- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
513

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lofve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lofve

— 513 —

Lorbärträd

Then som gåår j loffuan för en annan. L.
Petri Sal. ord. 11:15. The wille settia lijff
och siäll i loffuen för honom. Svart Kr. 165.
utsätt icke tin låven för en annan, ty måtte
hända, du skall inlösan för tig siälf.
Hermelin El a.

Lofve, Lofven, m. Tro, tillit, förtroende.
[Mnt. love.] wij ... settie ganska ringa lijt
eller loffue til them. Gust. 1 reg. 4: 341.
Eij heller giffua theris tall eller
framsetnin-ger någhen loffue. 6:104. wij haffue endels
en tun loffue till the bisper i Danmarck.
9:141. the Tysker haffwe en ring loffwe til
oss Swenske. 10:310. effter the Danske
hadhe een twnn loffuen til the Svenske,
therföre kunde Konung Gustaff icke heller
ställa stoor loffuen til them. Tegel Gust.
1 hist. 2:113.

Lofve, m. Loge. [Isl. loft, låfi.] När
man affskär axarna, på them icke taal är,
hurw stoor loofva må man ther medh fylla?
Forsius Esdr. 96.

Lofve, m. Handlofve. Brukas äfven
om björnens ramar. Vp då reess den hvite
biörn Och klapper honom medh sine loofvar.
Sv. forns._ 1:124.

Lofvelös, adj. Som ej håller lofven.
[Mnt. lovelos.] (han) emot all hans tilsäijelse
bleffuet K. M. troolöss, loffuelöss och
ähre-löös. Tegel Gust. 1 hist. 1:200.

Lofven, se Lofvan, Lofve.

Lofvetsman, se Lofvadsman.

Lok, f. 1. Vattenstråle. 2. Litet stående
vatten. Lind Ord. Jfr Rietz.

Loka, f. Loke, m. [Fi. luokka, hop,
klass, sällskap; jfr Rietz 411 a, Saxén i
Sv. landsm. XI. 3:169.] 1. Klass (i skola).
Loka, Class, Classis. Schroderus Lex. 39.
Scholan är en värckstad, uti hvilken the unge
... fördelas uthi lokor (classer). Comenius
Orb. piet. 199. Loke. Lind Ord. Jfr G1 u n
t-loka. Skrifvarloka. — 2. Svår
belägenhet, knipa, i hvad loka må du nu vara
kommen? Aldrig nånsin har du förr råkat
så illa ut. Modée Där. 5.

Loka, tr. och intr. Sloka. [Isl. loka,
hänga. B. Hald.] Hanan ... lookar halsen.
Stjernhjelm Here. 501. sedan ... the itt
kiäckt mootstånd funnit, hafva the låtit
vingarna looka. P. Brask Puf. 246. the loka
med sina vingar. Colerus 2:178.

Lokatt, m. [Med. lat. loeatus; Mnt.
locate; Isl. lökåtr; D. lokåt (Kalkar).]
Hypodidascalus, hörare eller locatt,
vnder-lärare. Var. rer. voc. C 6 b.

Loke, se Loka.

Lokeranka, f. Ett slags seltyg. (Se
Rietz Loka 4 och Rank 2.) min Frues
nådz (drottning Katarinas af
Sachsen-Lauenburg) slede mett Loke Rancke. Gust.
1 reg. 11:193. Rätt som en lookerancka I
ryggen, när hon vanckar På golfvet af och
the (till). Holmström 200.

Lokörad, p. adj. Slokörad. (Jfr L o k a, v.)
Flaccus, lookörat, then som hengiande öron
haffuer. Var. rer. voc. C 1 a.

Lom, s., se Ljom.

Lom, adj. Lomhörd. mine förmaningar
äre uthi dööfve och lomme öron infaldne.
Schroderus Liv. 725.

Lomma, v., se Ljom ma.

Lomma, f. Ficka. Lind Ord. Rietz.

Lopp, n. 1. Rörelse, omvexling, här är
inte bestånd i verlden, och alt är i loppet.
Stjernhjelm Here. 60. — 2. Anfall,
stormning. lupo ... til storms och förlorade i
loppet et tusend man. Girs Joh. 3 kr. 43.
lemnade de Suenske uti löpet 160 man som
slagne blefue. Hert. Carls slakt. Ee 8 a. —
Blifva i lopp et, omkomma. [Mnt .in dem
lope bliven.] han måste blifva i loppet och
förgjord. S. Elofsson 148. uti båda
belägringarne voro nijetusend Rysser blefne i
loppet. Girs Joh. 3 kr. 21. i krijgh ... ju
altijdh månge oskylldige blifva med i loppet.
J. Rudbeckius Kon. reg. 298. — Sätta i
loppet, sätta till, förlora. Konung Gustaff
... iagade honom (Ryske storfursten)
hufvudstupa heem igen, doch moste han mesta
parten aff sit krigzfolk setia uthi loppet.
Petrejus Beskr. 2:53.

Loppa, f. Få loppan i örat, draga
öronen åt sig, bli het om öronen. [Jfr Fr.
avoir la puce à Voreille.] begynte the få
loppona i örat och tenckia sigh om vthi huad
farligheet the stadde wore. Svart Kr. 108.
wij få tå ... loppon j örat, och bliffuer oss
nogh göra, til at taga oss wara. L. Petri
2 Post. 283 a. uthaf bij instructionens
proposition skole Polackerne visserligen så vidt
få loppan i örat, at the icke skole kunna
stillestondet utslå. Gust. Adolf Skr. 491.
— Sätta någon loppor i öronen,
myror i hufvudet. [Jfr T. einem einen floh
ins ohr setzen.] jag hafver satt honom
loppor i öronen. Österling 2:259.

Loppajern, Loppejern, n. Se
Söderwall loppe iärn. Biskop Brask nämner
bland varor, som vore tjenliga att utföras
tdl Holland: Järn och helst Loppa iärn eller
iärn teener. Gust. 1 reg. 4: 405. — the skole
giffue oss ... aff for:ne
Jernbergwerckzbruck-ning, aff allt thet godz ther giortt bliffuer,
huartt tolffte skeppund rentt och luttredt jern,
anthen vdj fatedt (infatadt) åsmundz iern,
loppejern, eller och i tackejern. Fin. handl.
6:236 (1542).

Lopplats, Löpeplats, m. Samlingsplats
för krigsfolk, mönstringsplats. [Mnt.
lopplat z, T. laufplatz.] Om Casackernes
in-qvarteringh i Liflandh, sin lopplatz. Gust.
Adolf Skr. 221. the ville då see huru be:te
värffuade här och ther på landet eller j
garnisonerne goffues ... löpeplatzar. HSH
32:278 (1634).

Lorbärträd, n. Lagerträd. [T. lorbeer.]

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free