- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
3

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Uppsala domkyrkas restaurering. Av Gerda Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uppsala domkyrkas restaurering

Domkyrkan före den zettervallska restaureringen.

av murar, som balanserade trycket från
vattentak och valv. Från de gotiska
strävbågarna, som taken skyddade mot
klimatets härjande inverkan, lät han tryckmurar
resa sig — även de en motsvarighet till
den förste franske arkitektens strävmurar,
av vilka två finnas kvar på koret.

Trots den utformning i tidens stil, som
Tessin gav sina tryckmurar återfick
domkyrkan genom hans restaurering mycket av
sin ursprungliga karaktär. Ett fristående
gotiskt strävsystem hade nämligen aldrig
avsetts av kyrkans franska upphovsman.

En ingående granskning av det
bildmaterial som finnes kvar av domkyrkan visar
oss att Tessins reparation mera blev en
stomme, en saneringsåtgärd än en
slutgiltig konstnärlig utformning.

Den nära till hands liggande lösningen
av restaureringsproblemet, som då och då
framförts, att återställa domen efter
uppmätningsritningar och fotografier från ti-

den före Zettervalls restaurering, måste
därför avskrivas efter studium av
monumentet och avbildningarna. Det är
endast de hårlemanska huvarna — denne
konstnärs enda del i exteriören — som
blevo fullbordade och de former i övrigt
man skulle kopiera äro dels ofullbordade,
dels sammansatta av en mängd relikt av
olika perioders verk, som tillsammans tack
vare tidens patina utgjorde en pittoresk
enhet, men som knappast kunna i detalj
efterbildas.

Ragnar Östberg har följt Tessin och
utgått från byggnadens egna konstruktiva
system, men han har också från första
stund hävdat att det ej fanns anledning
att å byggnadskroppen introducera någon
annan form, än den som Tessin valt. Tessin
fick aldrig tillfälle att i detalj utforma sin
exteriör. Det var hans byggmästare Hans
Buchegger som genomförde saneringen och
de skisser till strävmurarnas konturer,

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free