Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Röka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röka
— 700 -
Röna
— 4. Hushåll, matlag, hvar och en som
sin egen rök och eld hafver i staden.
Stjernman Com. 1:740 (1619). skal ingen
boo i staden och hålla eld och rök eller
bruka nogon borgerlig nähring och embete,
med mindre han först vinner burskap. 1:745
(1619). ther på ett hemman flere röker
finnas än een. Riksd. 2:1000 (1642). särskildt
bebodde hemmansdelar eller rökar.
Hallenberg Hist. 4: 727.
Röka, tr. och intr. [Fsv. rökia, T. rauchen,
räuchen.] Aaron skal ther på (på altaret)
rökia (bränna) gott röökwerck. 2 Mos. 30: 7.
the offuergiffua migh, och rökia (tända
rökverk åt) androm Gudhom. Jer. 1:16. rökia
himmelens Drotning, och offra henne
drickoffer 44:17.
Rökare, m. En som tänder rökverk.
[T. räueher.] Baals, solennes, månans,
planeternas, och all himmelens häärs rökiare.
2 Kon. 23:5. j (Leviterna) skolen wara hans
tienare och rökiare. 2 Krön. 29:11.
Rökbad, n. then ene mötte göre then
annen vndsättning, när vmtränger, icke
la-tendes the hakeskytter allene bade alt
rökebadet vtt. RR 12/ a 1543.
Rökdamb, n. Rökmoln, ånga. [T. [-rauch-dampf.]-] {+rauch-
dampf.]+} Och skal giffua vndertekn j
himmelen och på iordenne, nemligha, blodh,
eeld, och rökdamb. Joel 2: 30. the ock
eeld samt medh fräsande röökdamb sputa
kunde. L. Petri Sal. vish. 11:19.
Rökelin, Röklin, m. och n. Messkjorta.
[Fsv. röklin, Mnt. rokelin, roekeling, Mht.
röekelin.] j förstonne ther Messa holtz,
bru-kadhes ingen besynnerligh clädher, sedan
begynte man tagha vppå itt huit clädhe (må
skee sådana som nu kallas rökelin). L. Petri
Dial. om mess. 7 b. Thes förinnan Presten
thetta gör (medan presten gifver en sjuk
nattvarden), är lika mykit hwad han haffuer
röklin vppå. Kyrkord. 59 b. På någon
Sön-dagh eller annan Helgedagh för än Messan
begynnas, kommer Ordinandus Episcopus
fram för Altaret, haffuandes vppå Röklijn
och Chorkappo. Ders. 78 b. Kyrkiones
Tienare hade Röklijn eller huijt kläder vppå
sigh then tijdh han förhandlade Sacramentet
i Messone. Nov. ord. eccl. 346. Så skole
alltid prästerne hafwa mässe kläder, eller
åtminstone röcklin och stola uppå, när de
hålla mässa för den siuka, och röcklin uppå
när de joorda lijck, döpa barnen, taga hustrur
i kyrckia och predika. Bidrag 1:15 (1583).
et Röklin af hvit siden tapt. Link. bibi.
handl. 1:129 (1612). röklijnen ock igen
op-tagen är. Raimundius 84. hvar (prest)
klädder i sin röklingh hvijt. Messenius
Krön. 89.
Rökelse, n. reent rökilse. 2 Mos. 30: 3i.
itt vptendt rökelse j rökelsekaret. Syr. 50: 9.
thet sanskylligha rökelset. L. Petri Dial.
om nattv. 11 a.
Rökelseträd, n. såsom itt rökelseträ om
wåårtijdh. Syr. 50:8.
Röklin, se Rökelin.
Rö km aj a, f. Se Maja. Wij wilie
offuergiffua wåra fattigha röök mayor. P. Erici
3: l*i0 b.
Rökning, f. Tu skalt ock göra itt röök-,
altare til^ röökning. 2 Mos. 30:1.
Rökpipa, f. Skorsten, skorstenspipa.
[Mnt. rokpipe.] röökpipa, skorsteen. Var.
rer. voc. H 4 b.
Rökstuga, f. Pörte, när hundrade komma
öffuer fem, så äre the Muskoviter tappre
krijgzmän ... eliest sittia the väl stilla och
bliffua uthi skrubbor och rökestufvor.
Pe-trejus Beskr. 2:191.
Rökt, se Rykt.
Röllesk, Rölisk, n. Rödgarfvadt
läder, karduan. [Mnt. rotlesch.] Läderlaakan
forbremade medtt wttskoritt Röllesk. HSH
37:14 (1548). Rölleske 8 skin —
Rölleske-skin. Ders. 54. itt quinne skyrte med itt
röliske. Skråord. 331 (1574).
Roma, tr. Berömma. [T. riihmen.]
Loff-uer och täcker Gudh,... prijser och römer
thenna nådena. L. Petri 2 Post. 204 b.
Römlig, adj. Berömlig, prisvärd. [T.
rähmlich.] med ståtelige skänkningar i
för-gyldt solf, credentzer och annat vackert och
römHgt begåfvade. S. Elofsson 95.
Romme, m. Grädde. [Isl. rjömi.] grädda,
som i England och Holland kallas room, i
Värmeland romme och flöter. Lindestolpe
Skörb. 42.
Rön, f. [Fsv. =, Isl. raun, f.] thet görs
oss jcke behoff fortelia, för ty j haffwe thet
wel alle j rönom (kännen det af
erfarenheten). Gust. 1 reg. 4:20. bruka tyranni
offuer lekte och lærde, fattige och rijke, som
nog finnes i röna, ath för:na biscop hans
(Brask) brukat och bedriffuedt haffuer. 4:393.
the emot oss oerlig handlat hade, som nogre
aff thet partiet wäl fwnno i rone som ther
för then skul dömde wordo frå liiff och godz.
6: 221. Thetta bodordhet... är så högdt och
diupt, ath thet jngen fulborda kan, thet
be-wisar ey alleena Christus här, vtan hwar
och en menniskia kan thet och så finna j
rönen. O. Petri 1 Post. 137 b. tich gick
wel, tes fan tu röön. Psalmb. 1536 67.
Hwadh thet haffuer båtat oss, haffue wij j
röön. Tob. com. B 2 b. Thetta samma haffue
wij ock j handom röön aff förfarenhetenne.
L. Petri Dryck. B 6 a. hwadh ock
dieffuu-len haffuer för haat och ond wilia til oss,
haffue wij j handom röön. 3 Post. 62 b.
the wilia sådant intet troo, för än the haffuat
j hender röön. Ders. 139 a. Min son, elska
godh kennedom alt ifrå tijn barns been, så
finner tu röön på wijsheten j tin ålderdom.
Sir. bok 6:18.
Röna, tr. Lära känna. [Fsv. =, Isl.
reyna ] iagh wil innan en kort tijdh komma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
