Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Burgteatern i Wien. II. 1848—1922. Av Maja Loehr. Översättning från författarinnans manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B u r g teatern i W i e 11
Kilophot,
Foyern i nya Burgteatern med skådespelareporträttgalleriet.
tyska naturalismen; som medredaktör för
den stora tyska Ibsenupplagan stod han
i första ledet bland de moderna tyska
litterära personligheterna. Av sädana
premisser skulle man väl snarast ha
slutit att hans repertoarval alltför
mycket skulle gynna naturalisterna; i sitt tal
vid tillträdandet ställde han själv i utsikt
att klassikerna särskilt skulle omhuldas.
Intetdera av detta inträffade. Den
nyvunna Ibsenrepertoaren utökades
visserligen med tre nya verk, men den krympte
trots detta tillsamman bäde vad angår
antalet uppförda pjeser och antalet
uppföranden, samma öde drabbade
Shakespeare, Goethe och Schiller.
Österrikarna, såväl Grillparzer och Anzengruber
som de mera högtsträvande moderna
författarna, blevo systematiskt
försummade. Schnitzler vände sig harmsen till
Berlin. I stället öppnade Schleuther
Burgteaterns portar för litteratörer som
Auernheimer och Hans Müller. En
premiärskandal med anledning av ett
Müllerskt verk, varvid publikens sedan
åratal samlade missnöje tog sig ett
uppriktigt om än föga älskvärt uttryck,
blev också Schleuthers fall. Som en
av hans få förtjänster måste framhållas
att han omplanterade Österrikes störste
samtida dramatiker Karl schönherr,
vars stjärna just uppgått på
teaterhimmelen, från förstadsteatern till Burgteatern,
den plats som tillkom honom. Vad han
kunnat uträtta, om icke från början en
förlamande olust vilat över hans
direktörsverksamhet, visade t. ex. hans
inscenering av »Gengangere», som under hans
regi och oförlikneligt spelad av Kainz
och fru Bleibtreu i huvudrollerna gjorde
en gripande verkan. Därmed är också
det namn nämnt, som under Schleuthers
chefstid förkroppsligade den
konstnärliga upplevelsen på Burgteatern: kainz,
engagerad redan av Burckhard, men först
1899 medlem av Burgteatern, blev för
Wien under det årtionde han tillhörde
teatern inkarnationen av alla ynglinga-
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
