellistan.

»Gjenboerne» har märkligt nog icke
givits på svenska i Stockholm mer än
en enda gång i november 1852, då
We-selius’ sällskap uppförde stycket under
namn av »Lyckans galoscher» å teatern
i Davidsons paviljong vid Drottninggatan.
Det synes då ha gått spårlöst förbi.
Men det har liksom andra Hostrups
arbeten varit en favoritpjäs vid de lyckade
besök som danska trupper gjort här —
exempelvis under 1870 och 80-talen de
Cettiska och Rasmussenska sällskapen,
liksom senare vid den danska kungliga
teaterns gästspel i Stockholm 1904. Nu
senast har Gjenboerne med stor
framgång spelats delvis i svensk översättning
i Göteborg, likvisst med en dansk, d:r
Karl Mantzius, i Buddinges och
Ahasverus’ roller.

Det egenartade danska folklynnet
med dess humor, dess innerlighet, dess
hemtrevnad, dess förening av mild
idealitet och realism äger få bättre
representanter än Hostrup. För den som
vill lära känna detta folklynne från
1840-talet och fram mot seklets slut är han
på sitt område en vägvisare lika väl
som Köbke och Marstrand, P. C.
Skovgaard och Exner inom deras. Och i
mångt och mycket är han Holbergs
arvtagare.

21—Ord och Bild, 27 :c dr g.

321

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 13:56:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ordochbild/1918/0353.html

		Ord och Bild / Tjugusjunde årgången. 1918 / 321 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|