Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gudskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gudskista
— 344 —
Gyllenduk
och andher ære nooch ther för wthan saa
redheboen tiil gudz tienisthe. Gust. 1 reg.
2: 96.
Gudskista, f. Kyrkokista. [Mnt.
godes-kiste, T. gotteskasten.] Gudzkistan j
Jerusalem offuermåtton rijk aff penningar war.
2 Macc. 3: 6.
Gudslasterlig, adj. Hädisk mot Gud.
[T. gotteslästerlich.] Gudzlasterlig
försmä-delse. P. J. Gothus Rel. art. 42.
Gudslån, n. Gröda, årsväxt, man
näppeligen (för vätans skull) skall komme thett
Gudtzlån j husze, som nu på jordenn ståår.
Thyselius Handl. 2:229 (1544).
Gudsman, m. Gudfruktig man, Guds
tjenare. En Gudz man kom til migh, och
han war til seende såsom en Gudz ängel.
Dorn. 13:6. then Gudz mannen Mose. Jos.
14:6. Dauid then Gudz mannen. 2 Krön.
8:14. alle begynte halla honom for en
gudz-man och settia troo til gudz ordh som han
förde. O. Petri 2 Post. 160 b.
Gudspenning, m. Handpenning, städja.
[Mnt. godespennink, T. gottespfennig.] Legde
jag szamme tiidh en dreng ... gaff jag i
Gudz-penning honom en halff öre. Jernkont. ann.
1845, s. 46 (1545). leyde jag en kone ...
gaff jag henne gudzpenninger en halff öre.
Ders.
Guldbogen, p. adj. Guldprydd,
guldbroderad. [Isl. gullbüinn.] idor beletes
gull-bogna klädher. L. Petri Jes. proph. 30: 22.
Guldfinger, n. Ringfinger. [T. [-gold-finger.]-] {+gold-
finger.]+} Comenius Tung. 262.
Guldlad, n. Med guld inväfdt
hufvud-band eller hårband. [Isl. gullhlaÖ.]
Som-ligha lärer hon silke att spinna, Och
som-ligha veffua guld ladh. Sv. forns. 1:861.
Guldskidare, m. Guldskedare. fly oss
en godh Gulskijdere szom retlige förfaren
är på konsthen. Gust. 1 reg. 9:317.
Gulnäbb, m. Eg. ung fogel, som ännu
är gul om näbben, bildl. oerfaren, ohyflad
yngling, ung glop, tölp. (Se Grimm Wört.
gelbschnabel. — Mången ung man, then som
ännu icke haffuer bortstiukit thet gula aff
näbben. Leuchowius 116.) Benämning på
den som vid universitetet ännu ej
undergått "deposition". Thet var i fordna tiden
... icke ovanligt att djeknar ordinerades
im-mediate till prester. Ty hvar icke någon
sträfvade efter att komma till ansenligare
ämbeten, reste han sällan till Academien.
I Rudbeckii tid begynte man något mer än
tillförne resa till Academien ifrån
gymnasium, åtminstone på en liten tid, att man
kunde blifva deponerad och således slippa
thet förhateliga Gulnäbbs och Bean namnet.
Man ser neml. huru prester, som varit vid
Academien, tå för tiden gärna förhofvo sig
öfver djekne-presterne och kallade them
Beaner och Gulnäbbar. Link. bibi. handl.
2:306. Jfr Bean.
Gummar, m. Gumse. [Isl. gumarr.},
Aries, wedhur, gummar. Var. rer. voc. P 6 a.
Gumse, Gummar. Schroderus Lex. 56.
Gummar är en snöpter gumse. Comenius
Tung. 182. Och thet skal wara itt. fåår som
ingen wanck haffuer, en gummar, och
åårs-gammal. 2 Mos. 12:5. göra Herranom itt
tackoffer aff små booscap, antingen gymmer
eller gummar. 3 Mos. 3: 6. sij, gumrana
springa på ... fåren. 1 Mos. 31:12. de späda
lamb, de unga, täcka gumrar, De gamla
tackor. Kolmodin Qv. sp. 2:15.
Gummi, ,m. bitter gummi. Lælius Res.
1:141. Bdellion, Thet är en gummi klar, som
sköldes up af vågor. Spegel Öpp. par. 35.
Gungsa, v. och f. Gunga. Comenius
Tung. index.
Gunst, f. 1. Erkänsla, dusör, afgift.
skole i aff sliik köpslaghen wetha oss ther
en gunst fore ... epter som skiell kan mett
fölgia. Fin. handl. 5:294 (1533). — 2.
Gynsamt, fördelaktigt utseende. Tijn hy, tijn
gunst förfalnar. Stjernhjelm Helsepris. —
3. Med gunst sagdt, med förlof. [T. mit
gunsten.] Lind Ord.
Gunstelig, adj. Gunstig. [Mnt. gunstlik.]
uj skole wara thorn gunsteliga och wethe
theris bestå. Gust. 1 reg. 6:238.
Gunsteliga, adv. Gunstigt, så tencker
iagh gunsteligha vppå idhor troheet. 2 Macc.
9:21. han skal sigh emoot idher
gunsteligha och wenligha hålla. 9: 27.
Gutår! Gått åhr, medh Habors skåål.
Messenius Signill 44. Good tåår,
Negla-gensas (Negligentias) skåål! Chronander
Surge B l b. God tår,... Gummans skål sku
vi nu dricka. Dalin Vitt. 4:79.
Guxa, intr. Koxa. [Jfr T. gucken.]
Ingalunda skal them (flickorna) tilstädjas at guxa
uthur fönstren til at reeta unga sällar och
holla medh them snack. Schroderus
Albert. 1:23. Jfr Kuxa.
Gyckledocka, f. Marionett. Hon
(verlden) ställer sina barn som gyckledåckor
fram Uppå sin skådeplats. Kolmodin Qv.
sp. 2: 356.
Gyckleri, n. Konster, bedrägeri.
Menniskorna genom (påfvens) göklerij och
illistig-heet äre kufade wordne och willade. Uti.
på Dan. 572.
Gycklersk, adj. Gyckelaktig. [T. [-gau-klerisch.]-] {+gau-
klerisch.]+} The påfveske föregifva vel, at the
messan, hennes bruuk och göcklerske
ceremonier hafva utaff Apostlarnas tradition.
Laurelius Påf. anat. 576.
Gyger, f. [Isl. gygr.] them (jettarne)...
kallade the bergha troll, och theras hustrur,
som och onda och argha woro, kallade the
Gyghrar. O. Petri Kr. 5.
Gylla, tr. Förgylla. [Isl. gylla.] Hvar
må jag taga färg, min onda sak at gylla?
Kolmodin Qv. sp. 1:4.
Gyllenduk, m. och n. han var beklädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
