Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 / 101 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om danskonst och annat från Bali. Av Tyra Kleen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Korang adjar.»

man önskar kärleksäventyr, då knyter
han sin turban på detta speciella vis.
Sedan är det balineserdamernas sak att
göra avancerna. Denna
turbanknytning heter »korang adjar», vilket
betyder »oförskämt». Att ha den på
en tavla var inte anständigt. Jag
anmärkte, att han gick ju ogenerat
omkring därmed på ett i ögonen fallande
sätt. Ja, det gjorde ingenting, det
behövde ingen låtsa om, som det inte
angick, men att göra tavla därav vore
högst opassande. Jag talade om, att
jag en gång förut gjort en liten skiss
av honom därmed, utan att han visste
om det; sedan fick han ingen ro till
sin själ förrän jag letat fram den och
ändrat den (d. v. s. låtsats ändra den).

Har man så blivit vän med
balineserna och har man utbytt ömsesidig
förståelse för varandras konst, sen är
man hedersgäst vid alla »slamatans»,
infödingsfester, där dansare och
danserskor uppträda. Sådana tillfällen äro
t. ex. tempelfester och likbränningar,
vilka senare äro glädjefester. De
avlidnas själar skola ha så livat som
möjligt vid sitt intåg i himmelriket och få
inte känna sig ensamna och bortkomna
vid dessa tillfällen. Bland andra bruk
förekomma då strider kring liket mot
osynliga demoner, som vilja bemäktiga
sig detsamma. Vid dessa imaginära
slagsmål i luften skrika och skratta de
(d. v. s. de levande balineserna), rasa
och rycka upp hela träd med rötterna.
Många andra seder, oseder och bruk
att här förtiga.

Vidare uppträda danserskor vid
familjehögtidligheter i finare hus, såsom
bröllop och tandfilningsfester. Vad är
det sista? Jo, när en son i en förnäm
familj blir vuxen, skola hans tänder
filas av och svärtas, och det är en stor
tilldragelse i hans liv. Den högre
societeten begagnar nämligen korta, svarta
tänder, ty man kan väl inte heller gå
omkring med precis likadana tänder som
kreti och pleti. En så billig skönhet
som bländvita tänder i ett (ständigt
skrattande) brunt ansikte, det föraktar
en balines med självaktning. Kanske
göra sig också svartlackerade tänder
bättre som färgeffekt mot det eldröda
sirih-tuggandet.

En mera sällsynt anledning hade en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>