Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medelbast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medelbast
— 543 —
Medfara
Medelbast, m. Mellangärde. Diaphragma
eller Medelbastet. Lindestolpe Matk. 36.
Medeldel, m. Mellersta del. staden ...
är på trenne särskilte orter grundader: på
then första kallas han Ravenna, ytterst
Classis, uti medeldelen nämnes han
Cæsa-rea. Peringskiöld Jord. 66. centren eller
krigshärens medeldel. Dalin Hist. III. 1:578.
Medelfinger, m. och n. Mellanfinger,
långfinger. [T. mittelfinger.] the try första
fingren, såsom tuman, peekafingren och
medelfingren. P. J. Gothus Edsvärj. A 4 a.
Medelfingret nåår längst fram. Comenius
Tung. 262.
Medelgång, m. Mellanvåning. [T. [-mittelgång.]-] {+mittel-
gång.]+} een dör war ... mitt på Husena, så
at man vpgick genom en windsteen vp j
then medhelgången, och jfrå medhelgången
vp til then tridie. 1 Kon. 6: 8.
Medelgård, m. Förgårdens mellersta
del. medhelgården som war för Herrans
Hws. 1 Kon. 8:64; 2 Krön. 7:7.
Medelhalt, m. Store män på jorden äro
rara, Men folk af medelhalt gör ut den
största skara. Celsius Gust. Vasa 44.
Medel här, m. Center, medelhärens
anförare. Dalin Vitt. 5:329.
Medelkatnmare, m. Mellankammare.
rwmet j the nedhra och medhelkamranar
war icke stoort. Hes. 42:5.
Medelkrets, m. Eqvator. [T. mittelkreis.]
Comenius Orb. piet. 212.
Medelljud, n. ett anceps eller
medel-liudh. U.^Hjärne Orth. 138.
Medellös, adj. Kyrckiokistan
mehren-deels medellöös plägar vara. Stjernman
Riksd. 3:2005 (1686).
Medellösa, f. Kejser Julius... intet torde
stå länge i Tysland för medellösa på säd för
sitt krigzfolk. Rudbeck Atl. 1:593.
Medellöshet, f. medellöösheet på alle
saker som af nödenne äre. Gust. Adolf
Skr. 528.
Medelmått, n. 1. Förmedling,
nedsättning. Och kwnnom wj intet annet
medel-måt ther wppå {pä gärden) göra wtan som
wårt elskeliga rikis råd ther om beleffwet.
Gust. 1 reg. 3: 325. — 2. Medelmåtta. De
som til medelmåt och ei däröfver hinna.
S. E. Brenner Dikt. 1:32.
Medelmåtta, adj. [Mnt. middelmate.]
Mediocris, medelmåtta. Var. rer. voc. Sia.
Medelmåttig, adj. 1. Tillhörande
medelklassen, simpel, ringare, the i medelmottigt
stånd stadde äro, såsom ... borgare. Uti. på
Dan. 594. Detta är en invention för
medelmåttigt folck, som behielpa sig måtteligen
fram, men intet för de stora herrar. U.
Hjärne Ved. 45. — 2. Som innehar
mellan-grad, mellanmått. the äro til ålders
medel-måttighe {medelåldrige). L. Paul. Gothus
Mon. turb. 239. Ancipites eller
medelmåttige äro de vocales, som hvarken äro långa
eller stakotta, men mitt emillan. U. Hjärne
Orth. 63.
Medelmåttighet, f. Måtta, lagom mått.
vredhen håller aldrigh medelmåttigheet. R.
Foss 415. Dygden består uthi
medelmåttigheet. Comenius Tung. 797.
Medelmätig, adj. Medelmåttig. [T. [-niittel-mässig]-] {+niittel-
mässig]+} the bäste, medelmätige eller
rin-geste giäld {prestgäll). RR 19/a 1544. Han
haffuer en medhelmätigh och skickeligh
menniskios längd. A. Simonis T 3 a. the
uthi ingen måtto tänckte uthi sitt sinne på
någet som skulle vara medelmätigt {hålla
måttan, medelvägen) emillan hoppet och
fahran, uthan på höge saker. Schroderus
Liv. 94.
Medel nät, n. Mellangärde. [T.
mittel-netz, diaphragma.] Thesse öffre inelfver
skiljas ifrån buken genom medelnätet.
Comenius Tung. 276.
Medel pelare, m. Meller st varande
pelare. the twå medhelpelare på huilka
hw-set hengde. Dom. 16:2a.
Medelprick, m. Medelpunkt. Gullet och
penngen hör rätt till Den medelprick, hvart
åt alt vill. Lucidor Rrib.
Medelsak, f. Likgiltig, indifferent,
hvarken god eller ond sak. Adiaphora eller
medelsaker, them en uthan sitt samvetz
förkränckelse holla kan. Laurelius Påf.
anat. 576.
Medelstråt, m. Medelväg. [T. [-mittel-strasse.]-] {+mittel-
strasse.]+} Så stoort platz är finna och hålla
medhelstråten. L. Petri Chr. pina G 8 a.
wij hålle then rätta medelstråten emellan
säkerheet och fortwifflan. P. Erici 2:162 b.
Medeltid, f. Mellantid, begynnelsen,
medel tijdhen och änden. P. L. Gothus 1 UtL
Cc 4 b.
Medelting, n. — Medelsak. [T. [-mittel-ding.]-] {+mittel-
ding.]+} Adiaphora, thet är medelting. Falck
124 b. Vårt Samvet är frijat ifrån medelting
(hvilka kallas Adiaphora), att vij kunnom
them bruka eller icke bruka. P. J. Gothus
Rel. art. 263. Vatndoopet är ett fritt
medelting, hvilket må varda brukat eller icke
brukat föruthan allan saligheetennes faara.
Ders. 357.
Medfara, tr. 1. Fara med (något),
medföra, hafva med sig. widherkennes alth thet
the haffua meedt fara. Gust. 1 reg. 2:183.
thet solf heller guld, som samme guldsmeder
hafue med fare. Stjernman Com. 1:250
(1576). mista skipp och godz thet han
medh-far. 1:760 (1620). granneligen ransache alle
the breff the hafwe medfahre. HSH 27: 53
(1563). Bildl. bliffua deelachtigh aff thet
goda som Christus haffuer med fara. L.
Petri 2 Post. 287 b. så marghanda
bedröff-uelse, som thetta liffuet haffuer medfara.
Ders. 8 b. Then nödh, som dödhen haffuer
medh fara, är så stoor och förfärligh. 3 Post.
20 b. then stora Gudz nåd och margfalliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
