Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nathan Söderblom. Religionsforskaren och den ekumeniske kyrkofadern. Av Gustaf Aulén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nathan S ö d er b l o m
Interiör från Staby prästgård-
Arbetsrummet.
icke haft den betydelse den faktiskt ägt,
den skulle utan tvivel ha verkat mera
förvirrande än klargörande, om den icke
varit förbunden med och präglats av en
beundransvärd träffsäkerhet i fråga om allt
äkta religiöst, äkta kristet och äkta
evangeliskt. Den verkliga fördomsfriheten på
religionsforskningens område består i
konsten att känna igen det äkta, var det
än möter och i vilka dräkter det än är
klätt. Dessvärre består mycket, kanske det
mesta, av det som älskar att kalla sig
fördomsfrihet endast däri att man byter ut
en dogmatism mot en annan, en
dogmatism med’ positivt förtecken mot en med
negativt. Från all dylik dogmatism både av
det ena och det andra slaget var
Söderblom kemiskt fri. Han dömde icke efter
nakna former och formler, såsom all
ytlig dogmatism gör, utan trängde med ge-
nial säkerhet genom skalet in till det som
är sakens religiösa kärna. Därför ha hans
omdömen också ofta varit överraskande
för de många, som äro fångna i allehanda
schablonmässiga frågeställningar och som
genast ha sina partietiketter till hands.
Den teologiska situationen under
1800-talet kännetecknades huvudsakligen av
mer eller mindre skarpa brytningar
mellan å ena sidan en teologi av skolastisk
typ, närmast stammande från den s. k.
ortodoxien under 1600-talet, och å andra
sidan en teologi av s. a. s.
liberalt-huma-niserande typ, som hade sina rötter i
1700-talets upplysning och som närmare
utformats under inflytande av 1800-talets
idealistiska filosofi. Båda dessa arbetade, var
och en på sitt sätt, med’ en hel del
doktrinära förutsättningar. Båda omtolkade
kristendomen och läste, så gott sig göra
517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
