Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Orka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orka
Orsaka
H. Brask (HSH 13:76). Jagh orkar (gitter)
icke lijdha them. Es. 1:14. iagh orkar icke
höra titt Psaltarespel. Am. 5:23. Tijn öghon
äro reen, så at tu icke orkar (uthärdar) see
thet onda. Hab. 1:13. I skolen icke haffua
orkat (hunnit) fara om kring alla Israels
städher, förr än menniskionnes Son kommer.
Matth. 10:23.
Orka, f. Verksamhet, sysslande. [Isl.
orka.] Laga at tin lek är allenast en lust
och icke en förtretlig orka, såsom lätteligen
tima kunde, om du äventyrandes något antal
penningar, igenom dät toge en märkelig
skada. Hermelin D5b.
Orklös, adj. 1. Sysslolös. [Isl. orkulauss.]
sättia hvar och en sin dagesysle och
ger-ningh före ... så at ingen är ledigh, orckelöös
och uthan arbete i gården. Brahe Oecon. 76.
then man, som tilstadde sijn hustro gå
or-kelös. Schroderus Albert. 1:207. — 2.
Oförmögen. Han har antingen ingen ting
vetat, eller har han varit orklös at skrifva.
Celsius / Kyrk. 354.
Orklösa, f. 1. Sysslolöshet. Menniskian
är icke til lättia eller orkelösa född.
Schroderus Hels. beg. skattk. 9. — 2. Orklöshet.
vanmakt och orkelösa. Frese 361.
Orklöshet, f. Sysslolöshet, lätt them
(tjenstehjonen) icke i orklösheet gånga, Hvar
af the tå lära i treskheet att stånda.
Törnevall B 6 b.
Orlof, n. 1. Tillåtelse. [Fsv.,Isl.=.] oolerde
vthen orloff taga sig före ath prediike
ewan-gelium. HSH 16:25 (1526). wii giffue eder
alle ... fria och orloff ati mågen söke och
köpe eders berning huar i kunne vppaa
bygden. Gust. 1 reg. 6:42. leffua j
Echte-scap medh Gudz orloff, wilia och wenskap.
L. Petri / Post. N 4 b, — 2. Lof, ledighet.
när the (skolbarnen) haffua ther (i skolan)
warit alt in til klockan haffuer otta slaghit,
giffs ther på en tima til görandes orloff.
L. Petri Kyrkord. 85 a. — 3. Ansvarsfrihet.
fik Jöns Biszare en huffwd quittencie på
all then vpbyrd och vtgifft han hafft haffuer
j alla sina befalninger åff war nad:e herre,
och ther med haffuer han orloff ok wenskap.
Gust. 1 reg. 7: 189.
Ormableck, n. Ormbunke• Filix,
ormableck. Var. rer. voc. Rea. Ormbunka
(ormbleck). Comenius Tung. 136. (Jfr Språk o.
Stil 14:231—4.)
Ormatrampare, m. then rätte och
een-deste Ormatramparen wår Herre Jesus
Christus. A. Simonis X ea. Si
ormetram-paren, then hielt aff Davids ätt. Vultejus
105.
Ormemånad, m. Julius,
Orme-Höö-månat. Bondepract. C 1 a.
Ormgälla, f. Ödla. Lind Ord. Jfr följ.
ord.
Ormilta, f. Ormödla; orm (i allmänhet).
Ödla, al. ormilla. Spegel Ord. the många
slagz Ormillor. G. verk 242. Jfr Rietz
orm-halla, Kock Sv. ljudhist. 1:448.
Orminna, f. Ormhona. Schroderus
Albert. 2:10.
Ormstucken, p. adj. Maskstungen;
vur-mig. ormstuckit hofvud, ther bryderi och
griller inne äro. Svedberg Schibb. 90. Jfr
Vurmstucken.
Orm är la, f. Ödla. (Jfr Kock Sv.
ljudhist. 1:200.) Comenius Tung. reg. Lind Ord.
Jfr Ormilla.
Orna, intr. Unkna. Säden brinner
til-hopa eller örnar. Sjölag 1667 Skipl. B. 8.
Ornadt mjöl. Lind Ord. Rietz.
Orna, intr. Orna vid, qvickna vid.
Ändtligen tänkte hon, jag skall skölja af
med en kall-sup, tog en skål vattn och gjöt
öfver tuppen (som fått brännvin i sig).
Han ornade vid, reste sig up, och kom sig
före igen. Sahlstedt Sag. om tuppen 35.
Then sjuke örnar vid. Lind Ord. Rietz.
Orne Urne, m. Fargalt. orne, rone,
verres. Comenius Tung. index, taga samma
wrne ... ock lagtt ind på szin sty (stia) att
giöda. HSH 29:154 (1542).
Ornig, adj. Unken, förlägat eller ornigh
rågh. Sparman Sund. sp. 87.
Orost, f. Krig, strid. [Isl. orrosta, orosta.]
(Kungen) var i orost rask, i fredstijd kiäk och
gill. Eurelius Vitt. 61.
Orost, adv. Utan skryt. Oroost at tala,
så har fuller jag genom någon förfarenhet
... tämmeligen väl thenna saken igenomsedt.
Lindestolpe Frans. 56. Jag har, orost för
Gud, varet i kyrkan i dag. Lind Ord.
Orsak, Ursak, f. Ursäkt, undskyllan,
undflykt, hwar lade winning med att giöra
sijne orsack och öppen bara sijne rettwisa.
HSH 2:7(1522). nw haffua the ingen vrsak
för theres synd. NT 1526 Joh. ev. 15:22.
itt hielpereede och wrsak, ther the med
be-teckia theris girughett. Gust. 1 reg. 6:146.
Orsaka, Ursaka, tr. Ursäkta, urskulda,
undskylla. förswara och orsaka Judanar.
Försp. till Vish. orsaka icke hans dårskap.
Syr. 30:11. Konung Assa lät bodha offuer
(uppbåda) hela Juda. Ingen orsake sigh.
1 Kon. 15:22. kan ock ingen menniskia
orsaka sigh för synd, vthan wij moste alle
giffua oss skyllugha. L. Petri 2 Post. 25 b.
wij nesth gudz hielp wel wisthe oss wrsaka
j alle the stycker oss paa fördis. Gust. 1
reg. 2:115.
Orsaka, Ursaka, Orsaker, adj. Saklös,
fri från ansvar, urskuldad. [Isl. orsekr.]
han finnes icke aldelis så orsaka för thet
buller som vpuäkt var j Dalarna. Gust. 1
reg. 4: 327. the mågha fara vtåff theras
köp-stadh och ther nest vm kring byn köpa
theris berning ... frie och vrsaka, så ath the
j then mötton för landzköp icke szake bliffwa
skola. 8:82. ther som man ytterligere och
nöge ther vm ranssake wilde, skulle man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
