Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
Fot. Atelier Jager.
Bodil Ipsen.
Det vackraste och roligaste var Sture
Lager-walls bild av den trots sin brådmogenhet dock
trevlige pojken. Det var också synnerligen
angenämt att få återse som hans moder en
av de skådespelerskor, som vunnit så många
hjärtan och som med sin kvinnlighet och
älsklighet säkert också fått behålla många. Fru
Astri Torssell gästspelade, och det var en
glädje att se henne, hur sorgsen hon än var.
Hennes make i skådespelet Uno Henning hade
gjort sin sympatiska person nästan väl
motbjudande som den låt vara otrevlige Fernand
Lebarmécide.
Som lättsinnig förförisk ryska var Margit
Manstad oemotståndlig även för sådana som
voro fyra gånger äldre än Étienne. Pjäsen
hade inte den vanliga teaterschablonen. Man
hade hela tiden en känsla av att det var
verkliga människor, och den spelades så bra på
alla händer, att den tack vare detta och sina
egna förtjänster blev en av de mest roande
och givande av höstens teaternyheter.
Den stora danska skådespelerskan Bodil
Ipsen, beundrad som mycket betydande i Hol-
bergs- och Shakespearesroller men också en
modern comédienne av högsta kvalitet,
gästade under slutet av november och under
december Stockholm. Det var stor skada, att
hon ej blev på rätta sättet presenterad för
Stockholmspubliken, och synd var det också,
att hennes nyanserade, fina, diskreta spel ej
kom till sin rätt på den seen som — det har
också framhållits i pressen — genom sin
enorma storlek och genom salongens kolossala
mått ej kunde låta henne uppfattas. Hon
spelade nämligen på Konserthusteatern. Satt
man alldeles intill och hon höll sig på
samma sida av scenen, kunde man dock både
förstå henne och njuta av hennes eleganta
köpenhamnska och av den rika omväxling och
feminina charm, som utmärkte hennes spel.
Caprice var ett tämligen obetydligt ehuru
dock rätt lustigt stycke av den wienske
författaren S il-Vara, som under världskriget
var en uppskattad person i Stockholmslivet
och som skrev månget älskvärt ord om
Sverige i Wienpressen.
En wiensk advokat, Albert von Echardt—
Gösta Ekman, var ett erotiskt komplex —• nu
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
