Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Bland amerikaner, berber och judar. Av Frans G. Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland amerikaner, berber och judar
Av Frans G. Bengtsson
ffi /P R ■ VILHJALMUR
STE-V- \[{ FANSSON> den berömde
ark-r ] X \ tiske forskaren, är icke
alle-K^S ’ nast upptäckare av de blonda
eskimåerna utan också uppfinnare av ett
sinnrikt försvar för tråkiga
resebeskrivningar. »Ett reseäventyr», förklarar han på
ett ställe i början på Mitt liv bland
eskimåerna, »är ett tecken på inkompentens.
Endast en journalist opponerar mot
påståendet: Lycklig den upptäcktsexpedition,
vars beskrivning är enformig. Det blir den,
om allt skötes väl, om icke några misstag
eller felaktiga beräkningar förekomma och
då allt går som man förutsett o. s. v.
Eftersom jag gillar denna princip, känner
jag mig nästan en smula generad att
berätta om alla äventyr jag genomlevat,
emedan dessa återfalla antingen på de
följeslagare jag utvalt eller på mig själv. Dr.
Anderson och jag sökte alltid minnas de
båda ordspråken: ’Det är bättre att vara
försiktig än ledsen’ — (så har
översättningen; sista ordet bör väl vara
’ångerköpt’; originalet har förmodligen: better
safe than sorry e. d.) — och: ’Är man i
Rom, måste man göra som romarna’. Vi
lyckades därigenom företaga en fem års
ganska äventyrslös expedition och uppnå
de resultat vi föresatt oss.»
Som man ser vacklar Mr. Stefansson i
någon mån i fråga om hur pass
fullständigt han själv kan ha lyckats förverkliga
sitt ideal; han har ett ögonblick en oroande
känsla av att han i sin berättelse kanske
inte alltid verkar tillräckligt kompakt
ledsam för att framstå som den perfekte
resenären, den allting förutberäknande logikern,
den strikt saklige insamlaren av
’vetenskapligt betydelsefulla björnskinn’. Och
det må vara sant att denna hans
misstanke inte helt saknar grund: allt
mänskligt har sina ofullkomligheter: ingen
strävan lyckas fullständigt förverkliga det
drömda idealet: här och där står även
Mr. Stefansson på vippen att bli intressant.
Dock inte oftare eller mera, än att man
alltid tillfullo är medveten om tillvaron
av hans princip. Denna princip själv
saknar inte intresse som ett exempel på
amerikaniserad mentalitet. Naturligtvis är den
så felaktig som möjligt. En resebeskrivning
kan vara enformig och onjutbar trots
överflöd på äventyr; å andra sidan kan en
resebeskrivning som saknar varje spår av
sensationella upplevelser likväl vara fylld
av intresse, åtminstone för oss europeer.
Ett klassiskt exempel på sistnämnda slag
erbjuder inom vår upptäcktslitteratur t. ex.
Dr. Hedins Tusen mil på okända vägar, —
en bok som visst inte saknar äventyr, men
där det allra mest intressanta avsnittet för
läsaren är det där färden utför Tarim
skildras; ingenting är där sensationellt,
ingenting alis händer överhuvudtaget: det
är bara en öken, en flod, en färja, några
båtkarlar och ett par hundvalpar; det borde
ha blivit lika enformigt som Mr.
Stefanssons polarfärder, men så är långt ifrån
fallet. Begreppen ’enformig’ och
’sensations-fylld’ äro inte kontradiktoriskt motsatta för
oss, men äro det sannolikt för
amerikanerna, för vilka varje slags skriven
framställning ter sig enbart som en dödande
tomhet, så snart den inte har filmkaraktär.
När därför denne polarforskare vid redi-
Vilhjalmur Stefansson: Mitt liv bland eskimåerna. Sthlm, Hugo Geber.
Ida B. Goodwin : Hennes Höghet av New York. Sthlm, p. A. Norstedt & Söner.
Anna Söderblom : Rh amerikabok. Sthlm, Svenska Diakonistyrelsens förlag.
Per Hallström : Våren till mötes. Sthlm, Albert Bonnier.
Fredrik Böök: Resa till Jerusalem. Sthlm, P. A. Norstedt & Söner.
629
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
