- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
262

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Emerson, en representativ amerikan. Av Charles Wharton Stork. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Charles W har ton Stork

en spegel skall utföra vare sig
svärdets eller plogens arbete. Emerson är
väsentligen en spegel, som visar oss
hurudana människor vi äro, ställer
framför oss sanningen i vårt inre liv. Hans
budskap är dock icke begränsat till de
kultiverade; han talar till de tänkande
och allvarliga inom alla klasser, sä som
var fallet med farmaren, åt vilken han
hade lånat ett exemplar av Platon och
som återlämnade det sägande: »Den där
karlen tycks ha en hel del av mina idéer.»
Emerson uppskattas snarare av den
individualistiske än av den socialt sinnade,
mera av den tänkande än av den
kännande människan. Man har sagt att han
uppmuntrar intellektuellt snobberi och
excentricitet, men detta kan endast bero
på missförstånd. Själv intar han en normal
mans hållning gent emot sin nästa, full
av vänlighet, försynthet och ödmjukhet.

Den slutgiltiga invändningen mot
Emerson är att han är osjälvständig, att
han blott och bart är en kombination av
Platon och Paulus, »en grekisk yankee»,
som man har definierat honom. Även
om denna anklagelse vore sann, behöver
den icke förringa hans storhet. Såsom
vi ha angivit är hans härstamning
betydligt mera sammansatt. Men i vilket
fall som helst kan sanningssökaren icke
hoppas att på något verkligt
genomgripande sätt ändra gångna tiders
upptäckter. Allt vad han kan göra är att
bekräfta grundsanningarna på ett sådant
sätt att han bekämpar de specifika
villfarelserna för det tidevarv i vilket han
lever. Detta är just vad Emerson gjort
beträffande den materialism som
knappast är mera utmärkande för Amerika
än för hela västerlandet. Det är den
personliga intensiteten i sin filosofi han
har att tacka för sitt rykte.

Vari består denna intensitet? Vi
komma här till själva hjärtpunkten i vårt
ämne, den stil som är mannen. Emer-

son själv ger oss nyckeln, då han
förfäktar att de två stora dygderna äro
uppriktighet och hänförelse. Han
följer sina egna föreskrifter först genom
att så tala till vårt andliga jag att vi
tvingas vara ärliga mot honom och mot
oss själva, och vidare genom att i sin
stämma inlägga en andlig lidelse som är
nära nog oemotståndlig. Med förakt för
alla retoriska hjälpmedel, ja till och med
för logiken låter han sanningen tala direkt
genom sin karaktär. Ty sanningen,
anser han, är icke en logikens, utan
övertygelsens sak. Hans egen övertygelse
förmedlas till oss i skarpa, klara strålar,
som egga oss likt en andlig sporre. Och
dock finns det också i Emersons metod
ett förtroende till människan, som kan
bli godmodigt, ja till och med skämtsamt.

Men låt oss närmare ingå på
egenskaperna i Emersons stil. Han är för
det första en mästare i epigrammet; han
har skrivit den mest koncisa och lättast
citerbara engelska efter Bacon. Han
kläder av språket ali bestickande
grannlåt, ali sinnlig skönhet, alla lättvunna
ordeffekter, och därigenom får läsaren
ett starkt intryck av hans fruktansvärda
moraliska allvar och kraft. Han har en
örnlik flykt i sin åskådning och en ädel
upphöjdhet i tonfallet, som svarar
däremot. Emerson äger också en fantasiens
livlighet helt olik den man skulle vänta
hos en epigrammatiker, och den tager
gestalt i jämförelser av slående
omedelbarhet och träffsäkerhet. Vi ha givit
många exempel härpå i föregående citat.
Här är ett annat, lika fyndigt som
övertygande: »Om du lägger en kedja kring
halsen på en slav, skall den andra ändan
av kedjan fastna kring din egen». Genom
denna naturliga lätthet för belysande
liknelser visar Emerson oss intuitionens
företräde framför logiken. »Heroismen
känner och resonnerar aldrig, därför har
den alltid rätt». Det finns ett etiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free