Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Zachris Topelius vid Runebergs sida. Av Yrjö Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yrjö Hirn
ett resonemang i något av de ämnen, som
den tiden mest upptogo den studerande
ungdomens sinnen. De två hade kommit
närmare varann än förr då de nu båda voro
medlemmar av den österbottniska
studentavdelningen. Efter ett nationsmöte i
februari 1834 hade Topelius t. o. m. i sin
dagbok med stolthet kunnat anteckna att
Runeberg »Finlands ära, akademiens
prydnad och österbottningarnas ljus» förklarat,
att den allmänna brorsskålen fick äga sin
giltighet även med avseende å
sextonåringens umgänge med sin forna lärare.
Det fanns numera frågor, sådana som de
om studenternas förhållande till
ordningsmakten, vilka i lika hög grad berörde den
30-årige universitetsläraren som hans
fjorton år yngre vän. Så var det även fallet
hösten 1834 då några disciplinsoroligheter
hade lett till en konflikt mellan rektor,
konsistorium och inspektor å ena sidan och
studenterna å den andra. När Topelius en
dag kommit med sitt latinska scriptum,
bad Runeberg honom sitta ned. »Och vi
resonerade», jag citerar dagboken, »om de
akademiska oroligheterna under dessa tider.
Därunder gick han längre in i saken och
utredde för mig karaktären av Lagen och
dess förhållande till individen.» Topelius
var lycklig över att, såsom han uttrycker
sig, »få höra den redbare, högsinnade
mannen» framlägga sina åsikter och när han
kommit hem upptecknade han, under
rubriken Lagen och individen, idéer av
Runeberg, allt vad hans lärare sagt honom.1
Jag vill icke påstå att det varit några
underbara eller djupt originella
skaldetankar, som genom denna annotation blivit
räddade från glömskan. Men det är
värdefullt i alla fall att kontentan av det
förtroliga eftermiddagssamtalet blivit
bevarad, så mycket mer som Runebergs
1 Ett fullständigt avtryck av Topelius’
uppteckning meddelas av Valfrid Vasenius,
Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. II, ss.
86—88.
yttranden rörde sig omkring ett problem,
som var brännande för honom själv under
alla perioder av hans utveckling, för att
alls icke tala om vad det betytt i
Finlands politiska historia. Och det är vidare
att märka att Idéer av Runeberg endast
var den första i en lång rad av
annotationer, genom vilka runebergska privata
eller offentliga uttalanden tack vare
Topelius ha kommit till vår kännedom.
Närmast i ordningen bland dessa
uppteckningar följer den yngre skaldens
redogörelse för Runebergs tal vid den fest,
med vilken studenterna i maj år 1837
hyllade honom före hans flyttning till
Borgå. Det är tack vare Topelius’
anno-tatorsnit vi veta, att Runeberg i sina
avskedsord sade sig alltid komma att i kärt
och tacksamt minne bevara det universitet
där han lärt sig skåda livet ljust och icke
mörkt, med vilket tillägg man på goda
skäl har ansett att han velat opponera sig
mot det pietistiska svartmålande av
tillvaron, som han kort därpå skulle komma
att angripa i Den gamle trädgårdsmästarens
brev. Och det är Topelius’ förtjänst att vi
kunna göra oss en så livfull föreställning
om den i runebergslitteraturen så ofta
omtalade hemfärden från festen, då
hedersgästen följdes till sin bostad av
sångarna — Topelius var med som andra tenor
— och då Runeberg, när man på bron
över Kajsaniemiviken hyllade honom med
avsjungande av hans egen, då så oändligt
populära Vid en källa, avbröt sångarna för
att med en optimistisk och harmonisk
korrigering avsvärja den ett grand
disharmoniska åskådning, som kommer till synes
i slutverserna:
O källa när blir leken all
När får din bölja ro?
Det är åtminstone för mig omöjligt att
höra denna dikt, när den vid någon av
våra nationella minnesdagar avsj unges med
Fredrik Ehrströms gamla 1830-tals melodi,
486
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
