Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Viderbunden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viderbunden
— 968 -
Vidlappa
Viderbunden, p. adj. Bunden vid,
förenad med. en qwinna som månne är
wi-dherbunden. NT 1526 Rom. 7:2.
Viderdela, intr. Tvista, then person (ther
om viderdelas) ther uthi nembder (den
un-dandolde knekten finnes nämnd i
utskrif-ningslängden). Gust. Adolf Skr. 54.
Viderdöpersk, adj. Widerdöperske
läre-stycker. Ernhoffer 73 a.
Viderfås, se Vid fås.
Vidergöra, se Vedergöra.
Viderhäftig, adj. 1. Then som är
giff-mild han skal warda widerhefftigh. L. Petri
Sal. ord. 11:25. (Svedberg Schibb. 398: På
honom skal mykit gott åter heffta. B ib. 1541:
warder feet.) — 2. Jemngod, jemnstark. the
Swenske ... wore them (Danskarne) gode och
widerhäfftige (/ striden). Brahe Gust. 1 kr.
Viderkomma, -känsel, -lag, -lik, se
Vederkomma, Vederkänsel,
Vederlag, Vederlik.
Viderljud, n. Genljud, hvalfven i kyrkor
... gifva ett viderliud större eller mindre, alt
som the bygde äre. Lindestolpe Frans. 55.
Viderlägga, -läggning, -mål, se
Vederlägga o. s. v.
Vidermärke, n. Minnesmärke, han bleff
illa slagen i huffwudet, så han baar tw hohll
i pannen till widermercke så lenge han leffde.
Svart Kr. 38.
Viderrede, -saka, se Vederrede,
Vedersaka.
Viderskall, n. [T. wiederschall.] Echo
eller viderskall. Sparman Sund. sp. 218.
Vidersyn, -säga, se Vedersyn, V ed
er-säga.
Vidersömma, tr. Fastsy. ingen
widher-sömer ena boot aff nygiordt klädhe vthi
någhon gammul klädning. NT 1526 Marc. 2:21.
Vidertarf, -torftig, -vara, -värdig, se
Vedertarf, Vedertorftig, Vedervara,
Vedervärdig.
Vidfaren, p. adj. Vidtberest. wijs och
widhfaren mästare. P. Erici 3: 94 a. Svänskt
vijdfarit folk var kommit (till Batavia).
Eure-lius Vitt. 49.
Vidfås, Viderfås, dep. 1. Hafva att
göra med, komma vid, komma i beröring
med. [Isl. fäst W9.] wij haffue en skarpan
och trägen fienda widhfååtz. L. Petri 1 Post.
X 2 b. eelden ... är farlighin widh fååss.
Dial. om mess. 92 b. itt argt ögha är ondt
wid fåtz. Sir. bok 31:14. Bodvar vardt tå
så grymmer at vidfås, at konungen torde
intet sättia sig up emot honom. Björner
Kämp. R. Krake 69. få een hoop owetigt
folck at fåås wedh. Brahe Oecon. 8. thet
vhorige (ohörsamma) folck j haffue viderfås.
Gust. 1 reg. 9; 817. ij edher fördriste haffwa
andelighe ämbeter widerfåås och på edher
taghe, och äre icke ther till kallade.
Ernhoffer 99 b. Fååts icke widh en lastare
at han icke förwender tigh tijn ord. Syr.
8:14. — 2. Vederfås, komma sig, tillfriskna.
then ene slåår then andra ... så at han icke
döör, vthan ligger på sengen ne, fååss han
widh, ... så skal han som slogh honom, wara
orsaker.^ 2 Mos. 21:19. hwadh han rörer
... thet moste fåås widh och qwickna. P.
Erici 1:22 a.
Vidgränsande, p. adj. Angränsande.
Jacob drogh ... in uthi Canaans land och
kom i farligheet... för the vidgrentzande
hedningar. P. J. Gothus Rel. art. 124.
Vidhang, n. app^ndix, bihang,
vidhänga Svedberg Schibb. 200.
Vid het, f. Rymd, vidd. haffuer giordt
alt mankönet vthaff itt bloodh, till ath boo
på all jordhenes vidheet. NT 1526 Ap. gern.
17: 26. Himmelens stoorheet och vijdheet.
P. J. Gothus Rel. art. m.
Vidhoppe, m. Härfågel. [Mnt.
tvede-hoppe, T. wiedehopf.] Then sijne föräldrars
footspor icke folier, utan vanährar theras
dygdeliga lefverne och edla gerningar, han
är fast lijk vijdhåppom. R. Foss 893.
Vidhålla, tn. Vidmakthålla. Vill af
nöden vare, så framptt... undersåterne kunne
förkofrede och vidhåldne blifve, thet ehn
annen lagligh och skälig ordning mötte göres
her i rijkett opå köpmans handell.
Stjernman Com. 1:434 (1595).
Vidhängsel, n. Hvad som vidhänger,
åtföljer, huru olyckan och dess vidhengsl
förekommas och afVendas mötte.
Stjernman Riksd. 2:1186 (1652).
Vidhöfde, m. Härfågel. (Jfr Vidhoppe.)
Wijdhöffden. 3 Mos. 11:19; 5 Mos. 14.18.
Djefvulen är sielff een oreen ande och
stinkande vidhofde. Colerus 2 8$.
Vidig, adj. 1 .Vig, flink. (Rietz vidiger.)
Astrild ... liten af spinkugan krop, fast
vi-digh och snäller. Leyonstedt 42. — 2.
Slängd i något, skicklig, vårt beqväme kön
(Muserna), Som til all konst är vijdigt.
Stjernhjelm Fredsafl 16 intr. Hafva dhe
valdt någre män af en högtbepriselig
vijss-dom, Diupt förstånd, försichtigheet stoor uti
sådana saker, Hvilkom dhe hafva befalt sin
vijngårdh fogligen ansa. ... Detta haa dessa
vijdige män uthaff ålder aldrig försumat.
Leyonstedt 28.
Vidja, f. Vide. I sida dalarna och ut med
klara bekkar Seer man at vidian sig samt
aal och pijlträ strekker. Spegel G. verk 1J8.
Vidkjortel, se Tabert.
Vidklemma, tr. Vidlåda. (Jfr Klema.)
ähregirugheeten allom menniskiom aff
naturen, doch i synnerheet höge och tappre modh
vedhklemmat. A. Laurentii Verld. speg.
263. — Refl. Klibba sig vid. Jw mehra
foglarna flaxa vidh limstången och biuda till att
undkomma, jw fastare the sigh vidklemma.
Schroderus Kors. 268.
Vidlappa, tr. Hwem haffwer befalt edher
tilhängia och widhlappa thett förspråkett öff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
